Inventering av nyckelbiotoper

Herr talman! Jens Holm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att försäkra mig om att skyddsvärd skog inte avverkas som ett resultat av Skogsstyrelsens införande av paus för all inventering och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Vidare har Jens Holm frågat mig om jag avser att ta initiativ för att snarast möjligt återuppta inventeringen och registreringen av nyckelbiotoper.

Låt mig få inleda med att säga att regeringens skogspolitik bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Det finns behov av att utveckla bägge dessa delar.

Jag kan konstatera att reaktionerna på Skogsstyrelsens paus gällande identifiering och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige har varit kraftiga. Beslutet om pausen är myndighetens eget beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har formulerat ambitiösa mål vad gäller biologisk mångfald och skydd av skog. Nyckelbiotoper är i detta sammanhang viktiga.

Herr talman! Den 13 mars skickade Riksdagsförvaltningen in min interpellation om pausen av inventering och registrering av nyckelbiotoper till Sven-Erik Bucht. Jag fick sedan svar från Sven-Erik Bucht om att interpellationsdebatten skulle äga rum här i kammaren den 25 april. Men denna debatt ställde Sven-Erik Bucht in med kort varsel. Motiveringen var då att beredning pågår och att man ville återkomma med ett mer uttömmande svar.

Herr talman! Jag har nu väntat i nio veckor på att debatten ska komma till stånd. Detta är en mycket angelägen fråga. Vi vet att riksdagsordningen anger att en interpellation ska besvaras inom två veckor. Jag fick vänta i nio veckor, dessutom med en inställd debatt.

Det papper jag har i handen är ministerns svar till mig - inte ens en A4sida. Det innehåller inte ett enda svar på mina frågor. Det tycker jag är under all kritik, herr talman.

Detta är en viktig fråga. Skogsstyrelsen beslutade i början av mars att upphöra med att inventera och registrera så kallade nyckelbiotoper i ett område stort som halva Sverige. En nyckelbiotop är ett område med mycket höga naturvärden. Att inventera och registrera nyckelbiotoper är en välbeprövad och inarbetad metod hos Skogsstyrelsen. Det görs även av frivilliga krafter och av skogsbolag. Jag skulle vilja säga att nyckelbiotopsinventeringen är det viktigaste sätt vi har för att få rätt faktaunderlag för att kunna skydda mer skog. Att använda sig aktivt av nyckelbiotoper är också en politik från regeringen, som har ambitionen att skydda mer skog.

Man ska också komma ihåg att Skogsstyrelsens arbete med att registrera och inventera nyckelbiotoper var ett konkret regeringsuppdrag. Åren 1990-1991 fick Skogsstyrelsen detta uppdrag. De fick också extra pengar för att arbeta med nyckelbiotoper. Nu har myndigheten bestämt att ett område stort som halva Sverige - från Värmland ända upp till norr - ska pausas. Där ska man inte längre inventera nyckelbiotoper.

Skogsstyrelsen har därmed lämnat hela frågan i ett stort limbo. Detta har skapat stor osäkerhet och stor upprördhet hos de egna anställda på Skogsstyrelsen, hos facket och hela vägen över till miljörörelsen, som inte längre vill samarbeta i samverkansgruppen för att förbättra metoderna. Man känner sig helt enkelt sviken.

Herr talman! Jag ville veta av ansvarig minister på området, alltså Sven-Erik Bucht, hur regeringen försäkrar sig om att skyddsvärd skog och viktiga områden inte kommer att avverkas under pausen. Jag fick inget svar. Eftersom ursprunget till nyckelbiotopsinventeringen var ett politiskt uppdrag ville jag också veta om ministern kommer att ta några initiativ till att registreringen och inventeringen av nyckelbiotoper ska återupptas. Jag fick inget svar.

Man kan undra varför. Beror det på att ministern inte kan någonting om de här frågorna? Nej, det tror jag inte. Jag tror att ministern medvetet väljer att stoppa huvudet i sanden. Det tycker jag är allvarligt när så mycket står på spel i ett sådant viktigt område som skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag är den förste att beklaga att det tog tid att få ett svar. Men så här är det ibland i en demokrati när man måste diskutera olika saker.

Som jag sa i mitt svar är detta ett myndighetsbeslut. Det är inget regeringsbeslut. Det finns inte heller något regeringsuppdrag om en systematiserad nyckelbiotopsinventering.

Låt mig, herr talman, ge en liten bakgrund till begreppet nyckelbiotop. Begreppet uppfanns 1990 av Skogsstyrelsen och började användas under två år som ett försök. Det gjordes också en systematisk inventering under åren 1993-1998, då Skogsstyrelsen gjorde inventeringar av de små skogsbruken. Bolagen gjorde själva sina inventeringar under denna tid. Därefter gjordes en systematisk inventering under åren 2001-2006. Därefter har det inte funnits någon systematisk inventering. Det har alltså inte funnits någon sådan under tio års tid.

När en skogsägare gör en anmälan om en avverkning gör Skogsstyrelsen en tillsyn och en inventering. Man har sett efter om det finns anledning att registrera och då gjort det, och man har också bistått med rådgivning. Det som händer nu i pausen är att själva registreringen inte utförs, utan man gör en tillsyn och man bistår med rådgivning. Man kan givetvis också fatta ett beslut om att det behöver finnas ett skydd.

Det handlar också om att hitta relevanta och rättssäkra metoder. Redan på 90-talet ifrågasattes metoden eftersom den inte ansågs passa in överallt i Sverige. Det ser väldigt olika ut i svenska skogar, inte minst i nordvästra Sverige. Därför har Skogsstyrelsen fattat dessa beslut.

Ungefär 50 000-60 000 avverkningsanmälningar kommer in varje år. Vi ska komma ihåg att Skogsstyrelsen inte gör inventeringar av alla dessa, utan det är bara ett fåtal procent som de går in och gör inventeringar av - uppemot 2 000 per år. Det bygger på att man har en översiktlig förkunskap om de här områdena, och då har man gjort det. Det som man nu har att göra är att hitta en mer relevant metod som passar bättre för nordvästra Sverige, för den metod som man har fortsätter att användas i övriga Sverige men inte just där. Under pausen, tiden fram till årsskiftet, ska man hitta en metod.

Att man har tagit tag i den här frågan från Skogsvårdsstyrelsen är bra, därför att det finns problem med metoden som har funnits. Den har inte varit relevant och rättssäker. Det är viktigt att man som myndighet agerar i ett sådant fall.

Sedan har man gjort en framställan till regeringen om ytterligare 5 miljoner kronor för att kunna fördubbla sin tillsyn i nordvästra Sverige under den tid man jobbar med att ta fram en ny metod. Den frågan har regeringen ännu inte tagit ställning till.

Herr talman! Jag tycker att Sven-Erik Bucht glömmer en viktig del i sin historieskrivning här. Jag delar den i stort, men det har varit långa perioder då man inte aktivt har bedrivit nyckelbiotopsinventering. Vi ska komma ihåg att grunden för det här var ett politiskt uppdrag till Skogsstyrelsen. Ansvarig minister får gärna rätta mig om jag har fel, men var det inte så att dåvarande regering 1990 gav uppdraget till Skogsstyrelsen att man skulle börja arbetet med nyckelbiotopsinventering? Man började i Norrbotten, men successivt, precis som ministern också var inne på, utsträckte man arbetet till större delar av Sverige och sedan till att göra det i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en metod som har varit under ständig utveckling, kan man säga. Jag har full respekt för att alla metoder inte är perfekta på alla områden, men ska man kasta ut barnet med badvattnet? Ska man bara slänga iväg en metod som ändå uppskattas och fungerar, även av Skogsstyrelsens egna anställda? Vi har ju sett att till exempel fackförbundet ST har uppmanat Skogsstyrelsens generaldirektör att återuppta inventeringen och registreringen.

Det handlar om ett politiskt ansvar för de här frågorna. Precis som regeringen själv brukar konstatera är nyckelbiotoperna det viktigaste underlaget för att vi sedan ska kunna skydda skog genom att bilda reservat och så vidare. Där är vi överens om att det behövs mer pengar, och vi har anslagit mer pengar i budgeten. Men om man inte vet vad som finns i skogen och om man inte vet var de riktigt skyddsvärda skogarna finns, är inte risken då uppenbar, Sven-Erik Bucht, att viktig skog kommer att avverkas?

Sven-Erik Bucht säger nu att man fortsätter med inventeringen av nyckelbiotoper. Det stämmer. Skogsstyrelsen gjorde ju ett sådant utspel. Men vad ska man göra med det som man inventerar i nordvästra Sverige, Sven-Erik Bucht? Skogsstyrelsen har ju sagt att man inte kommer att avgränsa och registrera de nya nyckelbiotoper som man hittar.

Jag undrar också vad som händer med tillgängliggörandet av den här informationen. På hemsidan Skogens pärlor som Skogsstyrelsen ansvarar för lägger man upp bland annat nyckelbiotoper - man kan hitta dem på en karta. Men nu när man inte längre lägger in den informationen och inte avgränsar och registrerar de här områdena tappar vi offentlighetsbiten i det hela. Människor får inte längre veta var den värdefulla skogen finns.

Det är klart att det finns ett politiskt ansvar för det här, och det är därför, Sven-Erik Bucht, som jag vill att du ska sätta ned foten i den här frågan och få upp huvudet ur sanden. Ytterst handlar det om våra miljökvalitetsmål, till exempel Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, som äventyras om vi inte vet var nyckelbiotoperna finns. Det handlar om att skyddsvärda skogar inte ska få avverkas, som regeringen brukar upprepa hela tiden, och att det här ytterst var ett politiskt uppdrag till Skogsstyrelsen. Ifall man nu drar tillbaka den här metoden tycker jag att politiken måste agera för att säkerställa att målen uppnås. Ska det inte vara så?

Herr talman! Det är sant att det var ett politiskt uppdrag 1990. Men sedan fick vi en ny skogspolitik 1993, då skogsbruket fick ett helt annorlunda ansvar för det här.

Sedan är det så här, Jens Holm, att det kommer in 50 000-60 000 avverkningsanmälningar varje år, och det är ungefär 2 000 som man gör den här tillsynen på. Det finns alltså alltid en risk att man avverkar felaktig skog. Den risken finns alltid, för det är orimligt att göra den här tillsynen på 50 000-60 000 avverkningsanmälningar årligen. Det tror jag att Jens förstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ingen anledning att ifrågasätta myndighetsutövningen. Myndigheten anser att metoden inte är rättssäker eller relevant och att man måste ta fram en ny metod som är rättssäker och relevant. Jag tänker inte som statsråd ifrågasätta myndighetsutövningen, och jag har inte heller rätten att göra det.

Den totala skogsmarken i Sverige är på 28 miljoner hektar. Ungefär 31 procent av detta är undantaget från skogsproduktion. Vi har olika typer av skydd: biotopskydd, naturreservat, frivilliga avsättningar, hänsynsytor som lämnas vid avverkning och improduktiv skogsmark.

Sedan ser det olika ut över landet. Mest undantaget från produktion är det i norra Sverige där 37 procent av det totala skogsbeståndet är undantaget. Det här ser vi också om vi tittar på statistik på avverkning och tillväxt. Den årliga tillväxten i den svenska skogen är 130 miljoner kubik, och avverkningen är 90 miljoner kubik. Det finns alltså ett spann på 40 miljoner kubik som inte avverkas. Det är ganska naturligt, därför att vi har undantagit stora delar av skogsarealen från produktion. Nära 9 miljoner hektar skog, 8,7 miljoner hektar, är undantagen.

Tittar man på hur skogen har utvecklats under en längre period, Jens Holm, ser man att vårt samlade skogsförråd på hundra år har ökat från 1,7 miljarder kubik till 3,2 miljarder kubik. Det är alltså närapå en fördubbling.

Det är inte konstigt att det här har skett. Sverige var faktiskt ett av de första länderna i världen som inrättade en skogsvårdslag. Det gjorde vi redan 1903, och den lagen sa att om vi fäller ett träd planterar vi minst två nya. Ibland planterar vi till och med tre eller fyra nya träd för varje träd vi fäller. Vi har tagit stor hänsyn när vi har brukat vår skog, men hänsynstagandet kan givetvis utvecklas och bli ännu bättre.

Skogen har betytt oerhört mycket när det gäller att utveckla välfärdslandet Sverige. Jag åker långt när jag ska till flyget mellan Karungi och Luleå, och då ser jag timmerbilarna svischa förbi och tänker: Där får vi äldreomsorg, där får vi barnomsorg och där får vi skola. Så är det, för skogen genererar överskott på 130 miljarder i export årligen.

Sedan måste vi också se att skogen är oerhört viktig för att klara klimatet. Den är en klimatmotor och också en motor för jobb och tillväxt. Jag hoppas att Vänsterpartiet också står för de värden som klimatet, tillväxten och jobben i skogen innebär. Det är 60 000 direkta arbetstillfällen inom skog och skogsindustri och 200 000 arbeten med kringeffekter.

Vi måste hitta en balans för hur vi nyttjar skogens alla värden. Det handlar givetvis om att vi ska kunna skydda biotoper som är skyddsvärda. Det är mycket viktigt att vi gör det, men vi måste ha en balans i det här, och det finns också en bred politisk samsyn gällande att vi ska skydda ytterligare 150 000 hektar och 200 000 hektar på frivilliga avsättningar.

Herr talman! Det var bra att vi fick svart på vitt från Sven-Erik Bucht att det ytterst var ett politiskt uppdrag från regeringen till Skogsstyrelsen att arbeta med registrering och inventering av nyckelbiotoper. Om det då ursprungligen var ett politiskt uppdrag från regeringen tycker jag också att ansvarig minister i regeringen borde säkerställa att man faktiskt fortsätter att arbeta på ett sådant sätt att skog kan fortsätta att skyddas och ingen skyddsvärd skog avverkas. Jag tycker att det finns en uppenbar risk för att det kan ske nu, för det vi inte vet någonting om riskerar vi att förlora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sven-Erik Bucht säger att det är viktigt att ta fram nya metoder. Jag kan hålla med om det. Men om polisen ska ta fram nya metoder för att bekämpa rattonykterhet, inte slutar polisen då helt, från en dag till en annan, med att stoppa bilar på vägarna och låta förarna blåsa för att man ska kontrollera om de har druckit eller inte. Man fortsätter med det man har tills man har hittat en kompletterande och bättre metod. Då inför man den förstås.

Jag tycker att det är samma sak när det gäller det här. Man kan inte bara kasta en välbeprövad, väl genomarbetad metod över bord och sedan säga: Vi ska ta fram en ny metod. När kommer den nya metoden i så fall? Vet Sven-Erik Bucht någonting om det?

Jag tycker att det här osar kunskapsförbud. Det finns jättemånga duktiga anställda på Skogsstyrelsen som är ute på fältet och inventerar och hittar viktiga, unika områden med stor biologisk mångfald. Sedan får de inte avgränsa det eller registrera det. Det är märkligt.

Här har du ett politiskt ansvar, Sven-Erik Bucht. Precis som du var inne på var det ytterst ett politiskt uppdrag. Då måste du agera.

Herr talman! Det var ett politiskt beslut från regeringen för 27 år sedan, om ett försök under två år. Jag håller med om att det var på det sättet. Det var för 27 år sedan, och handlade om ett försök under två år.

Det finns inget formellt uppdrag från regeringen om att jobba med de här frågorna. Det är prövat. Skogsstyrelsen har också gjort pauser tidigare, under de år som gått sedan det gjordes första gången.

Jag har fullt förtroende för att myndigheten hanterar det här på ett klokt och bra sätt. Jag har fullt förtroende för att de på ett bra sätt tar fram en relevant och rättssäker metod. Tjänstemän ska inte behöva stå där ute i naturen och inte veta riktigt hur de ska klara av att göra en sådan avgränsning på ett korrekt sätt. Det är viktigt att vi ger dem som jobbar med de här frågorna möjligheter att göra det.

Att bevara biologisk mångfald är fundamentalt, och det är viktigt att vi har det på en acceptabel nivå. Men vi måste nog också börja fundera lite, Jens, på hur vi använder skogens totala nyttor. För att vi ska komma ifrån det fossila behövs det mer biomassa. För att komma in i en ny biobaserad ekonomi behövs det biomassa. Och biomassa finns i skogen.

En växande skog är också väldigt bra för klimatet och tar ned CO2 så att det stänker om det.

Vi ska också skydda skog. Och vi har, i demokratisk ordning, sagt att vi ska skydda ytterligare 150 000 hektar. Vi ska också försöka skydda 200 000 hektar på frivillig väg.

Det är jätteviktigt att vi diskuterar de här frågorna och hittar samsyn. Där är Skogsprogrammet, som vi jobbar med nu, en viktig del för att det ska komma också skogen till godo på ett bra sätt för Sveriges framtid.

Överläggningen var härmed avslutad.