Matilda Ernkrans (SocDem)

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-18

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-18

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminster Ibrahim Baylan (S) Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) Civilminister Ardalan Shekarabi (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Datum

2018-05-03

Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Justering

2017-12-05

Datum

2017-12-06

Bordläggning

2017-12-11

Debatt

2017-12-12

Beslut

2017-12-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin (MP) Socialminister Annika Strandhäll (S) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) Migrationsminister Heléne

Datum

2017-10-19

Motion till riksdagen 2017/18:2179 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) Komplett dubbelspår Hallsberg–Degerön och utbyggd kapacitet på Hallsbergs rangerbangård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen se över förutsättningarna för ett komplett dubbelspår

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2158 av Lennart Axelsson m.fl. (S) Oslo–Stockholm 2.55 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för att utveckla tågtrafiken Stockholm–Västerås–Örebro–Karlstad–Oslo och tillkännager detta

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2626 av Lena Hallengren m.fl. (S) Rökfritt Sverige 2025 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara rökfritt 2025 och tillkännager detta för regeringen. Motivering När läkare får frågan vad som är den enskilt viktigaste åtgärden

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2017/18:SoU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2625 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) Områdespoliser för ökad trygghet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om områdespoliser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Polisens stora omorganisation trädde i kraft den 1 januari 2015. Ett

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2017/18:JuU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1457 av Lena Hallengren m.fl. (S) ROT-avdrag utifrån behov Förslag till riksdagsbeslut  Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ROT-avdrag till de hus och hushåll som bäst behöver det och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det byggs idag fler bostäder än på

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

1

Datum

2017-10-03

Utskottsberedning

2017/18:SkU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1832 av Lena Hallengren m.fl. (S) Rätt till fri abort Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till fri abort och behovet av att globalt påverka kvinnors rätt till fri abort och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

1

Datum

2017-10-03

Utskottsberedning

2017/18:UU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1910 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) Utbildningar för att säkra en bra och trygg vård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, i samverkan med landsting/regioner, bör se över hur ett volymmässigt väl avvägt utbildningsutbud som

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

1

Datum

2017-10-03

Utskottsberedning

2017/18:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:849 av Matilda Ernkrans (S) Fritidshem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behoven för fritidshemmens framtida utveckling och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fritidshem är viktiga för barns utveckling och lärande.

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

1

Datum

2017-09-29

Utskottsberedning

2017/18:UbU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:674 av Eva-Lena Jansson och Matilda Ernkrans (båda S) Alla barns rätt till kultur och idrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka alla barns tillgång till kulturupplevelser och deltagande i kulturverksamhet och tillkännager

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

2

Datum

2017-09-29

Utskottsberedning

2017/18:KrU2 2017/18:KrU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

36

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

60, 206 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-09

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Den aktuella debatten har begärts av Miljöpartiet. Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin (MP) deltar. Debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2017-05-12

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 70 minuter

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

76, 185 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) Inrikesminister Anders Ygeman (S) Miljöminister Karolina Skog (MP) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) Utbildningsminister Gustav

Datum

2016-11-24

Riksdagen godkände klimatavtalet från Paris och sa därmed ja till regeringens förslag. Godkännandet innebär att Sverige, genom regeringen, kan ratificera Parisavtalet.

I december förra året enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonferensen i Paris. För att avtalet ska börja gälla krävs att minst 55 parter som tillsammans står för 55 procent av utsläppen ratificerar avtalet.

I november hålls ett klimatmöte i Marrakech, Marocko. Eftersom tillräckligt många länder redan har ratificerat avtalet kommer det i samband med klimatmötet också att hållas ett första partsmöte om Parisavtalet. Där får alla parter som ratificerat avtalet vara med.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2016-10-04

Datum

2016-10-06

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12