Sök

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

39

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

39, 149 minuter

Beredning

2009-04-23

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Riksdagen beslutade om en stegvis öppning av marknaden för persontrafik på järnväg. Inledningsvis öppnas veckosluts- och helgtrafiken för andra aktörer den 1 juli 2009. Därefter öppnas marknaden för internationell persontrafik. Marknaden ska vara helt öppen från den 1 oktober 2010. För att underlätta för resenärer att hitta information om resealternativ ska de som utför eller organiserar trafik vara skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

53, 165 minuter

Beredning

2009-05-12

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 79 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-11

Beredning

2009-01-15

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

58, 221 minuter

Beredning

2009-04-28

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa ja till att vissa receptfria läkemedel får säljas på andra platser än apotek. Det handlar om läkemedel som är lämpliga för egenvård, där allvarliga biverkningar är sällsynta och där hänsyn har tagits till både patientsäkerhet och folkhälsa. Syftet med lagändringen är att öka tillgängligheten till dessa läkemedel för konsumenterna. Läkemedelsverket är den myndighet som tar emot anmälan, prövar och beslutar om vilka läkemedel som ska få säljas. Kommunerna har ansvaret för kontrollen av verksamheten. Den som säljer receptfria läkemedel ska ha egenkontrollprogram för verksamheten, lokalerna ska vara lämpliga för sitt ändamål och försäljningen ska ske på lämpligt sätt. Näringsidkaren ansvarar också för att lämna statistikuppgifter till Apotekens Service AB. Dessutom ska näringsidkaren kunna ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2009.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2009-05-20

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-11

Det ska göras en förhandsprövning av nättariffer. Med nättariffer avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att en myndighet fastställer en intäktsram i förväg. Intäktsramen anger de samlade intäkterna som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen ställde sig bakom regeringens bedömning av hur en framtida organisation av länsrätter bör se ut. Den nya organisationen innebär att 23 länsrätter slås samman till tolv och att benämningen länsrätt ändras till förvaltningsrätt. Riksdagen och regeringen anser att en sammanslagning av länsrätter är nödvändig för att kunna garantera en långsiktigt hög kvalitet och effektivitet. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2010.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-11

Universitet och högskolor ska få utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildningar som börjar efter juni 2010. Riksdagen sa vidare nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om bland annat uppföljning och utvärdering av rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 96 minuter

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-10

Reglerna för kommunala bidrag till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser blir tydligare. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Den friskola som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat ska kunna överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2009 och får tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

39, 127 minuter

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-10

Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-05-20

Sekretess ska gälla hos Myndigheten för yrkeshögskolan för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgifterna röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2009, då myndighetens verksamhet startar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-14

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-10

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 82 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-05-12

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Vasallen AB är ett statligt bolag som utvecklar nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter. Bolaget får nu ett utvidgat uppdrag som innebär att det på kommersiella villkor ska kunna göra kompletterande förvärv och utveckla fastigheter som ägs av staten och av företag med statligt ägande för att senare sälja fastigheterna. Om det finns särskilda skäl ska Vasallen kunna genomföra kompletterande förvärv också av andra aktörer. Vidare överlåts samtliga aktier i Kasernen Fastighetsaktiebolag till Vasallen AB.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-12

Debatt

2009-05-18

Beslut

2009-05-20

Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om 2006 års sjöarbetskonvention. Konventionen har tagits fram av Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation, ILO). Målet med konventionen är bland annat att lika spelregler ska gälla för alla för att inget fartyg ska kunna konkurrera med andra genom en undermålig standard för de ombordanställda. Riksdagen tycker, liksom regeringen, att konventionen är ett viktigt internationellt instrument som kan förbättra sjömäns arbets- och levnadsvillkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. I dag finns det inga lagregler som talar om vilken status svenska språket har. Att svenska är huvudspråk innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Den nya lagen innebär också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Den som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk eller nationellt minoritetsspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

23, 78 minuter

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-05-20