Utförsäljning av Sveriges guldreserv

Motion 23 januari 1990
  • Bädda in video

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi729

av Ivar Virgin (m)

Utförsäljning av Sveriges guldreserv

Sveriges guldreserv är en del i vår valutareserv, som skall kunna utjämna
tillfälliga underskott i vår betalningsbalans med utlandet. I praktiken har de
flesta länder en guldreserv som över huvud taget inte rörs. Ett undantag utgör
den politiska demonstration mot dollarn som accepterad världsvaluta,
som general de Gaulle satte i verket när Frankrike begärde att få sina dollartillgångar
växlade mot guld i slutet på 1960-talet. Inlösen skedde till ett orealistiskt
lågt guldpris. Åtgärden fick till följd att inlösen av dollar mot guld
upphörde 1971.

Alternativet till ett guldinnehav är innehav av räntebärande utländska
statspapper, vilka i motsats till guldet ger löpande avkastning men inte ger
den värdesäkring som guldet normalt givit. Guldreserverna i världen uppgår
till cirka 30 miljoner kilo. Den löpande brytningen i Sydafrika är ca 0,65 miljoner
kilo/år. Guldpriset var som högst 1979, ca 120 000 kr./kg men har sedan
sjunkit till ca 80 000 kr./kg.

Den svenska guldreserven, som i riksbankens balansräkning är upptagen
till 1 168 milj. kr. har ett marknadsvärde vid ett guldpris på 81 000 kr./kg av
cirka 16 000 milj. kr.

Från 1930 fram till nu har guldreservens värde i stort sett följt inflationen.
Under 1970-talet steg guldpriset kraftigt sannolikt under påverkan av 1973
års och 1979 års oljeprischocker. Från 1980 till 1990 har guldpriset sjunkit
med 9 000 kr. Inflationen har under samma tid uppgått till ca 75 %.

Tabell

Jan

Guldpris i sv kr per kg

1934

4 300

1970

ca 5 800

1975

23 000

1980

90 000

1985

88 000

1989

82 000

1990

81 000

Källa: Riksdagens utredningstjänst

En utförsäljning av den svenska guldreserven 1980 och en placering av likvi

derna i räntebärande utländska statspapper skulle vid en avkastningsnivå på
7,5 % och återplacering av avkastningen i nya statspapper ha ökat den
svenska valutareserven med ca 18 miljarder kronor. En utförsäljning 1979
vid det dåvarande höga guldpriset skulle på motsvarande sätt ha ökat den
svenska valutareserven med över 30 miljarder kronor.

Guldet visar sig vid noggrannare analys vara en sämre tillgång i ett lands
valutareserv än andra placeringar. En successiv utförsäljning på den öppna
marknaden bör därför vara fördelaktig.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna
vad i motionen anförts om att en utförsäljning av den svenska guldreserven
bör ske.

Stockholm den 23 januari 1990

Ivar Virgin (m)

Mot. 1989/90
Fi729

12