Elevföreträdares synliggörande i skollagen
Interpellation 2016/17:540 av Daniel Riazat (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-05-22
- Överlämnad
- 2017-05-23
- Anmäld
- 2017-05-29
- Sista svarsdatum
- 2017-06-13
- Svarsdatum
- 2017-06-27
- Besvarad
- 2017-06-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Ekström (S)
Under 2015 gick enligt Sveriges Elevkårer 55 procent av gymnasieeleverna på en skola med en elevkår. 27 procent av eleverna var medlemmar i en elevkår, och på de skolor där elevkårer finns är ungefär hälften medlemmar i dem. Dessutom visar en rapport från Sveriges Elevkårer att 75 procent av rektorerna har mycket högt eller högt förtroende för elevkåren där sådan finns.
Trots detta finns inte elevkårer omnämnda i skollagen, samtidigt som andra organisationsformer för elevers sammanslutningar finns omnämnda. Detta ger en felaktig bild bland rektorer på landets gymnasieskolor – att elevkårer inte är en lika vanlig eller legitim organisationsform som exempelvis elevråd.
Men anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Ekström:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att möjligheten att organisera sig i elevkårer ska tydliggöras i skollagen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:540
Webb-tv: Elevföreträdares synliggörande i skollagen
Dokument från debatten
- Tisdag den 27 juni 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:132
- Protokoll 2016/17:132 Tisdagen den 27 juniProtokoll 2016/17:132 Svar på interpellation 2016/17:540 om elevföreträdares synliggörande i skollagen
Protokoll från debatten
Anf. 64 Statsrådet Anna Ekström (S)
Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att möjligheten att organisera sig i elevkårer ska tydliggöras i skollagen.
Jag vill börja med att konstatera att elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas.
Elever har enligt skollagen (2010:800) och arbetsmiljölagen (1997:1160) rätt till formellt demokratiskt inflytande genom elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud. Ett elevskyddsombud ska representera eleverna i arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljön handlar om både den fysiska och den psykosociala miljön. Det kan till exempel handla om att kemikalier från kemiundervisningen ska hanteras på ett säkert sätt och att skolan ska ha ett bra förebyggande arbete mot mobbning.
Regeringen gav 2015 Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram. I dessa erbjuder myndigheten lärare, rektorer och huvudmän stöd i arbetet med bland annat delaktighet och inflytande. Lärare får möjlighet att diskutera vad elevinflytande och delaktighet är och kan vara i undervisningen, på vilket sätt de kan öka motivationen och lärandet hos alla elever och hur de kan gestalta sig i vardagen. På så sätt ges lärare verktyg för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande i undervisningen.
Elevråd och elevkårer kan vara organiserade på olika sätt. Men grunden är att skapa former för att bedriva ett elevinflytande över utbildning och arbetsmiljö. Av 4 kap. 10 och 11 § skollagen framgår att elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. Det ska inte göras skillnad mellan en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant och en elev som har ett annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen när det gäller att få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget eller att erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget.
Vi ska värna elevinflytandet. Det handlar inte enbart om att elevernas åsikter förbättrar undervisningen eller arbetsmiljön. Det finns även ett stort värde i elevers organisering för att lära sig hur ett demokratiskt beslutsfattande fungerar i praktiken. Det skapar tillsammans med elevernas utbildning förutsättningar för att eleverna ska bli aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Anf. 65 Daniel Riazat (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag börjar med att tacka Anna Ekström för svaret. Jag uttrycker också min glädje över att jag har ställt min första interpellation till gymnasieministern.
Jag håller med om mycket av det Anna Ekström har sagt. Samtidigt kan vi konstatera att det i praktiken finns ett problem när vi pratar med elevorganisationer om just hur lagstiftningen är utformad och vilka texter som finns i lagstiftningen.
Under 2015 gick enligt Sveriges Elevkårer ungefär 55 procent av gymnasieeleverna i en skola där det fanns en elevkår. 27 procent av de eleverna var också medlemmar i elevkåren. På de skolor där elevkårer finns är ungefär hälften av eleverna medlemmar i dem. Dessutom visar en rapport från Sveriges Elevkårer att 75 procent av rektorerna har högt förtroende för elevkårerna som finns på deras skolor.
Trots detta finns elevkårerna över huvud taget inte nämnda i lagstiftningen. Däremot finns elevråd och elevskyddsombud med, som Anna Ekström nämnde. Jag var själv elevskyddsombud när jag gick i skolan. Som jag sa tidigare till utbildningsministern tror jag att många av oss som sitter i kammaren på ett eller annat sätt även varit engagerade i skolan. Det var ett bra sätt för oss att bli duktigare på att debattera, att ta initiativ och att vara en del i förändringsarbetet på arbetsplatsen, i skolan och senare i livet. Därför är det, precis som Anna Ekström säger, viktigt med elevorganiseringen.
Jag ser inga meningsskiljaktigheter mellan oss om huruvida det är viktigt eller inte att elever organiserar sig och att rektorerna ska ge eleverna bra verktyg för att fullfölja sin elevorganisering. Däremot är det, som jag nämnde tidigare för Gustav Fridolin, ett problem när den största elevorganisationen i gymnasieskolan, Sveriges Elevkårer, över huvud taget inte nämns i lagstiftningen.
Självklart kan man ha lagstiftning som är i mer generella termer, där man inte pekar ut enstaka organisationer eller organisationsformer. Men i det här fallet står det i 4 kap. skollagen tydligt om elevråd och elevskyddsombud men inte ett ord om elevkårer, det vill säga inte Sveriges Elevkårer utan elevkårer som sådana. Jag undrar om statsrådet har för avsikt att på något sätt se över detta, om vi skulle kunna ha diskussioner framöver om hur vi kan förhindra detta och om vi skulle kunna ändra detta på ett annat sätt så att implementeringen gentemot kommunerna och huvudmännen sker på ett smidigare sätt.
Någonting behöver göras i och med att vi inte lever i samma tid som när den här lagen stiftades och de här texterna skrevs. Saker och ting har förändrats, och nya organisationsformer har tillkommit. Då måste vi vara tidsenliga även i den här kammaren, menar jag, och förändra lagstiftningen utifrån den tid vi lever i.
Min fråga är som sagt om statsrådet har för avsikt att vidta några åtgärder för att också elevkårer ska synliggöras i skollagen.
Anf. 66 Statsrådet Anna Ekström (S)
Herr talman! Jag får tacka Daniel Riazat för den här frågan. Det är hans första fråga till mig - tack särskilt för det!
Jag är extra glad över den här frågan eftersom jag tycker att elevinflytande är en viktig sak och att elevers organisering är en viktig sak.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hur kommer det sig att man kan tycka det? Jo, precis som Daniel Riazat och många andra ledamöter i den här kammaren har jag egen erfarenhet av vad det kan betyda att vara vald representant, utsedd representant, för de studenter eller elever som man studerar tillsammans med. Både min erfarenhet och de erfarenheter jag får höra om när jag är ute och träffar både elevkårs och elevrådsrepresentanter samt rektorer och lärare ger en stark bild av att elevinflytande är bra på grund av att det stärker elevernas förutsättningar att ta ansvar för sin skola. Det stärker eleverna på så sätt att de får en handfast lektion i hur man gör när man i ett demokratiskt arbete är med och tar ansvar för sin verksamhet, något som är otroligt viktigt att ha med sig ut såväl i vidare studier som i kommande arbetsliv och som aktiv samhällsmedborgare.
Min erfarenhet är också att det ofta är bra för undervisningen. Jag träffar sällan elevrepresentanter som vill ha mindre undervisning, som vill ha lite lugnare på skolan. De elevrepresentanter jag träffar vittnar snarare om att de i sitt elevarbete verkligen arbetar för att stärka undervisningen och se till att de får lära sig så mycket som möjligt.
Jag har alltså en positiv inställning till och är verkligen beredd att värna elevinflytandet.
Jag kan konstatera att skollagen har tydliga och ordentliga bestämmelser om vikten av elevinflytande och som också värnar elevinflytandet. Det finns också gott om bestämmelser som ser till att elever får den undervisning de behöver vid sidan av ett arbete med elevinflytande.
Betyder detta att jag är beredd att omedelbart gå på Daniel Riazats recept som han skriver ut här, nämligen att i lagstiftningen säkerställa att just elevkårer får en särställning? Nej, jag tänker inte utfärda något sådant löfte här i dag. Jag tycker att skollagen värnar elevinflytandet, och jag är beredd att i det fortsatta arbetet när jag följer både vad Skolverket och Skolinspektionen gör och hur arbetet utvecklas i skolan värna just elevinflytandet. Men några direkta planer på att ändra lagstiftningen så att just elevkårer omnämns, vilket ju är det som Daniel Riazat flera gånger efterfrågat, finns det inte. Jag tycker att det finns saker som det är viktigare och mer bråttom att ta hand om i skolan.
Anf. 67 Daniel Riazat (V)
Herr talman! Tack, statsrådet Anna Ekström! Som sagt tror jag att vi i grund och botten är överens om själva synen på organisering överlag.
Man kan väl säga att såväl elevorganisering som studentorganisering och andra typer av folkrörelser, som jag nästan skulle vilja kalla detta, har haft enorm betydelse för vårt land och dess demokrati och utveckling.
Samtidigt som jag håller med statsrådet om vikten av det här och av att vi har en lagstiftning som säkerställer elevers rätt att organisera sig och uppmuntrar elever att organisera sig vill jag klargöra att det inte är jag som kräver en särställning för elevkårerna. Det är lagen som i dag särställer två andra organiseringsformer, vilket enligt mig är fel.
Jag tycker att det är viktigt med elevråd och med elevskyddsombud. Men jag tycker att om vi inte ska särställa någon organiseringsform måste vi antingen ta bort de exempel som finns på hur man ska organisera sig, det vill säga elevråd och elevskyddsombud, eller lägga till den organiseringsform som i dag är störst på landets gymnasieskolor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Apropå att många av oss har varit engagerade tror jag att många av oss efter att ha varit engagerade som elevföreträdare i skolan var förbannade över att vi inte fick vara med och bestämma över saker som vi ville vara med och bestämma över och kände att vi inte kunde förändra tillräckligt mycket på skolan eftersom många rektorer styrde elevorganiseringen ganska hårt. Vi hade helt enkelt inte möjligheten att organisera oss så som vi ville. Eller också kände vi att hade det, och då har framtiden för oss sett väldigt olika ut. Vi är ju inte de enda i det här landet som har varit organiserade, men många tappade hoppet efter det här. Varför gjorde de det? Jo, jag menar att man gör det för att man inte synliggörs på ett tillräckligt bra sätt och inte ges tillräckligt mycket utrymme i sin elevorganisering.
Här har vi alltså en organisation som inte bara för sin egen del utan även för framtida elevkårer eller andra elevkårsorganisationer tar upp en viktig fråga: att en väldigt stor organiseringsform inte finns med i lagstiftningen. Jag förstår att statsrådet inte kan lova någonting här i dag om att man ska förändra någonting men inte att man inte är öppen för att diskutera det här framöver, kanske tillsammans med elevorganisationerna och även de andra partierna här i riksdagen för att nå ett resultat där vi kan vara överens om vad som egentligen gäller.
Det är någonting som inte stämmer när två organisationsformer särställs i lagstiftningen men den största organisationsformen inte finns med i lagstiftningen. Jag menar att det betyder att det är regeringen som är för att särställa organiseringsformer, inte Vänsterpartiet och jag som har ställt interpellationen.
Anf. 68 Statsrådet Anna Ekström (S)
Herr talman! Elever ska ha rätt till elevinflytande. Att elevinflytandet är tydligt inskrivet i skollagen är oerhört viktigt. Det är viktigt för elevernas möjlighet att påverka men också i ett vidare perspektiv för elevernas förutsättningar att utvecklas till demokratiskt ansvarstagande medborgare och för att säkerställa kvaliteten på undervisningen och utbildningen i skolan.
Det som för mig är viktigt är att elevinflytandet är säkrat och fungerar på ett effektivt och bra sätt så att det stärker undervisningen och elevernas utveckling.
För mig är det fullkomligt självklart att rektorer och andra befattningshavare i skolan ska göra det som står i skollagen och respektera elevinflytandet oavsett vilken form det tar sig - elevskyddsombud, elevkårsrepresentation eller elevrådsrepresentation.
Det som för mig är viktigt är också att det här inflytandet finns, att det är säkert och att det är tryggt. Om det fanns någon form av belägg för att avsaknaden av egen reglering i skollagen av just elevkårsformen ledde till bristande inflytande, ledde till att de elever som väljer att organisera sig i elevkårer fick svårare att hävda sin rätt och ledde till att rektorer i mindre utsträckning respekterade de valda företrädare för eleverna som elevkårsrepresentanterna är - ja, då skulle jag naturligtvis omedelbart titta på det. Men hittills har jag inte i mina många kontakter med både elevkårer och elevråd och med olika representanter för skolorna sett den typen av belägg. Jag har heller inte hört något sådant belägg i den här debatten.
Jag är förtjust i det upplägg vi har i vår skola - att elevinflytandet är reglerat i form av att det ska finnas men att det mycket är upp till eleverna själva att bestämma på vilket sätt de ska vara representerade och vilka frågor de vill driva. Jag vill verkligen värna om elevkårernas och elevrådens självständighet att företräda sina medlemmar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skulle det finnas några belägg som talar för att avsaknaden av ordet elevkårer i lagtexten leder till bekymmer kommer jag omedelbart att titta på detta. Men så länge det inte finns några sådana belägg kommer jag att fortsätta att värna elevinflytandet, oavsett vilka former det tar sig.
Anf. 69 Daniel Riazat (V)
Herr talman! Tack statsrådet! Jag har också skrivit en motion om detta efter samtal med elevkårer och elevorganisationer, i detta fall främst Sveriges Elevkårer, och jag tror att de som är organiserade i dessa elevkårer och själva har gett uttryck för problematiken har ganska bra koll på hur det ser ut på de skolor där de har svårt att organisera sig på grund av lagstiftningen.
Jag kan självklart inte på rak arm nämna några procentsatser när det gäller antalet skolor där man har haft det tufft och antalet skolor där man inte har haft det, men man har förmodligen skrivit artiklar och annat om detta och även framfört det till statsrådet på grund av att problematiken existerar. Även om statsrådet inte kan lova någonting menar jag att det minsta statsrådet skulle kunna göra är att lova att kolla upp detta i framtiden och följa utvecklingen kring elevorganiseringen överlag för att se om något behöver förändras framöver - även om statsrådet i dag inte har den bilden.
I övrigt vill jag önska statsrådet med familj en trevlig sommar!
Anf. 70 Statsrådet Anna Ekström (S)
Herr talman! Jag kan försäkra Daniel Riazat om att detta är en fråga jag inte tar lättvindigt på. Jag tycker att elevinflytandet är väldigt viktigt av de skäl jag har redogjort för här. Jag kommer naturligtvis att hålla ögonen på denna fråga.
Även jag har blivit flitigt uppvaktad av de skickliga representanterna för Sveriges Elevkårer, och om jag får någon form av belägg för att detta är ett praktiskt problem som minskar möjligheterna till inflytande kommer jag naturligtvis inte att låta det vara. Jag är, precis som Daniel Riazat, ute efter att värna elevinflytandet. Skulle det vara så att denna typ av lagstiftningsändringar behövs ska vi inte vara rädda att göra dem. Men till dess att vi har sådana belägg tycker jag att vi ska vänta med att använda lagstiftningsvapnet, som faktiskt är bland de tyngsta som finns i arsenalen.
Vi ska säkra elevinflytandet, och det ska vi göra genom att se till att alla elever får ett gott inflytande, oavsett om de är representerade via elevkårer, elevråd eller de viktiga elevskyddsombuden. Vi ska verkligen se till att våra rektorer och lärare har goda verktyg att ta vara på det elevinflytande som kan bidra till en bättre undervisning och utbildning.
Jag vill tacka Daniel Riazat för denna fråga, som är angelägen och viktig. Det handlar om elevinflytandet, som faktiskt har en stor betydelse. Jag vill också tacka för gott samarbete under mitt första knappa arbetsår i riksdagen och önska Daniel Riazat och hans nära och kära en riktigt skön sommar!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.