En person som röstar i en folkomröstning och som ger sitt valkuvert med röstsedel till två röstmottagare.

Det finns folkomröstningar av olika slag. I Sverige finns det möjlighet att anordna folkomröstningar lokalt, till exempel i en kommun, eller i hela landet med rösträtt för hela befolkningen.

Folkomröstningar kan vara rådgivande eller beslutande. Är den beslutande blir resultatet omedelbart bindande. I en rådgivande folkomröstning fattas det avgörande beslutet av någon annan, vanligtvis landets parlament om det är en riksomfattande omröstning eller kommunfullmäktige eller motsvarande i lokala omröstningar.

Folkomröstningar i hela landet

I Sverige är det i första hand riksdagen som ska besluta om sådant som gäller hela landet. Folkomröstningar i hela landet ska vara ett undantag.

Därför är det bara genom ett riksdagsbeslut som det kan bli en folkomröstning. I Sverige finns det två typer av folkomröstningar: rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i en grundlagsfråga. De skiljer sig åt på flera avgörande sätt.

Möjligheter att ha rådgivande folkomröstningar infördes 1922. Sedan dess har den utnyttjats sex gånger, senast 2003. Folkomröstning i en grundlagsfråga har aldrig genomförts.

Kommunala folkomröstningar

Kommunala folkomröstningar är alltid rådgivande. Om 10 procent av de röstberättigade begär det måste fullmäktige pröva om en folkomröstning ska hållas. Men om två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige sedan röstar nej till initiativet blir folkomröstningen inte av.

Fullmäktige i en kommun eller ett landsting kan även själva besluta att fråga de som bor i kommunen vad de tycker genom en folkomröstning. Det kan vara ett led i arbetet med en fråga som fullmäktige måste ta ställning till.

Fullmäktige kan begränsa folkomröstningen till en viss del av kommunen/landstinget. Rösträtt har alla med rösträtt vid kommunala val i det område där folkomröstningen ska hållas.