Viltförvaltningen

Fru ålderspresident! Sten Bergheden har frågat mig hur jag bedömer att konsekvenserna kommer att bli för det svenska jordbruket om jaktförordningen ändras. Sten Bergheden vill också veta om jag har för avsikt att ändra i reglerna för de allmänna jakttiderna så att all jakt ska kunna överklagas till domstol.

Det är regeringens ambition att bringa ordning i svensk viltförvaltning. Viltförvaltningen ska vara hållbar och effektiv. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att svensk lagstiftning och dess tillämpning harmoniserar med EU:s naturvårdsdirektiv, det vill säga art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Det är av största vikt att de lagar och regler som styr jakt och viltvård bygger på ett enhetligt system med väl fungerande praxis. Det är nödvändigt för att uppnå långsiktig stabilitet i svensk viltförvaltning.

Jag vill förtydliga att den ändring av jaktförordningen som trädde i kraft den 1 april i år gäller möjligheten att överklaga beslut om jakt efter björn, varg, järv, lo och kungsörn till allmän förvaltningsdomstol. Ändringen är en följd av Högsta förvaltningsdomstolens beslut från december 2015. Beslut om jakt efter vilda fåglar, förutom kungsörn, får för närvarande överklagas till Naturvårdsverket.

I en promemoria från Näringsdepartementet som nyligen varit ute på remiss föreslås bland annat att även dessa jaktbeslut ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förslaget har sin grund i de uttalanden som HFD gjorde i december 2015 när det gäller möjligheten att överklaga jaktbeslut avseende skyddade arter. En majoritet av remissinstanserna anser att förslaget är en nödvändig följd av domstolens beslut. Frågan bereds nu inom Regeringskansliet.

För att kunna bedriva ett väl fungerande jordbruk är det nödvändigt att kunna skydda både grödor och tamboskap. Viltskadeanslaget används till åtgärder för att förebygga skador på tamdjur och grödor orsakade av vilt, och för att ersätta skador på grödor eller tamboskap orsakade av vilt.

För att förebygga skador på gröda orsakade av vissa fågelarter finns det även möjlighet att enligt jaktförordningen bedriva skyddsjakt utan myndighetsbeslut, det vill säga på enskilt initiativ. Några ändringar har inte föreslagits i detta avseende. Det förslag som remitterats ut tar endast sikte på möjligheten att överklaga en myndighets beslut om jakt till domstol. Det ska noteras att det tillhör ovanligheterna att beslut om skyddsjakt på fågel överklagas.

Allmänna jakttider regleras i jaktförordningen. Under allmän jakttid får arter som omfattas av bestämmelserna om allmän jakt jagas utan särskilt tillstånd. Regeringen har inte föreslagit några ändringar i denna ordning.

Fru ålderspresident! Tack, ministern, för svaret och klargörandena! Jag tycker att det är viktigt att vi just får ut att det inte handlar om den allmänna jakttiden och den allmänna jakten utan framför allt om skyddsjakten.

Trots detta skulle jag gärna vilja ställa några frågor till ministern angående att kunna skydda sin egendom mot djur vid vissa tillfällen då de kan orsaka stor skada på våra grödor. Det är av den anledningen den här interpellationen ställs.

Vi vet att regeringen lade ned Jaktlagsutredningen. Min första fråga är om det inte hade varit bättre att jobba med dessa frågor i Jaktlagsutredningen och titta vidare på dem där i stället för att, som nu, drabbas av akuta utryckningar för att rätta till saker och ting för att få jakten att fungera. Kunde det inte vara bra att återuppta Jaktlagsutredningen och titta vidare på vad som behöver göras när det gäller att justera jaktlagen? Det är min första fråga.

Jag skulle också gärna vilja ställa frågan om ministern är beredd att i detta läge kanske till och med utöka eller stärka rätten för den enskildes initiativ att kunna skydda sin egendom och gröda. Jag tänker på de tillfällen när man behöver bedriva sådan jakt för att skydda gröda och kanske i det läget måste ansöka om tillstånd. Det är ofta akuta lägen, och ska det då behandlas via myndigheter och domstolar vet vi att det är stor risk att det tar tid. De fåglar som kan drabbas av detta är vanliga fåglar i Sverige, till exempel duva, grågås och till och med kråka, och därför kanske vi borde utöka den enskildes initiativrätt. Är det någonting som ministern tittar vidare på?

Fru ålderspresident! Bakgrunden till att vi jobbar med det här förslaget är att den förra regeringen förändrade det här systemet på ett sätt som inte var förenligt med EU-rätten. Den här regeringen tillsatte bland annat Riberdahlska utredningen som kom fram till att vi har en förordning som inte är förenlig med EU-rätten. Sedermera kom också Högsta förvaltningsdomstolen fram till det.

Det är en självklarhet för den här regeringen att följa det som den högsta juridiska expertisen i det här landet har kommit fram till. Vi tänker inte gena när det gäller det.

När det gäller möjligheten till skyddsjakt finns det i jaktförordningen en möjlighet för den enskilde att bedriva skyddsjakt utan något myndighetsbeslut. Det finns ganska omfattande möjligheter till det. Det finns inte inom det här jobbet som vi just nu gör med förordningsförändringen. Sedan finns också den allmänna jakttiden då man kan bedriva jakt i stor omfattning.

Där tycker jag att det är tryggat. Men det handlar om att få det här på plats. Möjligen kan man införa en specialdomstol som hanterar det här, så att vi får likadana bedömningar överallt och också har en skyndsam hantering av ärendena. Det kan också behöva regleras att de här besluten, exempelvis de kring vargjakten, måste tas betydligt tidigare så att man kan få rättsprocesser som möjliggör att jakt kan genomföras.

Fru ålderspresident! Jag tycker att det är bra med den här ambitionen. Vi har nog ungefär samma åsikt i den här delen. Jag tycker väl ändå att vi i de lägen vi har hamnat i aktivt kan jobba för att underlätta. Det handlar ju om att vi försöker hålla antalet fall och de överklagansmöjligheter som finns nere eftersom de både belastar domstolar och begränsar möjligheten till den jakt som vi alla är överens om är nödvändig i vissa lägen.

Även om detta inte ingår i ministerns arbete precis för tillfället tycker jag att ambitionen kan vara att vi försöker jobba fram förenklingar kring den här biten så att vi på ett aktivt och smidigt sätt kan bedriva den skyddsjakt som är nödvändig.

Jag tycker också att det är bra om ministern i sitt svar här kan lugna de lantbrukare och andra som vid vissa tillfällen kan drabbas av angrepp från skadedjur, exempelvis fåglar som äter upp grödan eller utsädet. Det är rätt viktigt att vi kan få ett tydligt svar av ministern om att det här inte kommer att innebära några begränsningar utan att de också fortsättningsvis kan skydda sina grödor. Jag tror att det är bra att klargöra det, då jag har fått frågor från många som har hört av sig och undrat vad som gäller. Det är bra om vi kan ta tillfället i akt att förtydliga den biten och lugna dem som eventuellt har varit oroliga över detta.

Sedan har jag en ren kunskapsfråga. Har ministern undersökt om man har samma regelförfarande i alla EU-länder rörande överprövningsmöjligheten när det gäller skyddsjakt av de här djuren? Eller har Sverige tolkat detta hårdare än EU?

Fru ålderspresident! När det gäller den sista frågan, om hur det ser ut i andra EU-länder, har jag inte kunskap om hur det ser ut, men jag utgår från att man också där får följa den EU-rätt som finns på samma sätt som vi får. Vi är ju 28 länder som har att följa samma EU-rätt. Inget ska vara olika i det sammanhanget.

Sedan tycker jag inte att man ska överdriva problemet med skyddsjakt av fågel och få det att framstå som att jordbrukare inte kan skydda sina grödor från fåglar, vilket Bergheden här tar upp. Det finns alltså en möjlighet att på enskilt initiativ bedriva skyddsjakt, och det finns också allmän jakttid.

Det som vi nu arbetar med är inte någonting som vi gör akut, utan det här vill vi jobba igenom ordentligt. Vi jobbar långsiktigt och metodiskt. Vi vill skapa ordning och reda i det här, för det har det inte varit, inte minst om vi tittar bakåt. När det gäller vargjakten har det icke varit ett system som skapar ordning och reda. Det har varit olika bedömningar och så vidare, och flera år har jakten stoppats helt.

Fru ålderspresident! Vi är, som har sagts tidigare, överens i den här frågan. Jag vill ändå skicka med att det kanske är bra att vi tittar vidare på det som man kom fram till i Jaktlagsutredningen och de förslag som kom då. Vi kanske också behöver vidareutveckla detta framöver.

Jag vill också att ministern tar med sig budskapet att vi på alla sätt behöver hjälpas åt för att underlätta detta så att vi inte kommer i ett läge då vanlig skyddsjakt hamnar i domstolsprocesser och dyr byråkrati här i Sverige. Vi behöver hjälpas åt här i riksdagen så att vi kan få ett sådant regelverk att vi kan fortsätta med den här verksamheten utan att den ska avgöras i domstol vid för många tillfällen.

Fru ålderspresident! Jag tror inte att man ska överdriva det här, Sten Bergheden. När det gäller myndighetsbeslut rörande skyddsjakt av fåglar är det inte mer än ungefär tio sådana per år.

Jag tror att Bergheden målar upp en bild av att detta är något väldigt stort eftersom han inte vill se att den här regeringen skapar ordning och reda när det gäller de stora rovdjuren och reder upp den oordning som den förra regeringen skapade kring inte minst vargjakten.

Jag delar alltså inte Berghedens oro när det gäller skyddsjakt av fågel. Nu är vi på god väg att skapa ordning och reda också på det här jaktområdet.

Överläggningen var härmed avslutad.