Vägunderhållets påverkan på nollvisionen
Interpellation 2015/16:742 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-16
- Överlämnad
- 2016-06-17
- Anmäld
- 2016-06-20
- Svarsdatum
- 2016-08-25
- Besvarad
- 2016-08-25
- Sista svarsdatum
- 2016-08-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
I Sverige finns det en bred politisk uppslutning kring nollvisionen. Målet om noll dödade i trafiken är på inga sätt uppnått, men ju bättre våra vägar underhålls och förstärks desto säkrare blir det för varje enskild trafikant. Under Alliansens år vid makten minskade antalet dödade i trafiken kraftigt. Ska dödsolyckorna fortsätta att minska måste vägarna ständigt förbättras.
I regeringens vårändringsbudget för 2016 föreslås en minskning av vägunderhållet med 500 miljoner kronor. Besparingen betyder att planerade projekt kommer att försenas och att våra vägar lämnas i ett sämre skick. I förlängningen riskerar detta att leda till en osäkrare trafiksituation, vilket skulle ha en negativ inverkan på trafiksäkerheten och nollvisionen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Är det statsrådets ställningstagande att regeringens besparing om 500 miljoner kronor på vägunderhållet är förenligt med nollvisionen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:742
Webb-tv: Vägunderhållets påverkan på nollvisionen
Dokument från debatten
- Torsdag den 25 augusti 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:128
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om det är mitt ställningstagande att regeringens besparing om 500 miljoner kronor på vägunderhållet är förenlig med nollvisionen samt om den är förenlig med regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Eftersom de båda interpellationerna i huvudsak berör samma fråga besvarar jag dem i ett sammanhang.
Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Regeringen har höga ambitioner när det gäller att säkerställa kvaliteten på befintlig transportinfrastruktur och utveckla transportsystemet i stort, vilket är en förutsättning för jobb och en hållbar utveckling i hela Sverige. Regeringen har därför bland annat genomfört kraftiga förstärkningar av järnvägsunderhållet. Det handlar om 620 miljoner kronor under 2015 och 1 240 miljoner kronor per år under perioden 2016-2018. Regeringen har även i budgetpropositionen för 2016 aviserat ytterligare satsningar på såväl järnvägs- som vägunderhåll i landsbygd med totalt 800 miljoner kronor under perioden 2016-2019.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nollvisionen innebär att transportsystemet successivt ska anpassas så att ingen omkommer eller skadas allvarligt i trafiken. Regeringen är angelägen om att arbetet för att på sikt uppnå nollvisionen fortsätter och aviserade i budgetpropositionen för 2016 ett intensifierat arbete för ökad säkerhet och trygghet på vägarna. Exempel på framgångsrika åtgärder är mittseparering av vägsträckor, användning av trafiksäkerhetskameror och justerade hastighetsgränser, det vill säga framför allt olika investeringsåtgärder i vägnätet.
Regeringen följde under den gångna hösten och vintern noga utgiftsutvecklingen, vilket visade på att utgifterna för framför allt migration beräknades stiga kraftigt 2016 jämfört med när budgetpropositionen togs fram. För att undvika att slå i utgiftstaket och för att värna välfärdens verksamheter aviserade regeringen i slutet av 2015 ett antal åtgärder med utgiftsbegränsande effekt. Regeringen är enligt budgetlagen skyldig att vidta åtgärder för att undvika ett överskridande av taket. En av åtgärderna innebär att anslaget till vidmakthållande av väg minskas med 500 miljoner kronor under 2016.
Trafikverket har meddelat mig att vägunderhållet kommer att genomföras så att inga omedelbara konsekvenser avseende framkomlighet och säkerhet uppstår för trafikanter och näringsliv trots neddragningen av anslaget. Neddragningen innebär dock bland annat omprioriteringar och att delar av planerade åtgärder kommer att behöva senareläggas. Jag vill dock framhålla att neddragningen är tillfällig och att avsatta medel för vägunderhåll under 2016 efter neddragningen ändå uppgår till 12,3 miljarder kronor.
Anf. 16 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.
Jag frågade ministern om hon tror att regeringens neddragning på vägunderhåll med 500 miljoner kronor påverkar nollvisionen. Under alliansregeringens år minskade antalet döda i vägtrafiken från 445 personer 2006 till 275 personer 2014. Jag är väldigt stolt över de satsningar och åtgärder som genomfördes och framför allt över de effekter som uppnåddes under Alliansens åtta regeringsår. Det innebär att färre människor förlorade sina liv ute på våra vägar. Fler kom hem till sina familjer. Färre familjer behövde sörja en saknad.
Vi har i Sverige en bred politisk uppslutning kring nollvisionen och arbetet med denna. Det är bra, eftersom stödet brukar vara stort oavsett färg på regering. Under de åtta år som detta åstadkoms handlade mycket om mitträcken, förlåtande vägkanter och annat som gjorde att vi lyckades minska antalet omkomna. Det är också viktigt att vägunderhållet framöver är bra för att fortsätta minska antalet döda i trafiken.
Herr talman! Ministern väljer helt enkelt att inte svara på min fråga om huruvida den nuvarande regeringens besparingar på vägunderhållet påverkar nollvisionen. Om detta sa hon ingenting. Jag tror att svaret uteblir eftersom det bara finns ett svar: Självfallet påverkar det nollvisionen negativt om man satsar mindre pengar på vägunderhåll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När den nya regeringen tillträdde deklarerade man stort och stolt att man skulle nystarta arbetet med nollvisionen. Det var kraftfulla ord, inte minst med tanke på de stora satsningar Alliansen gjorde och de goda resultat som uppnåddes med nästan en halvering av antalet döda i trafiken i Sverige.
Jag tyckte att det lät magstarkt när man i det läget sa att man skulle nystarta arbetet med nollvisionen, för det lät som om ingenting hade hänt. Jag försökte ändå att se det positiva i det hela. Jag tänkte att denna regering kanske skulle komma att satsa ännu mer än vi gjorde under alliansregeringens år. Jag tänkte att det skulle komma stora summor pengar till trafiksäkerhetsarbetet.
Men som vanligt från den här regeringen var det bara tomma ord. I stället för att satsa pengar valde regeringen att genomföra besparingar på vägnätet. Det var ingen nystart med nollvisionen utan helt enkelt en indragning av vägunderhållet med 500 miljoner kronor.
Herr talman! Min fråga är obesvarad av ministern. Tror hon inte att detta påverkar nollvisionen negativt?
Anf. 17 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! I mitt skriftliga svar, som jag läste upp här i talarstolen alldeles nyss, framgår svaret på just den frågan. Jag valde dock att inte tala om vad jag tror utan hänvisade till Trafikverkets bedömning. Trafikverket gör bedömningen att den tillfälliga neddragningen på 500 miljoner under 2016 inte påverkar säkerhet och konkurrenskraft. Man gör omprioriteringar och skjuter vissa åtgärder på framtiden, men man har fortfarande mer än 12 miljarder till sitt förfogande för just vägunderhåll.
Samtidigt har regeringen satsat stora resurser på att förbättra järnvägsunderhållet, eftersom det är på järnvägen de riktigt stora och allvarliga bristerna finns. Där har vi ökat anslaget med 20 procent jämfört med alliansregeringen. Av det skälet blir det lite magstarkt att säga att regeringen inte tar ansvar för underhållet. Det är en tillfällig neddragning som är relativt blygsam i förhållande till det totala anslaget.
Självklart kommer regeringen att fortsätta arbetet med trafiksäkerhet, inte bara genom att skjuta till mer pengar. Vi får stor och positiv uppmärksamhet runt om i världen för vårt arbete med nollvisionen, som antogs redan 1997. Med jämna mellanrum måste man se hur långt vi nått och identifiera nästa steg. Vi har tagit de lågt hängande frukterna. Vilka problem kvarstår? Finns det nya trafikantgrupper? Vad gäller utvecklingen av fordon har det naturligtvis hänt en hel del sedan 1997. Ställer detta nya krav på trafiksäkerheten? På vilket sätt behöver vi hantera ökningen av den tunga trafiken?
Det handlar inte enbart om att skjuta till nya pengar. Det handlar även om att se till att samverkan mellan olika parter fungerar bra, att identifiera vilka risker som finns och att använda resurserna på det mest effektiva sättet. Därför har regeringen tagit initiativ till en nystart för trafiksäkerhetsarbetet och kommer inom kort att presentera resultatet av det initiativet.
Det är en viktig fråga för de personer som drabbas, men det är också en viktig samhällsekonomisk fråga. Trafikolyckor är oerhört kostsamma. De orsakar både förtida död och - vilket vi inte pratar lika ofta om - allvarliga skador som förstör livet för människor och deras familjer. Självklart innebär detta också en kostnad för samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är alltså även fortsättningsvis en viktig fråga, vilket är skälet till att regeringen har tagit ett nytt grepp om trafiksäkerhetsfrågorna.
Anf. 18 Edward Riedl (M)
Herr talman! Låt oss först konstatera att det Trafikverket sa var att besparingen på 500 miljoner kronor fick konsekvenser. Man måste helt enkelt senarelägga projekt.
Matematik på socialdemokratiska är inte alltid så enkelt. Jag har själv svårt att hänga med i svängarna när socialdemokrater pratar om satsningar och det ska räknas upp pengar. En sak har jag dock lärt mig efter mina år i politiken: När socialdemokrater säger att de ska satsa gäller det att vara beredd med miniräknaren! Plötsligt står man nämligen där med mindre pengar än vad som fanns från början och undrar vilken satsning det var. När någon säger att den ska satsa på ett område kunde man ju lätt tro att det i stället skulle bli mer pengar.
Ministern lovade att nystarta arbetet med nollvisionen. Vissa av de delar ministern tar upp tycker jag är bra. Självfallet ska en del nytt in i detta, men det innebär inte att vi inte ska fortsätta med gott vägunderhåll och de insatser som redan påbörjats. De sakerna är ju basen i detta. Det andra är bra, men det vi pratar om är basen.
Jag har funderat på vad ministern sa i början. Man ska alltså satsa 800 miljoner kronor. Nu gäller det att hänga med - det är alltid svårt med siffror, så jag ska försöka att göra det så enkelt som möjligt. 800 miljoner kronor skulle tillföras till väg och järnväg. Då kunde man tro att detta innebär mer pengar. Detta ska ske på tre år, vilket innebär 267 miljoner per år för väg och järnväg - ministern nämner järnväg även om debatten handlar om väg.
I slutändan blev det alltså 100 miljoner kronor mer till väg detta år av de 800 miljoner som ministern pratade om. Men så blev det inte heller, eftersom regeringen valde att spara 500 miljoner kronor. Då är vi nere på minus 400 miljoner detta innevarande år. Det här är matematik på socialdemokratiska när den är som bäst. Man ska satsa på detta område, man ska nystarta och det ska hända grejer! Jag älskar att se när socialdemokrater står i tv och berättar storstilat om allt detta. Men när man sedan sätter sig med miniräknaren, herr talman, ser man att det blev minus 400 miljoner.
Ja, säger ministern, men det här gäller under perioden, och vi ska tillföra, återställa och så vidare. För min del fortsätter jag att hålla på med min miniräknare och kommer fram till att det som bäst blir 200 miljoner kronor mindre under perioden till vägunderhåll i Sverige. Det är inte någon storstilad satsning.
Det är därför jag tar den här debatten, herr talman. För mig är nollvisionen viktig. Det handlar, som ministern själv säger, faktiskt om människor. Människor ska inte behöva mista livet eller skadas svårt i trafiken, och vi måste tillföra pengar till detta. Jag blir oroad när satsningar i slutändan blir till besparingar. Det blir jag jättebekymrad över. Som bäst blir det 200 miljoner kronor mindre under planperioden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag är ingen expert på matematik på socialdemokratiska, men med min egen miniräknare försökte jag som sagt hänga med. Ministern får gärna rätta och korrigera mig om det är någonting jag har missat. Men faktum är att det i slutändan blev mindre pengar till denna storstilade satsning. Det är ingen nystart av nollvisionen.
Anf. 19 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Som Edward Riedl kanske känner till har jag en bakgrund som kommunpolitiker i Göteborg. Om det är så att den socialdemokratiska regeringen just nu ägnar sig åt kreativ matematik har vi vår läromästare i den tidigare finansministern. Han kunde satsa stort på kommunerna, men så blev det ändå minskade statsbidrag i slutändan. Om detta kan vi säkert diskutera en hel del, om vi skulle vilja.
Nu handlar det dock om pengar till vägunderhåll. När regeringen lade fram budgetpropositionen för 2016 i september 2015 låg grundpengen till vägunderhåll fast, och vi tillförde 100 miljoner per år utöver den ramen specifikt riktat mot vägunderhåll på landsbygden, eftersom vi såg att vi behövde göra insatser där.
Därefter hade vi under hösten 2015 en väldigt starkt ökad flyktinginvandring till Sverige, vilket jag tror att Edward Riedl uppmärksammade. Man skulle kunna välja att möta den ökade kostnaden med neddragningar av kommunbidragen eller neddragningar i transfereringssystemen för människor som är sjuka och arbetslösa. Den socialdemokratiska regeringen valde att inte göra detta. Vi valde i stället att fortsätta att satsa på kommunerna, eftersom vi vet att det är kommunerna som ska se till att de människor som har kommit till vårt land får en så bra start som möjligt. Man ska kunna erbjuda skolgång, landstingen ska kunna erbjuda sjukvård och så vidare. Kostnaderna för till exempel Migrationsverket ökade, men den här regeringen valde att inte låta sjuka, arbetslösa eller andra som nyttjar vår välfärd betala den extra kostnaden.
En konsekvens av detta blev att vi gjorde en besparing på vägunderhållet. Jag tycker att det hade varit jättebra om vi hade kunnat ha kvar de pengarna, men jag måste samtidigt ärligt säga att jag tycker att en tillfällig neddragning av vägunderhållet under ett år var bättre än de andra alternativ som jag här räknade upp. Jag vet dock att vi har lite olika uppfattningar om det partierna emellan.
Nu har vi klarat av den akuta fasen i flyktingmottagandet och går in i en ny fas där det handlar om att öka insatserna för etablering. Vi kommer att lägga fram en ny budget för nästa år inom några veckor. Där har vi, som Edward Riedl kanske hörde i går, bättre ekonomiska förutsättningar än vad vi hade befarat. Självklart görs det en samlad bedömning av var skattebetalarnas pengar gör allra mest nytta i den situation som vi just nu befinner oss i. Vägunderhållet kommer att ligga på den gamla nivån 2017, och det innebär att det var en tillfällig besparing för 2016. De 100 miljoner som specialdestinerades till väg på landsbygd ligger faktiskt kvar. Men totalt sett är det en besparing på 500 miljoner under det här året.
Jag påminner igen om att det inte är så att vi inte genomför vägunderhåll i år, vilket man lätt kan få uppfattningen är fallet om man lyssnar till Edward Riedl. Det återstår mer än 12 miljarder kronor till det området under 2016, att jämföra med en tillfällig besparing på 500 miljoner.
Anf. 20 Edward Riedl (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Låt mig först säga att min ambition inte alls var att förleda någon att tro att man inte satsar några pengar på vägunderhåll. Men regeringen sa att arbetet med nollvisionen skulle nystartas. Det var magstarkt, med tanke på att Alliansen på åtta år nästan halverade antalet trafikdöda. Men jag tänkte att det kommer stora satsningar.
Det ministern sa då var att det skulle tillföras 800 miljoner kronor till väg och järnväg. Som sagt är det fråga om matematik på socialdemokratiska. Jag tog fram miniräknaren och började titta var vi hamnade i slutändan. Det var en satsning på tre år, så det blev bara 267 miljoner till väg och järnväg. För väg blev det 100 miljoner kvar per år. Sedan sparade ministern 500 miljoner, och därmed konstaterar jag att det inte blev så mycket med den här storstilade satsningen. Det blev alltså långt mindre pengar hur man än väljer att räkna. Det blir 400 miljoner mindre i år. Under perioden blir det 200 miljoner kronor mindre till vägunderhåll.
Jag sa inte att ministern tog bort vägunderhållet, herr talman, men jag konstaterade att den satsning det pratades om blir en besparing hur man än väljer att räkna. Det är det jag vänder mig emot. Nollvisionen är viktig, och jag vet att både jag och ministern står bakom detta. Men man måste tillföra pengar. Man måste ha resurser för att fortsätta arbetet, och vägunderhållet har betydelse för möjligheten att uppnå det vi vill när det gäller nollvisionen.
Min fråga var om det här påverkar nollvisionen. Ministern hänvisar till Trafikverket, och jag kan konstatera att det Trafikverket säger är att det fick konsekvenser när pengar sparades. Man fick helt enkelt skjuta upp projekt.
Anf. 21 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Låt mig först konstatera att vi inte har rört de 1,24 miljarderna eller de 100 miljonerna till ökat järnvägsunderhåll. Om vi nu ska ha miniräknaren framme är det bra att ha den hela vägen i mål.
Det är helt riktigt att 500 miljoner försvann från anslaget till vägunderhåll under 2016. Det har skett för att vi ska klara god hushållning och klara oss under utgiftstaket utan att behöva påverka bidragen till kommuner, till välfärdsverksamhet och till människor som av olika skäl behöver stöd, samtidigt som vi klarar den anspänning som migrationen inneburit.
Nu har vi ett nytt läge, och vi kommer snart att presentera en ny budget. Jag vill vara noga med att säga att vi inte har aviserat någon stor ekonomisk satsning på trafiksäkerhet. Vi har sagt att vi vill nystarta arbetet, som vi tycker har gått i stå lite grann. Vi tycker att det var ett tag sedan man uppmärksammade nollvisionen också i det politiska samtalet. Sedan man tog bort sektorsansvaret tycker vi att det har varit lite otydligt om det är någon som har det övergripande ansvaret. Det har skett en utveckling när det gäller trafikflöden och så vidare, och jag tror att man behöver titta på det här på ett nytt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har plockat de lågt hängande frukterna. Det kommer självklart att bli svårare och svårare att nå visionen. När man börjar på en låg nivå är det alltid lättare att nå stora resultat snabbt.
Detta är ett fortsatt viktigt fokusområde för den här regeringen. Men några stora ekonomiska satsningar har faktiskt inte utlovats, och det borde Edward Riedl ha uppmärksammat. Däremot har vi utlovat och levererat stora satsningar på järnvägsunderhållet, och det kommer vi att fortsätta att göra.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.