Anf. 31 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Jag är inte ledamot av konstitutionsutskottet men som vice ordförande i skatteutskottet känner jag mig med anledning av skrivelsen föranlåten att begära ordet här i kammaren. I skrivelsen redogörs för vilka beslut kammaren har fattat och på vilka sätt regeringen har verkställt de besluten.
Riksdagen har tagit en lång rad initiativ för att motarbeta den illojala konkurrens som skattebrott innebär i näringslivet. Denna typ av illegal verksamhet är också nästan alltid parad med vidriga och otrygga anställningsvillkor för dem som arbetar i företagen. I olika branscher har vi sett hur fusk med F-skatt och svartarbete har utvecklats till branscher där organiserad kriminalitet köper sig in, frivilligt eller under tvång, för att tvätta pengar. Enligt finanspolisen är utbytet av brottslig verksamhet numera större genom skattefusk än genom direkta tillgreppsbrott och olika former av egendomsbrott. Det handlar om 50-60 miljarder årligen.
Under bara de senaste dagarna har de snabbt försämrade anställningsvillkoren i både flygtrafiken och tågtrafiken kommit upp i den allmänna debatten. Låt mig vara tydlig: Det behövs rejäla krafttag för att återställa ordning och reda på arbetsmarknaden, så att företag kan konkurrera på lika villkor och så att löntagare får trygga anställningar. Krafttagen för att värna svenska jobb - stoppa utflaggningen av sjöfartsjobben, åkerijobben och nu flygjobben - har riksdagen redan krävt av regeringen. Men av dagens skrivelse framgår ett tydligt motsträvigt agerande. Jag skulle vilja kalla det en maskande regering.
Vi socialdemokrater har, förutom de tillkännagivanden vi talar om i dag, en lång rad ytterligare krav för att komplettera kampen mot skattefusk. Det handlar om anmälningsplikt för utländska företag som agerar i Sverige och en skärpning av F-skattregler och liknande. Låt mig presentera en lista på de beslut som riksdagen har tagit och som inte finns på plats. Det handlar om
införande av tonnageskatt
skyndsamt införa personalliggare och närvarokontroll i byggbranschen
enkel månadsredovisning av skatter och arbetsgivaravgifter på individnivå till Skatteverket
krav på kassaregister för utländska torg- och marknadshandlare
nationell samordnare för att se till att reglerna i åkeribranschen följs
stopp för fusket med cabotagetrafiken
pröva den holländska modellen om krav på anställning vid åkerier
skyndsamt införa redovisningscentraler i taxinäringen
skyndsamt ratificera ILO-konvention 94.
Det är tio raka, ordentliga beslut som har tagits här i kammaren och som än så länge inte är genomförda.
Månadsredovisning av inkomster, skatter och arbetsgivaravgifter må låta som en liten fråga, men den är helt avgörande. Skatteutskottet besökte förra veckan Skatteverket. Vi fick återigen reda på vilket alldeles ypperligt redskap månadsredovisning skulle kunna vara för att bekämpa illegal kriminell företagsverksamhet och stödja de företag som är seriösa, eller som vd:n för Sveriges Byggindustrier i Skåne sade: Med det här skulle vi faktiskt kunna se till att det inte är banditerna som får jobben.
Vad har hänt? För långt mer än ett år sedan fattade riksdagen beslut om att ett förslag om månadsredovisning skulle finnas på plats. De borgerliga ledamöterna i skatteutskottet sade att det var onödigt att ta ett tillkännagivande om det eftersom senast den 26 mars 2013 skulle regeringens proposition finnas på bordet så att vi skulle kunna fatta beslut, och lagstiftningen skulle träda i kraft den 1 januari 2014. Så blev det inte. Det kom ingen proposition. Den utlovades i stället i budgetpropositionen.
I budgetpropositionen säger plötsligt regeringen: "Nej, vi tänker nog inte genomföra det här." Lydigt anpassade sig Alliansens ledamöter i skatteutskottet till den nya inställningen om att det plötsligt inte skulle genomföras i stället för att det skulle gå fort. Regeringen, eller rättare sagt finansministern, vek ned sig för en diskussion om byråkrati och krångel.
Det som vi pratar om här är det som alla seriösa arbetsgivare gör varje månad, nämligen räknar ut varje anställds lön, räknar ut hur mycket skatt som ska dras och hur mycket arbetsgivaravgifter som ska betalas in. Det som riksdagen och Skatteverket har fattat beslut om är att arbetsgivare ska skicka in den informationen varje månad. Kombinerat med personalliggare i de branscher där det finns mest skattefusk är detta alldeles ypperligt.
I dag kan man ta reda på vem som jobbar i vissa branscher. Men man får vänta till långt in på året efter innan man kan kontrollera om det verkligen har betalats in några skatter och arbetsgivaravgifter. Då kan jag lova er att den typen av företag inte finns kvar då, så det finns inga pengar att återvinna. Men har man månadsredovisning går det att kolla både vem som är på plats och att skatter och avgifter är betalda, vilket gör att man kan agera snabbt.
Detta är fullständigt självklart. Det finns i Danmark, där det fungerar jättebra utan några som helst problem. Det var en enig kammare som uttalade att vi ville ha detta på plats till den 1 januari 2014. Men regeringen har maskat bort det.
Kravet på kassaregister är det andra som jag vill ta upp. Med den tekniska utvecklingen var det möjligt att den kassaregisterlag som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till kunde utökas till torg- och marknadshandeln, eller uttryckt mer byråkratiskt: där handel bedrivs utan fast driftställe.
Men när regeringen kom med förslaget undantogs utländska marknadshandlare och torghandlare. Man pratade om konkurrenssnedvridning, trots att det ju blir en konkurrenssnedvridning i ordets mest ursprungliga betydelse.
Riksdagen godkände förslaget till utvidgning av lagen, men man sade samtidigt att regeringen skyndsamt måste komma tillbaka och lösa problemen så att även utländska marknadshandlare omfattas av kassaregisterlagen. Och vad händer? Jo, regeringen kommer tillbaka till riksdagen med ett förslag om ändring av lagen, men inte på den här punkten. Regeringen hade inte något förslag om detta, utan man förslog en annan teknisk justering som i och för sig var absolut nödvändig - det är inte det jag pratar om. Men det är alldeles uppenbart att regeringen hade lagt energi på något annat än det som riksdagen hade uttalat.
Nu står vi inför en ny marknadssäsong. Jag uppmanar alla att besöka olika marknader och diskutera med knallarna hur det känns att den ena har krav på sig att redovisa enligt kassaregisterlagen medan den knallen som står bredvid och har ett utländskt företag inte behöver något kassaregister. Så här ska vi inte ha det.
Herr talman! Jag räknade upp tio icke verkställda riksdagsbeslut, och sammantaget är det alldeles uppenbart att regeringen inte tar attackerna mot konkurrensneutraliteten på allvar. Regeringen pratar om den svenska modellen i ord, men när riksdagen kräver handling så tycks regeringen strunta i det. Gångna mandatperioden visat att det krävs en ny regering, om kampen mot skattefusk, konkurrenssnedvridning och för sjysta villkor i arbetslivet ska bli allvar.
(Applåder)