Risk för sänkt operativ förmåga
Skriftlig fråga 2012/13:745 av Hultqvist, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-09-09
- Anmäld
- 2013-09-12
- Besvarad
- 2013-09-23
- Svar anmält
- 2013-09-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 september
Fråga
2012/13:745 Risk för sänkt operativ förmåga
av Peter Hultqvist (S)
till försvarsminister Karin Enström (M)
I Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjningen (den 26 augusti 2013) noteras bland annat att reduceringar av organisationen som planeras får följande effekter: Reduceringarna i nuläget bedöms leda till att förmågan att utveckla och vidmakthålla krigsförbanden reduceras till en nivå som påverkar iståndsättandet och vidmakthållandet av insatsorganisationen. Det konstateras vidare att den operativa förmågan kommer att minska om åtgärderna genomförs, likaså förmågan att upprätthålla grundberedskap. Totalt handlar det om effekterna av verkställighet av regeringens krav på besparingar i Försvarsmaktens lönekostnader omfattande 500 miljoner kronor.
Jag har följande fråga till försvarsministern:
Avser ministern att vidta några åtgärder som förhindrar försämrad operativ förmåga och grundberedskap som en följd av de av regeringen förordade besparingarna på 500 miljoner kronor?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:745 besvarad av Försvarsminister Karin Enström
Svar på fråga
2012/13:745 Risk för sänkt operativ förmåga
Försvarsminister Karin Enström
Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder som förhindrar försämrad operativ förmåga och grundberedskap som en följd av de av regeringen förordade besparingarna på 500 miljoner kronor.
Inledningsvis vill jag klargöra att regeringens beslut om uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning (Fö2013/612/MFI) inte innebär en besparing på Försvarsmakten. Försvarsmaktens anslagsnivå påverkas inte av beslutet.
Utifrån riksdagens inriktning för försvaret (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292) har regeringen beslutat om Försvarsmaktens uppgifter och krav på operativa förmågor. Regeringen uttalade vidare i prop. 2008/09:140 att den då föreslagna utvecklingen mot ett mer användbart och tillgängligt försvar bara kan ske i den takt som ekonomin medger. För att åstadkomma en kostnadseffektiv personalstruktur är det av vikt att väga balansen mellan antalet officerare, specialistofficerare, civila och soldater liksom balansen mellan kontinuerligt tjänstgörande och tidvis tjänstgörande personal i samtliga dessa kategorier.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2014 att Försvarsmakten i sina budgetunderlag för åren 2010-2014 har angivit ökade långsiktiga personalbehov, främst avseende kontinuerligt tjänstgörande officerare och civila. Under samma period har det långsiktiga målet för antalet reservofficerare minskat.
Den 4 oktober 2012 beslutade regeringen om uppdrag till Försvarsmakten att redovisa kompletterande underlag om långsiktig ekonomisk balans (Fö2012/1794/MFI). Av Försvarsmaktens redovisning av uppdragetframgår att det inte frigörs något ekonomiskt utrymme som kan användas för de nya personalkategorierna tidvis och kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän.I stället anger Försvarsmakten ett ökat behov av medel på anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskapvilket av Försvarsmakten bedömdes uppgå till cirka 1.3 miljarder kronor 2019.
Det är bl.a. mot denna bakgrund som regeringen den 14 mars 2013 beslutade om uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning (Fö2013/612/MFI). Enligt regeringens beslut ska Försvarsmakten vidta åtgärder så att myndighetens totala årliga lönekostnader (grundlön och fasta tillägg inklusive arbetsgivaravgifter) är 500 miljoner kronor (prisnivå 2013) lägre från och med 2019, jämfört med den planering som Försvarsmakten redovisat i budgetunderlaget för 2014.
Samtidigt föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2014 en förstärkning av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap med 200 miljoner kronor under 2014, 300 miljoner kronor 2015, 400 miljoner kronor 2016 samt med 500 miljoner kronor från och med 2017.
Genom regeringens uppdrag undviks delar av de personalkostnadsökningar som Försvarsmakten befarat i perioden 2015 till 2019.Genom att samtidigt tillföra medel för rekrytering av tidvis tjänstgörande personal samt för övningsverksamhet syftar åtgärderna till att säkerställa att den av riksdagen beslutade insatsorganisationen kan genomföras inom angivna ekonomiska ramar. Pågående arbete inom Försvarsmakten har lett till ökad förmåga sedan reformen beslutades 2009. Regeringens övergripande bedömning är att den operativa förmågan successivt kommer att öka i takt med att omställningen fortsätter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.