med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning
Motion 1994/95:N26 av Eva Goës (mp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1994/95:222
- Tilldelat
- Näringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1995-06-14
- Hänvisning
- 1995-06-15
- Bordläggning
- 1995-06-15
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Ellagstiftning anpassad för en grön framtid
Miljöpartiet de Gröna vill att varje lagstiftningsåtgärd skall vara ett steg på vägen mot ett grönare samhälle. Energianvändningen är en av de viktigaste frågorna när det gäller att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Partiet ser gärna att konkurrens kommer till stånd mellan elleverantörer. Samtidigt måste emellertid det politiska systemet ingripa så att leverantörernas naturliga önskan att öka användningen av energi motverkas med politiska medel. För att konkurrensen skall vara effektiv måste staten se till att inga marknadsaktörer får bli för dominerande. Det betyder att Vattenfall måste delas upp i flera bolag och att elbörsen utvidgas med Norge, Finland och Danmark.
Vattenkraften är ryggraden i vårt energisystem och av ett betydande nationellt intresse. Därför skall vattenkraften inte privatiseras utan föras över till länsparlament. Den demokratiska kontrollen kan på så sätt upprätthållas. Det är uppenbart att den föreslagna lagstiftningen i praktiken knappast kommer att leda till ökad konkurrens på lågspänningsmarknaden utan enbart på högspänningsmarknaden.
Den föreslagna reformen av elmarknaden ger inte tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande elmarknad. Vinstmöjligheterna privatiseras medan de betydande kostnaderna för miljöskador, hälsoeffekter, samhällsrisker och långsiktigt verkande radioaktiva och klimatförändrande utsläpp från elproduktionen förblir socialiserade. Avregleringen är sålunda en halvmesyr. Med den utgångspunkten avslår vi propositionen i dess helhet.
Vi anser att de små producenterna och konsumenterna inte fått garantier för att de skall kunna klara sig på den s k marknaden och att kärnkraftsavvecklingen försvåras genom en avreglering av elmarknaden. Om koncessioner på handel och bruk av anläggningar skall ställas, bör kraven på förutsägbarhet och rättssäkerhet ställas högre. Om koncession skall krävas för utlandshandel med el, skall lagen utformas så att reglerna är så väl preciserade att de kan tolkas av myndighet eller domstol med möjlighet till överklagan. Det är inte rimligt att regeringen skall få laglig rätt att, med den typ av vaga kriterier som föreslås, ensam avgöra om affärer skall vara tillåtna.
Innan vi behandlar propositionens detaljförslag vill vi precisera våra energipolitiska utgångspunkter.
En grön energipolitik
En långsiktig grön energipolitik har hittills betraktats som totalt oacceptabel av andra partier. Man avvisar den som ''orealistisk''. I varje fall har inget parti hittills -- förutom miljöpartiet -- vågat ta upp Brundtlandkommissionens målsättning: en halvering av energiomsättningen i industriländerna. Inte heller har något parti vågat kräva en snabb kärnkraftsavveckling och en drastisk minskning av användningen av fossila bränslen. Detta skall ske genom en kontinuerlig satsning på effektivare energianvändning, men också på en energisnål samhällsstruktur.
Det operativa målet är en tvåprocentig minskning av energianvändningen årligen tills slutmålet -- en halvering -- har uppnåtts efter 35 år. Samtidigt skall kärnkraften vara avvecklad allra senast år 2010. Miljöpartiet de Gröna vänder sig mot påståendet att kärnkraft och fossila bränslen är de Scylla och Karybdis som man har att välja mellan. Vi menar att mänskligheten måste välja bort båda dessa energikällor och förlita sig på den energi som ständigt tillförs från solen. I själva verket är den gröna politiken den enda realistiska om med realism menas att ta hänsyn till verkligheten på sikt. En kraftig reduktion av energianvändningen i industriländerna är nödvändig dels av rättviseskäl gentemot u-världen, dels för att dagens energislöseri i industrivärlden leder till slöseri med råvaror och miljö.
Globalt
Den globala verkligheten med miljöförstöring, ökad resursknapphet, överbefolkning och en 30-procentig arbetslöshet måste vara utgångspunkten i all politik och då måste den tes ifrågasättas som de flesta av dagens politiker upprepar med berusad papegojas envishet: ekonomisk tillväxt och bibehållen elförbrukning är villkoret för sysselsättning och välfärd. I själva verket är en utbredning av den västerländska livsstilen det allvarligaste hotet mot global överlevnad. Vi ser med stor oro hur denna livsstil breder ut sig i de folkrika delarna av världen -- Kina, Indien och Latinamerika. Den sortens tillväxt och välfärd, som de gamla politiska partierna, LO och industrietablissemanget propagerar för, gör det omöjligt för samhället att närma sig en hållbar utveckling och därigenom skapar -- inte välfärd utan ofärd. Dessa krafter vill fortsätta med en sysselsättning som förslösar knappa resurser -- råvaror, energi och miljö -- och därigenom gör mänskligheten allt fattigare. Deras mål strider därför mot såväl självbevarelse som solidaritet.
Det gäller därför inte att, som regeringen föreslår, utveckla nya energiprognoser. Erfarenheten visar att sådana prognoser snarast blir energileverantörernas expansiva försäljningsplaner. I stället bör regering och riksdag fastställa en ramplan för energianvändningen med målsättning enligt ovan och sedan fastställa de lagar och skatter som garanterar att planen uppfylls. Men det är dags att inse att marknaden är kortsiktig i sina reaktioner och därför oförmögen att ta ansvar för en långsiktigt hållbar utveckling som leder till jämlikhet och överlevnad. Lagstiftaren skall ta ansvaret för att fastställa de spelregler för marknaden och långsiktiga mål som måste uppfyllas.
Skatteväxling
Miljöpartiet de Gröna förespråkar skatteväxling, som innebär att skatt sänks på arbete och att skatten höjs på energi, miljöutsläpp och ändliga råvaror. Det innebär att gröna jobb och grön energi gynnas. Det innebär också att alla energislag skall betala sina reella miljö-, säkerhets- och hälsokostnader, vilket betyder att kärnkraften skall betala uranbrytningens konsekvenser via uranskatt, riskerna via atomansvarighetslagen och kärnavfallet via höjd avgift till avfallsfonden. Det senare har RRV påpekat och kritiserat i sin senaste rapport om myndigheternas nära samarbete med aktiebolaget SKB. På kort sikt bör följande ske: Stoppa det första kärnkraftverket 1995, beskatta allt som strider mot systemvillkoret att endast förnybar energi skall utnyttjas, exempelvis alla koldioxidutsläpp (även flygets), ge riktade anslag till investeringar i förnybara energiformer (sol, vind och biobränslen) samt energieffektiva metoder så att dessa kommer igång att tillämpas i stor skala. Bromsa det pågående energislöseriet i form av storskaliga och långväga transporter, särskilt på lastbil, satsa på småskalighet och närförsörjning. Industrin döljer tekniska och ekonomiska fakta under rubriken ''affärshemligheter''. Därigenom har man ofta omöjliggjort en på fakta grundad kritik. Dessutom gynnas de ''stora och viktiga industrierna'' genom undantagsregler, vilket bidrar till att nyetablerade konkurrenter inte kan konkurrera på lika villkor. Miljöpartiet anser att det är viktigt att ändra bolagsformen, så att alla elpriser blir offentliga och att alla affärstransaktioner offentliggörs.
Elöverskott och alibiforskning
Det var först när Miljöpartiet de Gröna kom in i riksdagen 1988 som krav ställdes på lagstiftning om och systematisk planering av avvecklingen och att folkomröstningens krav på att ''kärnkraften skall vara i samhällets ägo'' skulle uppfyllas. Vi vet hur utvecklingen gått. Under 80-talet sålde man elöverskottet till underpris för att bygga in villaägarna i ett beroende av direktverkande el. Istället för att spara satsade man på elenergi. Man drog in anslagen till de kommunala energirådgivarna och Ångpanneföreningens rådgivare gentemot industrin.
Ingen motivation fanns för att effektivisera eller hushålla med elen. Det gällde att få avsättning för elen på marknaden till underpris -- ett falskt elpris sattes.
Nu är det halvtid mellan folkomröstningen 1980 och det beslutade slutåret för kärnkraften. Det är i och för sig en lämplig tidpunkt för en summering och framtidsplanering. Summeringen kan bli kort: de första femton åren användes till att bygga ut och konsolidera kärnkraften och att trösta kärnkraftsmotståndarna med alibiforskning kring alternativ. Ansträngningarna från kraftindustrin har lett till att olja för uppvärmning och processindustri till stor del ersatts med el. Samtidigt har den totala energi som används i samhället i stort sett varit oförändrad men den till Sverige importerade bruttoenergin har ökat kraftigt beroende på kärnkraftverkens låga verkningsgrad.
Grön el
Vi i miljöpartiet tycker att det viktigaste är att skydda konsumentintressena, därför instämmer vi i Sveriges Konsumentråds remissyttrande att en analys av regelverket borde ha gjorts före avregleringen. En utvärdering av effekterna av den ev. avregleringen bör göras efter ett par år. Ett annat konsumentintresse som vi värnar är inköp av s k Grön el. Naturskyddsföreningen och Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen håller på att se över vilka kraftproducenter som kan tillhandahålla Grön el. Miljöpartiet anser att det skall vara lika lätt att köpa Grön el som att köpa elsnåla kylskåp och miljöbättre tvättmedel. Den här reformen går att genomföra utan att avreglera elmarknaden.
Norge, som redan avreglerat elmarknaden, har insett att det är problem med effektivisering av energin. Det finns inga incitament att spara. Enligt uppgift från NUTEK har det norska systemet förändrats. Ursprungligen var avsikten att de olika energiverken skulle erhålla medel tillbaka från de inbetalda nätavgifterna mot uppvisande av vilka åtgärder som avsågs vidtas. Det skulle röra sig om konkreta investeringar, dvs inte endast information och rådgivning. Dessa s k plankrav har dock slopats, eftersom det inte gick att utforma några hållbara metoder för uppföljning.
Uppbyggnad av ett antal regionala centrum pågår. Det finns för närvarande tre centrum. Avsikten är att det skall vara sju till åtta centrum. Det är inte bara energiverken som kommer att ha möjlighet att söka medel från centrumen utan även andra organ, som bedöms lämpliga. Åtgärderna kommer i större utsträckning än som ursprungligen avsågs att bestå av information och rådgivning. Miljöpartiet har förespråkat en nätavgift som i England -- ett pund per kund -- för att främja energieffektivisering. Erfarenheterna från Norge och England bör tillvaratas för att skapa en svensk modell som gynnar effektivare elanvändning.
Konkreta yrkanden:
Baserat på ovanstående utgångspunkter föreslår Miljöpartiet de Gröna följande:
Att propositionen om avreglering av elmarknaden avslås. Det är fel att enbart privatisera vinstmöjligheterna och socialisera kostnaderna.
Eftersom det finns en politisk majoritet för avreglering av elmarknaden i Riksdagen, gör vi följande tillägg och förslag till förändring av propositionen 94/95:222. Några förslag är generella och dessa kan införas utan att avreglering av elmarknaden sker.
Generella förslag 1. Att när nya energi- eller elförbrukningsprognoser utarbetas skall de byggas på en energiplan som förutsätter en successiv minskning av energianvändningen.
2. Att regeringen återkommer till riksdagen med en energiplan och en elsystemplan.
3. Att staten köper in samtliga kärnkraftverk och samordnar dem i ett produktionsbolag. Att detta företag åläggs att teckna försäkring för skador på grund av reaktorhaverier utan begränsningar i enlighet med vår motion om atomansvarighetslag.
4. Att detta bolag påbörjar kärnkraftsavvecklingen enligt direktiv från regering och riksdag med minst en reaktor 1995.
5. Att Vattenfalls innehav av vattenkraftverk försäljs till de landsting/länsparlament inom vars områden verken är belägna.
6. Att svensk elprisnivå anpassas till prisläget inom EU genom ökad beskattning på de energiråvaror som används. Detta sker bl a genom att elen bär sitt fulla miljöansvar, vilket sker genom skatteväxling.
7. Att miljöpartiets förslag om uranskatt och höjd avgift för kärnavfall införs.
8. Att kontrollen av elsystemet bibehålles på nationell nivå och ej överförs till en internationell marknad. Även utländska uppköp av svensk kärnkraft måste bromsas.
9. Att kärnkraft ej skall ersättas med fossilbaserad elproduktion utan av värmeproduktion baserad på biobränslen samt av vindkraft och solvärme och framför allt av effektivare elanvändning och ökad hushållning baserad på ett till EU-nivå ökat elpris.
10. Att kärnkraft ej skall användas för att ersätta fossil energi.
11. Att privilegierna genom undantagsregler för etablerade ''stora och viktiga industrier'' elimineras.
Nedanstående är under förutsättning av att Riksdagen fattar beslut om avreglering av elmarknaden.
12. Att elproducenterna och nätoperatörerna baserar sin prissättning enbart på förbrukad elenergi. Precis som när det gäller andra varor på marknaden får säljaren inkludera sina kapitalkostnader i priset, dvs inga fasta avgifter skall förekomma utöver anslutningsavgift.
13. Att systemet med leveranskoncessioner vidare utreds eftersom det förhindrar en effektiv konkurrens inom hela allmänsektorn så länge elleverantören svarar för elmätningen. Man bör undersöka om inte mätningen inklusive mätutrustningen kan ingå i nätoperatörens skyldighet oberoende av vem som levererar elenergin. Vid nyproduktion av lägenheter skall mätutrustning installeras.
14. Att kostnadsutjämning skall vara regel för varje sammanhängande geografiskt område som betjänas av samma nätoperatör och inte undantag.
15. Att regeringen redovisar hur problemet skall lösas om ingen nätoperatör vill åta sig koncession för visst område.
16. Att regeringen vid den fortsatta utredningen om en elbörs särskilt beaktar de små producenternas -- exempelvis ägare av vindkraftverk -- intressen. Likaledes bör utredas hur enskilda konsumenter skall kunna transitera kraft från vindkraftverk som de är delägare i.
17. Att frågan om små leverantörers -- exempelvis innehavare av vindkraftverk -- balansansvar utreds i syfte att underlätta deras möjlighet att leverera till sina delägare och andra eventuella kunder.
18. Att ersättningsnivån till småskalig produktion ej blir sämre än idag utan tvärtom att Grön el skall stimuleras. Småskaliga elproducenter skall få rimliga villkor och möjligheter att konkurrera med de stora elbolagen.
19. Att den föreslagna nätmyndigheten skall vara fristående under Näringsdepartementet och ej tillhöra NUTEK. (NUTEK bör ej ha övervakande funktioner.) I andra hand kan övervägas om denna myndighet kan inordnas i Konkurrensverket.
20. Att nätverksamhet skall bedrivas i juridiskt helt fristående företag som ej får vara dotterföretag till elproducenter.
21. Att reglerna för koncession för utrikeshandel skall utformas så att myndighet eller domstol kan tolka dem. Regeringen skall ej ensam avgöra om affärer skall vara tillåtna. Ev. skulle en börs för import- och exportaffärer finnas där både konsumenter och producenter har tillgång på samma villkor som den utländske parten.
22. Att en konsekvensutredning för konsumenterna görs, samt en utvärdering efter två år.
23. Att styrmedel införs för att främja en effektivare energianvändning, särskilt finansiering av densamma, vilket kan ske genom en nätavgift.
24. Att alla affärstransaktioner och elpriser blir offentliga. Om nödvändigt skall bolagsordningen ändras så att denna insyn medges.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:222 i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generella regler för elmarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny ellagstiftning i enlighet med motionens konkreta förslag.
Stockholm den 14 juni 1995 Eva Goe s (mp) Birger Schlaug (mp) Gudrun Lindvall (mp) Ronny Korsberg (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Per Lager (mp)
Yrkanden (6)
- 1att riksdagen avslår proposition 1994/95:222 i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen avslår proposition 1994/95:222 i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generella regler för elmarknaden
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generella regler för elmarknaden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny ellagstiftning i enlighet med motionens konkreta förslag.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny ellagstiftning i enlighet med motionens konkreta förslag.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.