Johan Pehrson (Lib)
Former member of the Riksdag
- Party
- The Liberal Party
- Constituency
- Örebro County
- Title
- LLB
- Birth year
- 1968
- Address
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
All assignments
Member of Parliament
- Off duty
- 2022-10-18 – 2025-06-27
- Ordinary member
- 2018-09-24 – 2022-10-18
- Ordinary member
- 1998-10-05 – 2015-04-19
The Liberal Party
- Party Leader
- 2022-11-26 – 2025-06-24
- Acting Party Leader
- 2022-04-08 – 2022-11-26
- Group Leader
- 2019-06-28 – 2022-04-08
- Group Leader
- 2006-10-11 – 2014-10-04
Committee on Justice
- Deputy member
- 2022-04-22 – 2022-09-26
- Member
- 2019-09-05 – 2022-04-13
- Deputy member
- 2019-02-15 – 2019-09-05
- Member
- 2018-10-02 – 2019-02-15
- Member
- 2014-10-07 – 2015-03-05
- Member
- 2010-10-12 – 2014-09-29
- Member
- 2008-10-22 – 2010-10-04
- Chair
- 2002-10-08 – 2006-10-02
- Member
- 2001-09-25 – 2002-09-29
- Deputy member
- 1998-10-13 – 2001-09-25
Committee on Taxation
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Member
- 1998-10-13 – 2001-09-27
Committee on Health and Welfare
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Member
- 2006-10-10 – 2007-10-03
Committee on Finance
- Deputy member
- 2019-09-05 – 2022-09-26
- Member
- 2019-02-15 – 2019-09-05
- Deputy member
- 2010-10-19 – 2014-09-29
- Deputy member
- 2008-11-13 – 2010-02-05
- Member
- 2007-10-04 – 2008-10-21
- Deputy member
- 2006-10-24 – 2007-10-03
Committee on the Constitution
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2020-09-03
- Deputy member
- 2018-10-09 – 2019-09-05
- Deputy member
- 2014-11-05 – 2015-03-05
- Deputy member
- 2010-10-19 – 2014-09-29
- Deputy member
- 2003-10-03 – 2004-04-01
- Deputy member
- 1999-10-01 – 2000-02-15
Committee on Social Insurance
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Deputy member
- 2000-02-15 – 2002-09-30
Committee on Civil Affairs
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Deputy member
- 2018-10-09 – 2019-11-15
- Deputy member
- 2014-10-07 – 2014-11-19
Committee on Industry and Trade
- Deputy member
- 2018-10-09 – 2022-09-26
Committee on Defence
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Committee on Foreign Affairs
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Committee on the Labour Market
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Cultural Affairs
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Environment and Agriculture
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Transport and Communications
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Education
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Minister for Education
- 2024-09-10 – 2025-06-27
- Minister for Employment and Integration
- 2022-10-18 – 2024-09-10
- Deputy member
- 2019-04-01 – 2022-10-18
- Deputy member
- 2003-10-07 – 2003-11-20
Committee on Civil Law
- Deputy member
- 1998-10-20 – 1999-10-01
Committee on European Union Affairs
- Deputy member
- 2018-11-15 – 2022-10-04
- Deputy member
- 2014-11-05 – 2015-03-10
The Riksdag Board
- Member
- 2006-10-10 – 2014-10-07
Advisory Council on Foreign Affairs
- Member
- 2022-10-04 – 2022-10-18
- Deputy member
- 2019-08-29 – 2022-10-02
- Member
- 2006-10-10 – 2014-10-07
The War Delegation
- Member
- 2022-10-11 – 2022-11-17
- Member
- 2019-09-05 – 2022-10-09
- Member
- 2006-10-17 – 2014-10-14
The Bank of Sweden Tercentenary Foundation
- Personal deputy
- 2010-11-01 – 2014-10-31
- Personal deputy
- 2006-11-01 – 2010-10-31
The Swedish delegation to the Parliamentary Assembly of the Council of Europe
- Deputy member
- 2003-01-01 – 2005-03-17
The General Council of the Riksbank
- Deputy member
- 2006-10-17 – 2008-11-11
Biography
The information in the biography is information that the commissioner has submitted to the publication Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 98–15 och 18–. Ledamot skatteutskottet 98–01. Ledamot justitieutskottet 01–02, 08–15, 18–19 och 19–22 samt ordförande 02–06. Ledamot socialutskottet 06–07 och finansutskottet 07–08 och 19. Suppleant justitieutskottet 98–01, 19 och 22, lagutskottet 98–99, konstitutionsutskottet 99–00, 03–04 och 10–15, socialförsäkringsutskottet 00–02, sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 03, finansutskottet 06–10, 10–14 och 19–22, civilutskottet 14 och EU-nämnden 14–15 och 18–22. Ledamot riksdagsstyrelsen 06–14, Utrikesnämnden 06–14 och 22 samt krigsdelegationen 06–14 och 19–22. Personlig suppleant i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 06–14. Suppleant Europarådets svenska delegation 03–05, riksbanksfullmäktige 06–08 och Utrikesnämnden 19–22. Gruppledare 06–14. Partiledare Liberalerna 22–. Arbetsmarknads- och integrationsminister, Arbetsmarknadsdepartementet 221018–.
Föräldrar
Tjänstemannen Bengt Pehrson och silversmeden Margareta Berndtsson.
Utbildning
Ekonomisk gymnasieskola, Risbergska skolan, Örebro 85–87. Juristlinjen, Uppsala universitet 90–96. Diploma in Legal Studies, King's College, London 94–95. Ekonomisk historia, Uppsala universitet 93–96.
Anställningar
Banktjänsteman, Götabanken 89–90. Politiskt sakkunnig, Finansdepartementet 92–93 och Socialdepartementet 93–94. Jurist, Gota Bank Fonder AB 93–94. Ledarskribent, Nerikes Allehanda 94. Politisk sekreterare, Folkpartiet liberalerna 96–97. Tingsnotarie, Örebro tingsrätt 97–98. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot, Kommittén om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor 98– och Kommittén mot barnmisshandel 99–01. Ledamot, Jämställdhetsrådet 99–02 och Anhörigkommittén 00–02. Ledamot, Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 10–14 och Polisorganisationskommittén 10–15. Polisens nationella insynsråd 14–.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Örebro 98, 02 och 06. Ersättare, miljönämnden 89–91 och service- och arbetsmarknadsnämnden 98.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Styrelseledamot, Örebro läns distrikt av FPU, ordförande 88–90. Styrelseledamot, LUF 91–95 och 2:e vice ordförande 91–93. Styrelseledamot, Örebro kommunförening av Folkpartiet (FP) 97–01 och Örebro läns länsförbund av FP 98–16. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02. Styrelseledamot, Folkpartiets partistyrelse 01–15 och Folkpartiets partiledning 01–15. Styrelseledamot, Karlslunds IF 98–00.
Litteratur
Nytt ljus över miljöfrågan (97, tillsammans med andra).
Said and done
Here you will find what the member has said and done in the Riksdag. This includes motions and speeches in the Chamber, as well as interpellations and written questions to the Government. Here you will also find what government ministers have said and done in the Riksdag. Use the filters to search among the documents. The contents are sorted by date, with the most recent contents at the top.
Hemlig rumsavlyssning
Betänkande 2005/06:JuU26
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 49, 147 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Datum
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-31
- Beslut
- 2006-05-31
Våldet mot busschaufförer
Skriftlig fråga 2005/06:1720 av Pehrson, Johan (fp)
den 31 maj Fråga 2005/06:1720 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Våldet mot busschaufförer Hot och våld mot bussförare är ett ökande problem i samhället enligt Arbetsmiljöverket. Det visas inte minst av den nu aktuella tragiska händelsen i Örebro. Det är exempelvis incidenter där föraren- Inlämnad
- 2006-05-31
- Besvarare
- Thomas Bodström (S)
Kvalificerad skyddsidentitet
Betänkande 2005/06:JuU31
Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 25, 64 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Datum
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
Personsäkerhet
Betänkande 2005/06:JuU36
Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 29 minuter
- Justering
- 2006-05-16
- Datum
- 2006-05-16
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
Skärpt straffminimum för övergrepp i rättssak
Skriftlig fråga 2005/06:1711 av Pehrson, Johan (fp)
den 29 maj Fråga 2005/06:1711 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Skärpt straffminimum för övergrepp i rättssak Rättstaten förutsätter att myndigheter och dess tjänstemän utan påverkan kan sköta sina uppgifter. Det gäller alltifrån poliser och åklagares arbete med förundersökning och- Inlämnad
- 2006-05-29
- Besvarare
- Thomas Bodström (S)
En nordisk polis
Skriftlig fråga 2005/06:1683 av Pehrson, Johan (fp)
den 22 maj Fråga 2005/06:1683 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) En nordisk polis Det behövs ett nordiskt samarbete för att komma åt den gränsöverskridande brottsligheten och det bör prioriteras högre när det gäller våra närmaste grannländer. De nordiska länderna har redan i dag ett- Inlämnad
- 2006-05-22
- Besvarare
- Thomas Bodström (S)
Lex Maria för polisen
Skriftlig fråga 2005/06:1682 av Pehrson, Johan (fp)
den 22 maj Fråga 2005/06:1682 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Lex Maria för polisen Poliser har en viktig roll i rättsstaten. Att medborgarna har ett starkt förtroende för polisen är också centralt för hela rättsväsendet och inte minst för tilltron till vår demokrati. Det händer- Inlämnad
- 2006-05-22
- Besvarare
- Thomas Bodström (S)
Åtgärder mot taxifusket
Skriftlig fråga 2005/06:1676 av Pehrson, Johan (fp)
den 22 maj Fråga 2005/06:1676 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Åtgärder mot taxifusket Enligt en sammanställning som Skatteverket har gjort lurar taxibranschen staten på mellan 2 och 4 miljarder kronor i skatt varje år. Svenska Taxiförbundet kräver att särskilda redovisningscentraler- Inlämnad
- 2006-05-22
- Besvarare
- Thomas Bodström (S)
Ingripanden mot unga lagöverträdare
Betänkande 2005/06:JuU34
Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 56
- Reservationer
- 51
- Anföranden och repliker
- 27, 126 minuter
- Justering
- 2006-05-11
- Datum
- 2006-05-11
- Debatt
- 2006-05-19
- Beslut
- 2006-05-30
Förövare som dömts för övergrepp mot barn
Skriftlig fråga 2005/06:1613 av Pehrson, Johan (fp)
den 15 maj Fråga 2005/06:1613 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Förövare som dömts för övergrepp mot barn En stor del av dem som döms för olika sexualbrott återfaller i brott efter avtjänat straff. För att skydda framför allt barn från att utsättas för övergrepp och pedofili måste- Inlämnad
- 2006-05-15
- Besvarare
- Thomas Bodström (S)
med anledning av prop. 2005/06:160 Moderna transporter för framtiden
Motion 2005/06:T28 av Martin Andreasson m.fl. (fp)
Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den regionala persontågstrafiken i Mälardalsregionen. Motivering Regeringen föreslår under avsnitt 15.3.2 ett antal åtgärder för att underlätta pendlingsmöjligheterna över länsgränserna. En av dessa åtgärder är att- Inlämnad
- 2006-04-06
- Förslag
- 1
- Datum
- 2006-04-06
- Utskottsberedning
- 2005/06:TU5
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
med anledning av prop. 2005/06:160 Moderna transporter
Motion 2005/06:T25 av Johan Pehrson (fp)
Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla driftsstödet till Örebro flygplats, framför allt av tillväxtpolitiska skäl. Motivering Infrastruktur och bra kommunikationer är en viktig förutsättning för ökad tillväxt och har således stor betydelse- Inlämnad
- 2006-04-06
- Förslag
- 1
- Datum
- 2006-04-06
- Utskottsberedning
- 2005/06:TU5
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Trafikbrott
Betänkande 2005/06:JuU23
Riksdagen sade nej till motionsförslag om trafikbrott från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna tog bland annat upp frågor om val av påföljd vid trafiknykterhetsbrott och viss annan trafikbrottslighet samt om olika åtgärder för att utreda eller förebygga skilda slag av trafikbrott, främst rattfylleri. Riksdagen avslog motionerna i huvudsak med hänvisning till gällande regler och pågående arbete.- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 17, 61 minuter
- Justering
- 2006-03-23
- Datum
- 2006-03-23
- Debatt
- 2006-04-05
- Beslut
- 2006-04-06
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2005/06:JuU22
Riksdagen sade ja till följande förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om straffrätt. Kravet på att en gärningsman ska ha använt så kallade otillbörliga medel för att kunna dömas för människohandel om offret varit över 18 år bör slopas. Straffansvaret för barnpornografibrott bör utvidgas till att omfatta exploatering av alla personer under 18 år. Syftet är att stärka skyddet även för de barn som ser äldre ut än 18 år. Samtidigt bör preskriptionstiden för barnpornografibrott förlängas så att den börjar löpa först när barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med lagförslag i dessa frågor. Riksdagen sade också ja till en reservation från de borgerliga och Miljöpartiet som innebär att regeringen ska utreda vilka konsekvenser sexköpslagen fått. Riksdagen sade nej till övriga motioner om straffrätt, som lämnades in främst under den allmänna motionstiden 2004 och 2005, med hänvisning till bland annat att gällande regelverk är ändamålsenligt samt till pågående utrednings- och beredningsarbete.- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 62
- Reservationer
- 56
- Anföranden och repliker
- 42, 168 minuter
- Justering
- 2006-03-23
- Datum
- 2006-03-23
- Debatt
- 2006-04-05
- Beslut
- 2006-04-05
med anledning av prop. 2005/06:166 Barn som bevittnat våld
Motion 2005/06:Ju38 av Johan Pehrson m.fl. (fp)
Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en straffrättslig reglering som innebär att barn som bevittnat våld fullt ut skall kunna anses som brottsoffer och därmed erhålla målsägandeställning. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening- Inlämnad
- 2006-04-04
- Förslag
- 2
- Datum
- 2006-04-03
- Utskottsberedning
- 2005/06:JuU19
- Riksdagsbeslut
- (2 yrkanden): 2 avslag
med anledning av prop. 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare
Motion 2005/06:Ju40 av Johan Pehrson m.fl. (fp)
Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra 31 lagen om unga lagöverträdare (LUL) så att polisen i stället som huvudregel skall utreda samtliga brott. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa möjlighet- Inlämnad
- 2006-04-05
- Förslag
- 11
- Datum
- 2006-03-31
- Utskottsberedning
- 2005/06:JuU34 2005/06:UbU14
- Riksdagsbeslut
- (11 yrkanden): 11 avslag
med anledning av prop. 2005/06:123 En modernare kriminalvårdslag
Motion 2005/06:Ju30 av Karin Granbom m.fl. (fp)
Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lägre grad av misskötsamhet för att kunna senarelägga villkorlig frigivning. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avvakta med att införa utökad frigång. Riksdagen tillkännager- Inlämnad
- 2006-03-22
- Förslag
- 3
- Datum
- 2006-03-22
- Utskottsberedning
- 2005/06:JuU33
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
med anledning av prop. 2005/06:111 Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning
Motion 2005/06:Ju25 av Johan Pehrson m.fl. (fp)
Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anställd i Försvarsmakten i vissa fall skall kunna användas för civil krishantering och kunna inneha polismans befogenhet. Motivering Frågan om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning har länge- Inlämnad
- 2006-03-21
- Förslag
- 1
- Datum
- 2006-03-17
- Utskottsberedning
- 2005/06:JuU17
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Företagsbot
Betänkande 2005/06:JuU13
Systemet med företagsbot ska bli effektivare, och företagsbot ska användas oftare för brott i näringsverksamhet. Det ska löna sig för näringsidkare att organisera sin verksamhet på ett sätt som motverkar överträdelser, vilket ska gynna konkurrensen. Möjligheten att ålägga företagsbot utvidgas. I dag krävs det att brottsligheten ska ha inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars vara av allvarligt slag. Detta krav slopas. Företagsbot ska vidare kunna åläggas när brottet har begåtts av en person i ledande ställning eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Beloppsgränserna för företagsbot justeras. Företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 25 minuter
- Justering
- 2006-02-21
- Datum
- 2006-02-21
- Debatt
- 2006-03-08
- Beslut
- 2006-03-08
Processrättsliga frågor
Betänkande 2005/06:JuU11
Riksdagen vill att regeringen ser till att säkerheten för parter och vittnen i rättegångar ökar. Det finns fortfarande allmänna domstolar där tilltalade, vittnen och målsäganden tvingas sitta i samma rum och lokaler i avvaktan på förhandlingen. Detta trots att det förekommer att målsägande och vittnen känner rädsla inför att konfronteras med en tilltalad, vissa av åhörarna eller kanske till och med den tilltalades försvarare. Det var en reservation av fem partier i justitieutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om processrättsliga frågor. Skälet är framför allt att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp men även att utskottet i flera fall anser att lagstiftningen är lämplig som den är utformad i dag.- Behandlade dokument
- 85
- Förslagspunkter
- 46
- Reservationer
- 53
- Anföranden och repliker
- 45, 126 minuter
- Justering
- 2006-02-14
- Datum
- 2006-02-14
- Debatt
- 2006-03-08
- Beslut
- 2006-03-08
