Den nya dragningen av E22

Fru talman! Magnus Oscarsson har frågat mig vad jag tänker göra för att infrastrukturprojekt, exempelvis vägar och järnvägar, i högre grad ska ta hänsyn till åkermark och vattenskyddsområden.

Magnus Oscarsson ställde samma fråga till dåvarande infrastrukturministern Anna Johansson tidigare i år. Svaret äger fortfarande giltighet, och jag vill därför upprepa det. Generellt sett innebär infrastrukturprojekt nästan alltid att svåra avvägningar måste göras mellan olika intressen, både enskilda och allmänna. Jordbruk och vattenskydd är två av många olika allmänna intressen som kan vara berörda av en utbyggnad av väg eller järnväg. Det framgår tydligt att miljöbalkens hänsyns- respektive hushållningskapitel ska tillämpas vid prövning av ärenden enligt både väglagen och lagen om byggande av järnväg. Det innebär bland annat att det ska väljas en lokalisering som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön utan oskälig kostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Magnus Oscarssons fråga är ställd mot bakgrund av Trafikverkets pågående planering av E22, delen Jämjö-Lösen. Jag kan som ansvarigt statsråd inte kommentera Trafikverkets pågående arbete i ett enskilt ärende.

Fru talman! Tack, ministern, för ditt svar!

Ianspråktagande av jordbruksmark för bebyggelse eller asfaltering innebär att bördig mark försvinner och inte kan återskapas. Faktum är att i Sverige försvinner åkermark lika stor som tre till fyra fotbollsplaner varje dag. Det är åkermark som aldrig mer kan brukas.

Trafikleder som byggs över jordbruksmark tar en del av vår potential för livsmedelsproduktion. Under 2016 var jag med i en grupp som arbetade fram en livsmedelsstrategi. Vi var sju partier som kom överens. Före sommaren fattade vi beslut i kammaren. Flera med mig tycker att det är en bra livsmedelsstrategi som är viktig för vårt land.

En av huvudpunkterna och centralt i strategin är att vi nu från politiskt håll talar om att utveckla jordbruket och inte att avveckla som varit gängse från politiskt håll förut. Fokus ligger på att öka produktionen. Det ska vara mer lönsamt. Det gäller att stärka konkurrenskraften och höja självförsörjningen på livsmedel. En ökad livsmedelsproduktion förutsätter dock att företagen har tillgång till produktiv åkermark.

Min fråga till ministern är: Vad betyder det för regeringen att riksdagen beslutat om en livsmedelsstrategi? Innebär det att ministern talar om för de statliga verk som ministern har ansvar för att vi nu har fattat beslut om en livsmedelsstrategi i kammaren och att de måste förhålla sig till detta? Vad blir det i så fall för konsekvenser av detta?

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för ditt arbete med livsmedelsstratrategin! Jag är väldigt glad över att vi fick en bred uppslutning bakom livsmedelsstrategin. Den är viktig för Sverige och för en växande livsmedelsnäring. Vi ser också glädjande siffror på att livsmedelsexporten ökar.

I den delen kommer jag in som infrastrukturminister. Ska livsmedelsexporten kunna öka och ska vi kunna se till att fler får möjlighet att ta den av det svenska oavsett om vi talar om spannmål, köttprodukter eller annat måste vi ha goda kommunikationer i landet. Vi måste se till att hamnarna klarar sina uppdrag, att vi har flygplatser och andra godsvägar som kan stärka exporten och svensk konkurrenskraft.

Alla inser att detta gäller vid varje sådant tillfälle när man bygger ny infrastruktur. Jag skulle kunna tänka mig att det finns ett starkt gemensamt önskemål från samtliga partier att det behöver byggas mer infrastruktur. Det är ändå tydligt att miljöbalken säger att man enligt både väglagen och lagen om byggande av järnväg ska ta hänsyn till respektive bestämmelse i miljöbalkens hänsynskapitel.

Det är klart att myndigheterna måste ha den utgångspunkten när de tolkar. De kan inte utgå från vad som sägs i allmänna ordalag, utan myndigheter ska utgå från den lagstiftning vi har. I det här fallet kan jag som statsråd inte föregripa en eventuell kommande regeringsprövning av vägplanen för utbyggnad av E22 mellan Jämjö och Lösen. Skulle ett överklagande ske kommer det att hamna på mitt bord i regeringen. Det vore olyckligt om jag uttalade mig i förväg om detta även om jag förstår att Magnus tycker att det hade varit en poäng. Jag får vänta med att uttala mig om det enskilda objektet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot är det ingen tvekan om att det är viktigt när vi nu gör stora infrastruktursatsningar framöver, för det gör vi, att man vid varje tillfälle utgår från och tar hänsyn till den lagstiftning vi har och gör de svåra avvägningar som det innebär. Det gäller vare sig det handlar om produktiv åkermark, fantastiska skogar hemma i Kronobergs län eller andra intressen som finns.

Just avvägningen mellan intressen är det svåra. Här finns en beredning av Riksintresseutredningens förslag som pågår i Regeringskansliet. Det är snarare efter den beredningen det tydligare går att säga om det finns möjlighet att göra ändringar i det som rör miljöbalkens 3 kap.

Fru talman! Tack, ministern, för ditt svar, fast jag naturligtvis vill ha mer.

Det specifika fall som ministern är inne på gäller E22 och en väg dragen mellan Jämjö och Lösen i Blekinge. Den planerade omläggningen av E22 är en sträcka med en längd av ca 15 kilometer varav 8 kilometer är på den bästa åkermarken i regionen. Det är klass tio av tio möjliga. Ca 100 hektar åkermark berörs och planeras beläggas med asfalt i stället för att ge full produktion av potatis, vete eller något annat man kan plantera där.

Jag är glad över att ministern i sitt svar hänvisar till miljöbalken. Det står, precis som ministern var inne på, följande i 3 kap. 4 §: "Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk."

I detta aktuella fall finns alternativ att i stället bygga väg över skogsmark och lågproducerande mark. Det skulle innebära en förlängning med cirka en halv kilometer samtidigt som trafikplats skulle kunna sparas in. Ändå tycks inte Trafikverket anse att en alternativ sträckning skulle innebära att behovet om vägomläggning tillgodoses på ett sätt som från allmänhetens synpunkt är tillfredsställande i miljöbalkens mening.

Det är då befogat att fråga sig när om någonsin, herr minister, bestämmelsen i miljöbalkens 3 kap. 4 § kan tillämpas. Tycker ministern att miljöbalken ska följas? Vad har ministern att säga till alla drabbade runt om i området?

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson! Självklart tycker jag som statsråd att myndigheterna ska följa den lagstiftning vi har. Vi har den ordningen att just i det här fallet är det till en början Trafikverket som har att avgöra huruvida man tillgodoser väsentliga samhällsintressen. Sedan kan det komma att prövas rättsligt. Till syvende och sist kan det faktiskt hamna på regeringens och mitt bord. Det är skälet till att jag inte kan uttala mig i detta sammanhang.

Jag känner till E22:an väl. Jag har kört den sträckan. Som smålänning åker man ofta ned till vackra Blekinge. Jag vet också att det finns en stark regional uppslutning bakom investeringarna i E22:an. Man vet att det är en väldigt viktig led för näringslivet för att knyta ihop Blekinge. Det är klart att alla berörda inser den svåra avvägning som alltid finns mellan angelägna infrastrukturprojekt som knyter ihop länet och samtidigt på vilket sätt sträckor ibland kan komma att påverka och till och med ta produktiv åkermark i anspråk. Den möjligheten finns i dag. Men då ska det finnas goda skäl för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Myndigheten har gjort sitt arbete. Frågan ligger nu inte på regeringens bord. Jag kan heller inte nu uttala mig i förväg om detta om det skulle bli en rättslig prövning. Jag är däremot glad över, och det tycker jag är det viktigaste i detta sammanhang, att det finns resurser för investeringar i ny infrastruktur. Ska livsmedelsstrategin lyckas och ska vi kunna ha en livaktig landsbygd i hela landet måste vi kunna göra stora investeringar i infrastruktur.

Sverige har underinvesterat under långa tider. Nu har vi 100 miljarder mer än vid den förra nationella planen att lägga på infrastruktur i både järnväg och vägar.

På det sättet bygger vi Sverige starkare. Vi stärker konkurrensmöjligheten. Vi stärker exportmöjligheterna. Vi knyter ihop landet, och vi ser dessutom till att investera på ett sätt som gör att vi klarar klimatomställningen bättre.

Därför åker jag nu land och rike runt och lyssnar till instanser och regionala och lokala intressen. Jag har naturligtvis bland annat träffat politiker och berörda från Blekinge. Jag kommer att ha hearingar och träffa både LRF och andra intressenter för att generellt få synpunkter på Trafikverkets förslag.

Men återigen, när det gäller det specifika projektet kan jag inte uttala mig. Men jag tar för givet att myndigheterna följer den lagstiftning som finns, och jag är som sagt glad över att vi nu har 100 miljarder mer att satsa på infrastruktur än vad vi hade under alliansregeringens tid.

Fru talman! Tack, ministern, för debatten!

Jag menar att beslut fattade av riksdagen måste följas. Vi fattade beslut om regeringens proposition En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. I den står det tydligt: "Regeringen anser att det är otillfredsställande att lagstiftningen inte tillämpas på avsett sätt och att det behöver säkerställas att hänsyn tas till jordbruksmarken i den fysiska planeringen."

För mig som enkel ledamot står det helt klart: Det är otillfredsställande, och hänsyn till jordbruksmarken behöver säkerställas.

Jag tycker att det är intressant att du själv som minister har åkt den vägen, och du kommer också att träffa intressenter. Jag tycker att det är viktigt att ministern stannar till på den här platsen för att inhämta kunskap. Jag var själv där i våras och fick se vad en väg skulle innebära för de drabbade. Det är väldigt allvarligt.

Därför tycker jag som sagt var, i och med att du berättar att regeringen nu har avsatt så mycket pengar och med tanke på det jag precis sa om att jordbruksmarken behöver säkerställas, att det kan få bli några miljoner dyrare om man faktiskt kan säkerställa att jordbruksmarken finns där för framtiden. Så vad betyder dessa ord, som ni själva har sagt i er proposition?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Orden vittnar om en tydlig viljeinriktning och talar om i vilken riktning regeringen vill ändra lagstiftningen. Men i detta fall måste lagstiftningen ändras. Magnus Oscarsson vet ju också att myndigheterna inte kan tillämpa en lag utifrån intentioner, utan man måste tillämpa den lag som faktiskt finns. Än så länge har inte miljöbalken ändrats. När ett sådant förslag kommer tolkar jag det som att Kristdemokraterna är beredda att stödja en sådan förändring, och det är naturligtvis angeläget.

På samma sätt är det angeläget att man regionalt i Blekinge är överens om vilka prioriteringar man vill göra. För mig som infrastrukturminister är det naturligtvis viktigt att i det fortsatta arbetet med den nationella planen för infrastruktur fånga in signaler där regioner är överens om angelägna projekt. Jag tänker premiera gemensamma prioriteringar före projekt där man inte har full uppbackning.

Så det är klart att det är en viktig del i remissförfarandet och i den rundresa jag just nu gör att lyssna in olika signaler från regionala företrädare. Jag har förstått det som att just Kristdemokraterna i Blekinge i detta fall inte är lika angelägna om att Trafikverkets nuvarande sträckning ska vara den som gäller, utan man vill hellre se en annan.

Överläggningen var härmed avslutad.