med anledning av prop. 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och välfärd

Motion 1997/98:A57 av Agneta Brendt m.fl. (s)

I Gävleborgs län är distansutbildning på högskolenivå sedan flera år en självklar utbildningsform tillgänglig vid lärocentra i länets samtliga kommuner. Mellan 1 000 och 1 200 studenter har årligen ökat sin kompetens på detta sätt.

Regeringen lyfter i propositionen fram vikten av att genom utökade möjligheter till distansstudier motverka den regionala obalans som råder i befolkningens utbildningsnivå i landet. För den enskildes möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden är utbildning av stort värde, vilket regeringen också betonar.

Arbetslösheten är fortfarande vårt största problem. De satsningar som gjorts från regeringens sida på bl.a. kunskapslyftet har lett till att många kvinnor som friställts inom kommuner och landsting påbörjat vidareutbildning för att ha möjlighet att konkurrera på den framtida arbetsmarknaden. Problemet för dessa kvinnor är att de, efter att ha läst in gymnasiekompetens på hemorten, inte har möjlighet att fortsätta med högskolestudier, eftersom deras familjeförhållanden gör det omöjligt att flytta. T.o.m. den traditionella distansutbildningen kan vara problematisk att genomföra. Med dagens teknik är det nu möjligt, för att nå de stora grupperna bland ortsbundna vuxna i glesbygd, att flytta högskolan till studenterna och inte tvärtom.

I början av 1990-talet inleddes bland kommunerna i Hälsingland ett försök att ge utbildning via videokonferenser. En lärare, placerad var som helst där nödvändig teknisk utrustning fanns, kunde då betjäna ett antal studiegrupper på olika orter. Många kommuner hörde av sig och önskade delta i samarbetet. Kommunerna ingår i dag i NITUS, som är en förkortning av Nätverksgruppen för IT-baserad Utbildning via lokala studiecentra.

Samarbetet sker genom en platt nätverksorganisation, utan central administration och de gemensamma arbetsuppgifterna fördelas mellan deltagande studiecentra. Ett stort antal studiecentra står på kö för att få delta i nätverket, men på grund av det begränsade antalet högskoleplatser har dessa inte kunna beredas plats i nätverket.

En utvärdering från Uppsala universitet har visat på mycket gynnsamma effekter på sysselsättningen. I en grupp om cirka 500 studenter sänktes arbetslösheten från 30 procent till 13 procent. I Hälsingland har man kunnat konstatera att distansutbildningar förlagda till lokala studiemiljöer når nya målgrupper, som traditionellt inte påbörjar högskolestudier. För två tredjedelar av de studerande har studiecentra varit inkörsporten till högre studier. Det har gällt framför allt ortsbundna vuxna, yrkesarbetande som behövt höja sin kompetens, kvinnor och de som kommit från hem som saknat högskoletradition och som det i allmänhet varit svårt att rekrytera till en traditionell högskoleutbildning.

Om kommunerna i vårt län tillfördes de ekonomiska resurser som behövs, skulle de utifrån lokal och regional kännedom identifiera, vilka utbildningar man behöver satsa på för att öka sysselsättningen, stärka näringsliv och samhälle, höja utbildningsnivån i länet samt sänka arbetslösheten. Utifrån detta skulle utbildningen upphandlas vid högskolor och universitet. Man skulle på detta sätta skapa en flexibel organisation som med mycket kort varsel skulle kunna anpassas efter behovet av utbildning såväl vad gäller innehåll som geografi.

Gävleborgs län är det geografiska område i landet som har längst erfarenhet av konkret genomförande av IT-baserad distansutbildning. Hos oss är det sedan länge verklighet. Länet är motorn i den gruppering av cirka 40 kommuner som i dag ingår i NITUS-gruppen, som har ett väl fungerande kontaktnät med tiotalet universitet och högskolor som är beredda att bidra med distansutbildning. Länet är en del av målområde 2, 5b och 6 inom EU:s strukturfonder, vilket ger möjlighet att öka på en svensk insats för en försöksverksamhet. Propositionens förslag om begränsning i första hand till stödområde 1 är ur vårt perspektiv olyckligt. Platsantalet bör utökas och omfatta en större region.

Gävleborgs län behöver ytterligare resurser för att i nära samverkan med den nyinrättade delegationen för IT-baserad distansutbildning och utvecklingscentrum i Härnösand vidareutveckla en modell för behovsanpassad distansutbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel till Gävleborgs län för att vidareutveckla en modell för behovsanpassad distansutbildning.

Stockholm den 23 mars 1998
Agneta Brendt (s)
Axel Andersson (s)	Sigrid Bolkéus (s)
Karl Hagström (s)	Sinikka Bohlin (s)
Widar Andersson (s)