Johan Pehrson (Lib)

Riksdagen riktade fem tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om frågor som rör unga lagöverträdare:

• Det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år.

Riksdagen anser att brottsoffer bör få samma stöd oavsett gärningspersonens ålder.

• Det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar.

Riksdagen anser att det är viktigt att reaktionen på ett brott som begås av en ung person är tydlig och snabb. För att säkerställa detta bör man enligt utskottet överväga att införa särskilda ungdomsdomstolar som ska döma i LVU-mål och i mål där barn och unga under 18 år är åtalade för brott.

• Straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år bör avskaffas vid återfall i brott.

Enligt riksdagen bör det inte tas någon särskild hänsyn till gärningspersonens ungdom om det rör sig om återfall i brott. I dessa fall blir en straffreduktion kontraproduktiv och riskerar att skicka en signal om att den unges kriminella livsstil inte tas på tillräckligt allvar.

• En särskild enhet inom Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som begår grova brott.

Hos Kriminalvården kan grovt kriminella unga i högre grad bemötas med de rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella generellt. Syftet, enligt riksdagen, är inte främst att straffa, utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas än traditionell socialtjänst.

• Regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder.

Riksdagen menar att nya former av påföljder för unga, till exempel elektronisk övervakning, skapar möjlighet att leva ett skötsamt liv samtidigt som frihetsberövande kan undvikas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 50 motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2020-02-18

Datum

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Statsminister Stefan Löfven (S) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 20 februari.

Datum

2020-03-03

Motion till riksdagen 2019/20:3501 av Arman Teimouri m.fl. (L) med anledning av skr. 2019/20:76 Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Konkurrensverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan när det

Inlämnad

2020-02-24

Förslag

1

Datum

2020-02-24

Utskottsberedning

2019/20:NU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP) Kultur- och demokratiminister Amanda

Datum

2020-02-20

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Motion till riksdagen 2019/20:3493 av Mats Persson m.fl. (L) med anledning av prop. 2019/20:79 Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avgiftsbelagda krediter och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2020-02-19

Förslag

2

Datum

2020-02-19

Utskottsberedning

2019/20:FiU37

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2020-02-06

Datum

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning av hur rättskedjan styrs. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmänna domstolar och kriminalvård.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens och myndigheternas styrning inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser och effektivitet i hela rättskedjan. Riksrevisionen ger rekommendationer till regeringen som bland annat handlar om att ha ett mer långsiktigt fokus i styrningen av rättskedjan och att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna.

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens rekommendationer och konstaterade att granskningen är ett värdefullt underlag i arbetet med att vidareutveckla styrningen av myndigheterna i rättskedjan. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-02-06

Datum

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-22

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Fråga 2019/20:787 Brott mot knivlagen av Johan Pehrson (L) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) För att skapa ett tryggare samhälle är det av yttersta vikt att bryta den pågående utvecklingen att personer med kriminellt beteende beväpnar sig. En viktig del i detta är en ändamålsenlig utformning

Inlämnad

2020-01-22

Besvarare

Statsrådet Mikael Damberg (S)

Motion till riksdagen 2019/20:3468 av Johan Pehrson m.fl. (L) med anledning av prop. 2019/20:58 Reglering av vapenmagasin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska ta fram förslag till lagstiftning med innebörden

Inlämnad

2020-01-17

Förslag

2

Datum

2020-01-17

Utskottsberedning

2019/20:JuU17

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:3467 av Johan Pehrson m.fl. (L) med anledning av skr. 2019/20:62 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad översyn av lagen om särskild utlänningskontroll

Inlämnad

2020-01-17

Förslag

1

Datum

2020-01-17

Utskottsberedning

2019/20:JuU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:3457 av Bengt Eliasson m.fl. (L) med anledning av skr. 2019/20:54 Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Inlämnad

2020-01-16

Förslag

1

Datum

2020-01-16

Utskottsberedning

2019/20:SfU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3456 av Bengt Eliasson m.fl. (L) med anledning av skr. 2019/20:50 Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att främja likvärdighet för män och kvinnor i sjukskrivningsprocessen och

Inlämnad

2020-01-16

Förslag

1

Datum

2020-01-16

Utskottsberedning

2019/20:SfU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Årets första partiledardebatt. I partiledardebatten får partiledarna för alla riksdagspartier chansen att argumentera för den politik de vill föra. Debatten tolkas till teckenspråk och engelska och sänds via webb-tv.

Datum

2020-01-15

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

35

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

48, 142 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Särskild debatt

Datum

2019-11-29

Motion till riksdagen 2019/20:3438 av Arman Teimouri m.fl. (L) med anledning av skr. 2019/20:42 Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den digitala samverkan mellan

Inlämnad

2019-11-29

Förslag

3

Datum

2019-11-29

Utskottsberedning

2019/20:NU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler.

Förändringarna innebär bland annat:

• Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg.
• När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd.
• En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt. 
• Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2019-11-14

Datum

2019-11-15

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20