Ojämlik cancervård
Skriftlig fråga 2017/18:1115 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-03-28
- Överlämnad
- 2018-03-29
- Sista svarsdatum
- 2018-04-04
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-11
- Besvarad
- 2018-04-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
I Cancerfondens årliga rapport beskrivs den allvarliga situationen med ojämlik cancervård i Sverige. Personer med låg socioekonomisk status löper högre risk att dö i cancer än vad välbeställda personer gör. Ca. 2 900 liv per år skulle kunna räddas om cancersjuka i den svagaste socioekonomiska gruppen hade samma överlevnad som personer med hög socioekonomisk ställning. Dödligheten är högst bland lågutbildade män. Bland kvinnor i motsvarande socioekonomisk grupp ökar dödligheten.
Rapporten visar även att sannolikheten för att få en korrekt cancerdiagnos i ett tidigt tumörstadium varierar mellan olika grupper. Socialstyrelsen har genomfört en utvärdering där de lyfter fram att personer med kortare utbildning får sämre tillgång till de åtgärder inom diagnostik som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Till exempel får högutbildade män med prostatacancer i högre utsträckning än lågutbildade män genomgå skelettundersökning. Socialstyrelsen har även konstaterat att personer med kortare utbildning generellt sett får sämre tillgång till den behandling som rekommenderas i de nationella riktlinjerna.
Regeringen säger att de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige ska vara borta inom en generation. Det är väldigt lång tid, om man ser till antalet liv.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att komma tillrätta med den ojämlika cancervården?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1115 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/02145/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1115 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Ojämlik cancervård
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att komma tillrätta med den ojämlika cancervården?
Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och internationella jämförelser fortsätter att visa att svensk sjukvård står sig väl i jämförelse med andra länder. Samtidigt står den svenska hälso- och sjukvården inför en rad utmaningar, bl.a. till följd av att antalet personer som lever längre med kroniska sjukdomar ökar.
Regeringen lyfter i sina överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting frågan om de obefogade skillnader mellan grupper både avseende hälsoutfall och vård vi kan se i svensk vård. Dessa framkommer i uppföljningar av hälso- och sjukvårdens resultat som, förutom goda medicinska resultat, även visar på brister avseende kontinuitet och tillgänglighet. Detta är ett viktigt motiv till flera av de satsningar som gjorts, bland annat satsningen på kortare väntetider i cancervården.
För att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar har regeringen tillsatt en särskild utredare som utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) ska stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården (dir.2017:24). Denna omställning syftar till att öka vårdkvaliteten och tillgängligheten för att i större utsträckning möta patienternas behov. Parallellt med omställningen mot en god och nära vård görs mycket annat, t.ex. så koncentreras den högspecialiserade vården i ökad utsträckning i syfte att ytterligare öka kvaliteten.
När det gäller cancercancervården så står den för samma utmaningar som
övriga hälso- och sjukvården. Regeringen har därför under mandatperioden
årligen satsat en halv miljard kronor på införandet av standardiserade
vårdförlopp. Enkelt uttryck så syftar de standardiserade vårdförloppen till att ingen ska behöva vänta i onödan. Inget standardiserat vårdförlopp ska ta längre tid än nödvändigt. Även om satsningen är ung och de standardiserade förloppen införts successivt till och med 2018 så visar data på positiva effekter för tillgängligheten och att jämlikheten ökar. Även för diagnoser som prostatacancer, där vägen till målet var lång från början, visar data att
patienter som utretts enligt standardiserade vårdförlopp får behandling
snabbare än tidigare.
Regeringen genomförde under våren och sommaren 2017 ett rådslag om framtidens cancervård för att diskutera hur samhället på bästa sätt kan förbereda sig inför en framtid med allt fler som insjuknar i och lever med cancer. Slutsatserna från rådslaget utgör ett viktigt underlag för utvecklingen av regeringens arbete med cancervården. Regeringen gör bedömningen att det behövs ett fortsatt nationellt perspektiv inom cancervården samt att nationellt arbete behövs med syfte att skapa en mer jämlik och jämställd vård över hela landet.
Det finns inget tvivel om regeringens mål- alla ska ha tillgång till en jämlik vård. Ovan är exempel på satsningar från regeringens sida, för att komma tillrätta med den ojämlika hälso- och sjukvården inklusive cancervården.
Stockholm den 11 april 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.