Villkor för basindustrins överlevnad

Interpellationsdebatt 12 juni 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 89 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Jasenko Omanovic har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra basindustrins förutsättningar i Västernorrland. Jag vill inleda med att koppla tillbaka till vad jag sade i höstas när jag fick en liknande fråga av samma interpellant. Då inledde jag med att kommentera de förutsättningar som råder på den nordiska elmarknaden. Höstens höga elpriser speglade i hög grad den besvärliga elförsörjningssituation som rådde. Prisnivån var en konsekvens av en stor brist på vatten i svenska magasin och driftsproblem i flera kärnkraftverk. När efterfrågan i Sverige och andra länder är större än det tillgängliga utbudet är det naturligt att priset går upp. Bedömningen var då att elpriset skulle gå ned i takt med att fyllnadsgraden i magasinen normaliserades och att kärnkraftverken åter skulle vara i drift. På en väl fungerande marknad kommer elpriserna att variera över tiden och med förutsättningarna i omvärlden, till exempel tillgången på vatten. Detta är vad som sedan skett och i dag är priserna på en betydligt lägre nivå än i höstas. Vi har höga ambitioner i Europa när det gäller att hantera klimatproblemen, och det är min förhoppning att dessa i framtiden ska kunna hanteras mer och mer på global nivå. Detta för att undvika att produktionen flyttar mellan länder för att exempelvis få lägre koldioxidkostnader. Strävan efter harmoniserade villkor är bakgrunden till att man inom EU enats kring ett europeiskt system för koldioxidbegränsning för industrin - det gemensamma systemet för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet gäller i dag endast EU, men på lång sikt måste vi sträva efter globala verktyg för att klara klimatproblemet som till sin natur är globalt. Långsiktigt påverkas elpriset i hög grad av systemet för handel med utsläppsrätter. En stor del av Europas elproduktion sker i fossilbaserade kraftverk. Det gör att koldioxidkostnaden slår igenom kraftigt på elpriset. Den nordiska elmarknaden är sammankopplad med den europeiska, vilket medför att Norden påverkas av den utveckling och av de priser som råder där. I takt med att överföringskapaciteten ökar mellan länderna kommer prisskillnaderna på el liksom variationerna i elpriset i olika delar av Europa att minska. Detta är en avgörande skillnad jämfört med tidigare då elmarknaden var nationellt begränsad till enbart Sverige eller Norden. Jag beklagar att det tydligen inte gått att få tillräcklig lönsamhet i driften av Utansjö pappersbruk för att undvika nedläggning. Jag har sedan mitt tillträde som minister träffat ett antal företrädare för den elintensiva industrin och blivit informerad om dess situation. Jag tar industrins oro på stort allvar och jag har även träffat företrädare för kraftindustrin för att underrätta mig om deras syn på elmarknaden och framför allt prissättningen på el till basindustrin. Därför har jag med glädje noterat att företrädare för basindustrin på sista tiden tecknat långsiktiga elavtal som de varit nöjda med. Jag vill dock återigen framhålla att Sverige, trots ökande elpriser, är ett av de länder i Europa där den totala elkostnaden för den elintensiva industrin är som lägst. De elintensiva företagen betalar inte elcertifikatsavgift och blir helt befriade från elskatt under förutsättningen att företaget deltar i programmet för energieffektivisering (PFE), vilket drygt 120 företag valt att göra. För övriga företag gäller en mycket låg skatt på el om 0,5 öre per kilowattimme. De kommande fem åren kommer det enligt energibranschen att investeras omkring 130 miljarder kronor i elsektorn varav hälften i elnät och hälften i ny elproduktion. På lite längre sikt tillkommer även fortsättningsvis investeringar i stor skala tack vare elcertifikatssystemet som innebär ny förnybar elproduktion på 17 terawattimmar till år 2016. Det är glädjande att ta del av de initiativ som företrädare för basindustrin aviserat för att genomföra investeringar i förnybar elproduktion. Konkurrensen och marknadens funktion gynnas av att nya aktörer vill vara med och investera i framtidens elproduktion. Detta är ett resultat av det långsiktiga arbetet med att skapa goda förutsättningar för en expansion av elproduktion från förnybar energi. Energisektorn behöver långsiktiga spelregler, och regeringen ser ett särskilt värde i att uppnå en bred parlamentarisk uppslutning kring energipolitiken. Regeringen avser att bjuda in alla riksdagens partier inklusive Socialdemokraterna i syfte att nå samsyn kring en bred och långsiktig energiöverenskommelse om en modern energipolitik. Det är viktigt att fortsätta med arbetet för att skapa goda och långsiktigt stabila villkor för investeringar i ny hållbar elproduktion i Sverige. Inte minst gäller det en satsning på en omfattande utbyggnad av vindkraft i enlighet med gällande mål. Vi behöver ett tredje ben i elproduktionen för att balansera upp det stora beroendet av vatten- och kärnkraft.

Anf. 90 Jasenko Omanovic (S)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Denna fråga debatterade vi den 17 november 2006. När det gäller att konkret hjälpa basindustrin att få bra priser är min fundering i dag densamma som då. I en del europeiska länder, exempelvis Frankrike och Österrike, finns i dag ett samspel mellan staten och företagen som utgår från ett samförstånd mellan parterna. De förstår varandras villkor, och därför får dessa bolag bra, långsiktiga avtal och inte de rörliga priser som i dag gäller på marknaden. Framför oss har vi en sommar som kan bli vacker och varm, vilket innebär att det blir problem för basindustrin när hösten kommer och vattenmagasinen är tomma. Då kan vi hamna i en situation som i fjol, när Utansjö bruk beslutade att lägga ned verksamheten och flytta till Sydafrika. Det finns en fråga där vi är överens, och det är att det behövs en global överenskommelse när det gäller koldioxidutsläpp. Rottneroskoncernen flyttar jobben till Sydafrika, där man får el från kolkraft. Det blir värre för miljön än att få el från vattenkraften i Norrland. Detta är ett problem. Ministern säger att initiativ där basindustrin investerar i förnybar energi och elproduktion gläder henne. När jag träffar basindustrins företrädare får jag svaret att det är en överlevnadsfråga. De säger att de är tvingade att investera i elproduktion men hellre skulle investera i den egna produktionen, i pappersbruk till exempel. Man skulle hellre investera för bättre kvalitet och bättre produktion, men det kan man inte göra. Med de elpriser som är på marknaden är man tvingad att investera i elproduktion. Sedan november månad när vi diskuterade detta har Utansjö bruk, som numera inte har möjlighet att investera i elproduktion eftersom de har en mekanisk process, minskat sin förbrukning med 15 procent. Man gör alla ansträngningar för att klara av det, men när priset går upp till 40-45 öre per kilowattimme klarar man det inte. I dag är elkostnaden nästan 35 procent av produktionskostnaden. Kostnaden för arbetskraften är 11 procent av produktionskostnaden. Detta är fortfarande problemet. Basindustrin behöver långsiktiga avtal.

Anf. 91 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Energifrågan har ingen enkel lösning. Det är också tydligt när man lyssnar till Jasenko Omanovic. Det är lätt att ställa frågorna, men det svårare att ge svar. Om jag ska ge mig på några svar i sammanhanget kan jag först konstatera att vi har väldigt goda samtal med just basindustrin. Vi sitter med dem hela tiden. Konkurrensen är tuff, och vi måste se till att värna svensk basindustri. Samtidigt kan man konstatera att vi i Sverige har haft väldigt billig el under lång tid, eftersom vi har haft vattenkraften. Effektiviseringar i vår produktion har av denna anledning inte drivits på tillräckligt snabbt. Det är därför vi har energieffektiviseringsprogram tillsammans med basindustrin som ger dem förutsättningar att göra denna omställning, vilket kommer att leda till minskad energiförbrukning med 1 terawattimme per år. Det är otroligt mycket, och det är viktigt. Det är också viktigt att säga att vi ska ha ett samspel men inte ett stöd. Det finns inga möjligheter till det i ett EU-perspektiv. Det kan varken vi eller några andra länder göra. Vi delar denna problematik med övriga länder. Oavsett vart jag åker i världen handlar det väldigt mycket om energi och miljö. En hel del företag har fått långsiktiga avtal som de är nöjda med. Det är bra, för det är precis den dialogen vi har haft med både basindustrin och kraftindustrin. Där har jag mycket tydligt sagt att man har ett ansvar för att de kunder man har också får bra och långsiktiga avtal. Bättre konkurrens innebär att fler måste investera. Som jag sade: 130 miljarder kommer nu att investeras i elproduktion, varav hälften är produktion och resten överföringskapacitet. Det ser mycket ljust ut, och fram emot 2015 kommer vi att ha ett överskott mot bakgrund av de investeringar som sker nu. Basel är med och investerar i detta. De investerar också i förnybara källor, vilket jag tycker är väldigt bra. Här måste vi se till att det blir lättare och går fortare med tillståndsgivning. Ska man investera i vindkraft i dag tar det nämligen ganska lång tid innan man får tillstånd, och det gäller för många av de energiinvesteringar som görs. Därför måste vi snabba på tillståndsprocessen. Vi måste förbättra överföringskapaciteten. Vi har en nordisk elmarknad, men vi behöver en europeisk. Om vi får en europeisk elmarknad är fler företag med och investerar, och de olika europeiska länderna kan hjälpa varandra. Här har jag tyvärr sett att Socialdemokraterna har svängt lite grann och verkar vilja vänta med denna öppning av marknaden. Det tror jag är helt fel väg att gå. Vi måste öppna upp så att fler företag kan vara med och konkurrera. Vi kan inte bara bygga mer och mer, utan vi behöver också omfattande program för energieffektivisering. Det handlar både om hushållens och om företagens energiförbrukning. Vi har satsat rejäla resurser även på den frågan. Det finns alltså en massa åtgärder som pekar åt rätt håll. Men energifrågan handlar definitivt inte bara om Sverige utan om hela världen. Det som sker nu är ett gott tecken för basindustrin även framöver. Ökar tillgången blir det också en bättre konkurrens på prissidan.

Anf. 92 Jasenko Omanovic (S)

Herr talman! Jag kan hålla med om att ett ökat utbud kan vara bra, men då har vi frågan om överföringskapaciteten mellan länder. Problemet i dag är att elbolagen vet hur marknaden fungerar - att det är den sist producerade kilowattimmen som bestämmer priset på hela produktionen. Man importerar kolkraft från Tyskland när det är som dyrast och exporterar vattenkraft när det är som billigast till andra ställen där det finns kolkraft för att kunna tjäna mer pengar. Det är stora hajar på en liten marknad. De små fiskar som fanns, till exempel företaget Graninge i Västernorrland, försvann och är nu uppätna av de stora: Eon, Fortum och Vattenfall. De har nu hela marknaden. De konkurrerar med varandra. Det är där som priserna tricksas upp - export och ökad överföringskapacitet. Kan man garantera att priserna kommer att gå ned, eller blir det bara ännu mer el till det högsta priset? Kommer man att säkra marginalen till sista producerade kilowattimme så att det blir den mest kostsamma kilowattimmen? Då får vi betala ännu högre priser. Där vill jag få ett svar från ministern. Kan ministern garantera att överföringskapaciteten kommer att leda till att vi faktiskt får lägre kostnad, att det blir en elproduktion som inte är baserad på kol eller olja? Kommer vi även i framtiden att kunna stärka bolagens möjligheter att jämt och ständigt ha högsta kostnad för sista producerad kilowattimme? Basindustrin gör mycket för elproduktionen. De har inte samma marginaler som tidigare. Allt investeras i elproduktion i stället för att man investerar i pappersmaskiner för att konkurrera med andra företag runt om i världen med hjälp av bättre kvalitet. På sikt kan det bli problem för basindustrin. I en artikel hävdar basindustrin i Norrland att det kan bli 7 500 färre arbetstillfällen i Västernorrland om vi fortsätter i den här takten. Det finns i dag 22 000 Pappersanslutna. De vill också ha ett svar på hur det blir med deras jobb framöver. Vi ska försöka jobba på alla fronter. Basindustrin har sedan 90-talet inte ökat sin elförbrukning. Produktionen har ökat, kapaciteten har ökat men förbrukningen ligger stadigt sedan 90-talet. För hushållen och servicesektorn ökar det ständigt uppåt. Man borde se över hur det går att förhindra en ökning och i stället minska elförbrukningen hos hushållen och i servicesektorn.

Anf. 93 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Basindustrin har gjort bra investeringar för att effektivisera produktionen. Men det finns alltid mer att göra. Hela industrin i Europa står inför jätteutmaningar i det sammanhanget. Det är klart att både hushåll och transportsektorn har en viktig del i detta. Nu måste alla hjälpas åt. Då måste vi hitta nya smarta lösningar så att vi som konsumenter ser att vi också kan styra vår elanvändning till de tider på dygnet där efterfrågan är lite mindre. Det är en utmaning för Sverige, och det är något att fundera över hur vi kan hjälpa till med modern IT-teknik och andra system för att göra det möjligt för enskilda och företag att vara energismarta. Basindustrin har sålt en del av sina energitillgångar, vilket de i dag är djupt olyckliga över. Men en del av basindustrin, till exempel Södra skogsägarna, har gjort stora investeringar och jobbar med både massaproduktion och energiproduktion. Det är en god affär. Vi ska konstatera att framöver kommer vi att ha många producenter som jobbar med olika delar som tillsammans ger en god ekonomi. Regeringen har i samtal med basindustrin och kraftindustrin försökt att komma till ett läge där vi dels ökar produktionen av energi, vilket sker nu, 130 miljarder, dels ökar energieffektiviseringen, vilket sker nu i det program vi har tillsammans med basindustrin, dels får långsiktiga avtal. Apropå frågan säger mina rapporter att fler och fler av basnäringarna får dessa avtal, vilket gläder mig. Vi ska komma ihåg att vi behöver större energiföretag för att också orka teckna dessa långsiktiga avtal. De små företagen har mycket svårare att klara den delen. De rapporter jag har fått säger att det fungerar väl. Om vi politiskt ska klara de långsiktiga investeringarna i miljardnivå krävs det också långsiktiga politiska villkor. Det är därför jag har lagt ned så mycket tid på att försöka avdramatisera energifrågan och skapa mer av samsyn. Jag hoppas att Socialdemokraterna orkar diskutera både klimatfrågan och energifrågan samtidigt så att vi kan ge de långsiktiga villkoren till dem som ska investera. Vi i Sverige behöver få en samsyn om vad som behöver göras på energipolitikens område. Det är ett givande och tagande från oss alla. Det kommer att gagna svensk basindustri och industrin över huvud taget. Jag hoppas att den del vi diskuterar nu leder till en diskussion hos Socialdemokraterna om hur vi kan hitta varandra i energifrågan framöver.

Anf. 94 Jasenko Omanovic (S)

Herr talman! Vi inom socialdemokratin diskuterar frågan. Klimatförändringen och energifrågan kan inte särskiljas och diskuteras separat. Vi diskuterar dem samtidigt. För två veckor sedan träffade jag företagare inom basindustrin i mitt län. Ingen nämnde för mig att de hade fått bra avtal. Nu kan det hända mycket på två veckor, men i dag har de inte någon större nytta av 130 miljarder när de inte har långsiktiga avtal. När de inte har dessa har de ingen nytta av att planera investeringar för 130 miljarder. I dag befinner vi oss i samma läge som vi var i november i fjol när vi diskuterade frågan. Vi kan använda Vattenfall bättre för att stötta basindustrin, för att få priser som är konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden. Ministern sade att vi ska ge stöd. Vi ska stötta möjligheten till konkurrenskraftiga priser på elmarknaden i Europa. Det är bara det som kvarstår. Samma fråga som vi diskuterade i november gäller fortfarande i dag. Det behövs långsiktiga avtal för basindustrin.

Anf. 95 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Det är bra om Jasenko Omanovic är ute och pratar basindustri, men jag skulle gärna vilja vara med och lyssna på vad ni säger. Svaret måste bli precis samma som det jag säger, annars ges en felaktig bild. Det är långsiktiga avtal. Jag vet att det sker fler investeringar, att överföringskapaciteten ökar och att det sker energieffektiviseringar. Men det handlar också om långsiktiga politiska spelregler. Om det inte blir långsiktiga spelregler törs man inte göra energiinvesteringar. Det är bara så. Det är bra om vi kan få en debatt där frågan löses. Det är bra för svensk basindustri, för svensk politik och för klimatfrågan om vi hittar en gemensam lösning. Jag hoppas att den konstruktiva diskussion som vi har haft här också leder till att vi kan ha en fortsatt sådan konstruktiv diskussion mellan regeringen och oppositionen. Jag ser fram emot den.

den 29 maj

Interpellation

2006/07:602 Villkor för basindustrins överlevnad

av Jasenko Omanovic (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Höga elpriser är en avgörande faktor för överlevnad för basindustrierna i Sverige. Utansjö pappersbruk lägger ned verksamheten i Härnösand och flyttar den till Sydafrika. Omkring 500 personers anställning berörs av detta, direkt eller indirekt. Den enda anledningen till nedläggningen uppges vara de höga elpriserna i landet. Detta är allvarligt, eftersom nedläggningen drabbar hundratals familjer, men också eftersom det handlar om villkoren för våra basindustrier.

De borgerliga partierna gick till val med löften om bättre företagsklimat för att värna om jobben i landet och lovade bland annat ett konkurrenskraftigt elpris för basindustrierna. I stället för utveckling ser vi i Västernorrland varsel, nedläggningar och stoppade investeringar.

Frågan om höga elpriser har diskuterats under vintern vid ett antal tillfällen och näringsministern har gjort ett antal uttalanden i frågan. Men hittills har det bara varit ord. Ingenting konkret görs. Det hjälper inte med åtgärder på kanske tio års sikt om Västernorrland under tiden avlövas arbetstillfällen och därmed befolkning.

Jag vill fråga näringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att förbättra basindustrins förutsättningar i Västernorrland.