Västsahara

Fru talman! Nu vågar Matz Hammarström inte stå för hur mycket bensinskatten ska höjas. Det är många andra uttalanden från miljöpartister som har talat om ett bensinpris på 30 kr per liter. Det står han inte för längre. Sedan har jag en fråga till Matz Hammarström. Ni har ju varit med ett tag och försökt styra den gröna skatteväxlingen och ökat miljöskatterna och på andra sätt försökt styra. Har energiförbrukningen minskat i Sverige? Det är ju det som han talar om. Energiför- brukningen ska minska. Det har den väl knappast gjort, eller hur Matz Hammarström?

Fru talman! Nej, energiförbrukningen har inte minskat, och det är ett av de stora problemen, och det ska vi ta itu med, bl.a. genom att fortsätta med den gröna skatteväxlingen. När det gäller att bensinen ska kosta 30 kr per li- ter, så är det beklagligt. Det verkar finnas en del här i kammaren som grundar sin verklighetsuppfattning på vad enskilda åkare säger, och andra grundar tydligen sin verklighetsuppfattning på kvällstidningsreportage. Vad jag sade under mitt installationstal på kongressen förra sommaren var att en expertgrupp inom OECD för ett antal år sedan hade sagt att om man ska få någon märkbar och betydelsefull minskning av ut- släppen från vägtrafiken så torde bensinpriset behöva ligga på ca 30 kr per liter år 2010. Och om detta är en riktig bedömning av OECD eller inte återstår att se. Men sådana expertgrupper från OECD brukar tillmä- tas väldigt stor betydelse av moderaterna i andra sammanhang. Men när OECD talar om nödvändig- heten av att öka bensinskatten, då bortser moderater- na från det och säger att detta är något som Miljöpar- tiet driver.

Fru talman! Jag delar Matz Hammarströms åsikt att man måste värdera fakta som kommer från olika institut eller intressen på olika sätt. Och det är väl självklart att OECD i regel är mycket mer intressant än olika fackföreningar på bryggerifronten eller åkeri- fronten, även om man ska lyssna på dem också. Jag tänkte fråga Matz Hammarström om han tycker att EU är bra för att kunna skapa gemensamma miljöavgifter. Jag vill också fråga honom varför han vill gå ur EU om han nu tycker att miljön är ett glo- balt problem?

Fru talman! Vi tycker att en av de absolut vikti- gaste uppgifterna för EU, och som vi driver eftersom vi nu är medlemmar i EU och är representerade i Europaparlamentet, är att införa en kraftfull miljöbe- skattning, att införa miniminivåer på miljöskatteom- rådet inom EU. Problemet är att det inte går att få majoritet för detta. Problemet är att EU på de områ- den där man skulle kunna göra någon nytta väljer att inte göra något. Men på områden som man borde hålla tassarna borta från där är man inne och petar och bestämmer.

Fru talman! Problemet i EU är ju att det finns all- deles för många socialdemokratiska regeringar som inte inser vikten av att om man ska ha någonting gemensamt så är det kanske en gemensam beskatt- ning av miljöskadliga saker, så att man kan undvika att företagen flyttar runt. Såtillvida är jag med. Men Matz Hammarström kommer ju att gå från den här talarstolen till någon annan talarstol och tala allmänt illa om europeiskt samarbete och i synnerhet om EU och om att vi ska gå ut ur EU. Då undrar jag: Tror Matz Hammarström att det blir lättare att samarbeta och att få med EU på detta om vi går ut ur EU?

Fru talman! Vi är på inga sätt motståndare till eu- ropeiskt samarbete, och det vet Johan Pehrson. Men den form av överstatligt samarbete som sker inom EU är vi kritiska till. Sedan är vi kritiska till själva grundkonceptet inom EU, som går stick i stäv mot de miljömålsambi- tioner som EU har uttalat. EU har miljömål som går ut på att minska vägtransporterna. Men hela grund- konceptet EU bygger på ökat transport- och frakt- hålligång, en produktions- och konsumtionscirkus som riskerar att uttömma våra naturresurser och på- verka miljön i negativ riktning. Det är ett av huvudar- gumenten mot EU. Det finns också andra. Vi har det demokratiska underskottet. Besluten fattas alltför långt bort från de svenska medborgarna. Vi ser också risken för att vi får en utveckling mot ett Europas förenta stater, i synnerhet om vi kommer att ansluta oss till EMU. Därför är vi kritiska till EMU och till EU.

Fru talman! I skatteutskottets betänkande 17 be- handlar vi ett nittiotal motionsyrkanden om punkt- skatter från den allmänna motionstiden i höstas. Mo- tionerna tar upp olika frågor som rör energipolitikens inriktning, industrins, växthusnäringens och jordbru- kets energi- och miljöskatter, trafikbeskattningen, beskattningen av avfall, alkohol och tobak, reklam, samt vissa andra punktskattefrågor. Till betänkandet har fogats 31 reservationer, och jag kommer att kommentera en del av dessa. Låt mig inledningsvis konstatera att vi behöver skatter för att finansiera vår välfärd och andra behov, som vi har bestämt att svara för gemensamt och soli- dariskt. Vi har också skatter för att fördela kostnader och välfärd mellan generationer och över tiden för enskilda människor, men också mellan människor i olika inkomstlägen. Skattesystemet behöver dock alltid ses över, diskuteras och förändras. Självklart ska vi inte ta ut mer skatt än vad vi har behov av. Att föreslå skattesänkningar är inte svårt. Det svå- ra är att hitta något annat sätt att finansiera vår välfärd och gemensamma intressen än genom skatter. Om man vill sänka en skatt måste man samtidigt ta bort en utgift eller hitta en annan finansiering. I detta be- tänkande framställs krav som innebär minskade skat- teintäkter, och förvisso är dessa krav finansierade. Men de är finansierade på ett sådant sätt att vi social- demokrater säger nej tack. Som vanligt är Moderata samlingspartiet, jag ska inte säga bäst i klassen utan värst i klassen när det gäller att kräva skattesänkningar. Skatten är för hög på energin. Skatten på handelsgödsel vad avser kväve ska tas bort. Bensinskatten ska sänkas. Skattesänk- ningar på starköl, vin och sprit föreslås. Avfallsskat- ten ska slopas, m.m. Moderata samlingspartiet är inte heller vidare för- tjust i grön skatteväxling, enligt vad jag kan uttyda av deras första reservation. Vi har inte sagt att den gröna skatteväxlingen på ungefär 50 miljarder ska ske på tre år utan på tio år. Fru talman! I budgetpropositionen för innevaran- de år redovisades en strategi för fortsatt grön skatte- växling. Grön skatteväxling innebär inte en skatte- höjning utan att höjda skatter på energi och miljöfar- liga utsläpp ska växlas mot sänkt skatt på arbete. Det främsta syftet är alltså att öka miljörelateringen av skattesystemet, och där utgör en reformering av da- gens energiskattesystem en central del. Reformeringen ska bidra till en effektivare ener- gianvändning, gynna användningen av biobränslen, se till att företagens miljöbelastning minskas samt skapa förutsättningar för inhemsk produktion av el. Vidare är det mycket viktigt för oss socialdemokrater att den framtida energi- och koldioxidbeskattningen utformas så att den ger goda förutsättningar för den svenska industrin och växthusnäringen att konkurrera internationellt. Vi vill ha ett enkelt energiskattesys- tem som står på stabil grund, och Skatteväxlings- kommitténs principskiss utgör en utgångspunkt i det framtida systemet. Skatteväxlingskommitténs förslag innebär bl.a. en ökad tyngd för koldioxidskatten, en renodling av energiskattens fiskala karaktär och att skatteuttaget för olika energislag ska avspegla energiinnehållet. Vid produktion av el och värme eftersträvas en lik- formig beskattning med uttag enbart av koldioxids- katt för direkt och indirekt konkurrensutsatta sektorer. En särskild trafik- och miljöskattekomponent bryts ut ur energiskatten för drivmedel, för att miljöeffekter ska beaktas på ett tydligt sätt. När det gäller det fortsatta arbetet med den gröna skatteväxlingen anser vi att några områden behöver utredas ytterligare. Det handlar om utformningen av nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin, växt- husnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och vatten- bruksnäringarna. Det handlar också om en ökad mil- jörelatering av vägtrafikbeskattningen och en översyn av övriga miljörelaterade skatter. Dessutom kommer fördjupade analyser att göras av alternativa ekono- miska styrmedel, bl.a. handel med utsläppskvoter och system för handel med förnybar el med hjälp av s.k. gröna certifikat. Vi socialdemokrater anser att det är angeläget att Sverige håller fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller att begränsa koldioxidutsläppen. Vi har från svensk sida tillsammans med några andra länder valt att ligga steget före vid beskattning av koldioxidut- släpp och tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala miljöproblem och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Sverige driver också aktivt frågan om energi- och koldioxidbeskattning i olika internationella forum, och vi anser att gemen- samma minimiregler inom EU ska införas när det gäller beskattning av energi och koldioxid. Däremot delar vi inte uppfattningen att man ska införa majori- tetsbeslut om miljöstyrande skatter och avgifter inom EU. Den svenska inställningen är att skattefrågor inom unionen även fortsättningsvis ska beslutas med enhällighet, dvs. medlemsländerna ska ha kvar sin vetorätt. Den 1 januari förra året trädde lagen om avfalls- skatt i kraft. Det var ett viktigt steg i det mödosamma men mycket viktiga arbetet med att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Syftet med av- fallsskatten är att den tillsammans med andra styrme- del på avfallsområdet inom en tioårsperiod ska halve- ra mängden avfall som deponeras på soptipp. Jag noterar att Moderaterna som enda parti vill avskaffa avfallsskatten, medan Folkpartiet däremot vill utöka densamma till att gälla även avfall som förbränns. Vi socialdemokrater vill inte avskaffa avfallsskatten, men vi vill i nuläget inte heller utvidga den. Vi anser att det är bra att frågan nu är föremål för en utredning. Utredaren ska bl.a. utvärdera hur systemet fungerar samt analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av avfall. Fru talman! Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv alkoholpolitik som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom en minskad total- konsumtion. Detta sker främst genom en kombination av höga skatter och restriktioner som på olika sätt begränsar tillgängligheten samt genom information, opinionsbildning och behandlingsinsatser. Med denna restriktiva politik har vi lyckats bättre än andra länder med att hålla nere mängden konsumerad alkohol och de alkoholrelaterade skador som överkonsumtion medför. Alla partier utom ett har förstått sambanden mellan tillgänglighet, pris, konsumtion och skador. I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador finns förslag till åtgärder för att Sveri- ge fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter, ska kunna behålla målet om att begränsa alkoholens ska- deverkningar och minska den totala konsumtionen. En översyn behövs dock på sikt av alkoholskatterna på spritdrycker, vin och starköl för att utröna om några skattejusteringar behöver göras. Fru talman! Vi anser också att det är oerhört vik- tigt att motarbeta illegal införsel av alkoholdrycker, vilket är en prioriterad uppgift för tullen. Även inom EU har denna fråga en hög prioritet. Fru talman! Flertalet av de frågor som tas upp i reservationerna är i nuläget föremål för utredningar, översyn samt överväganden i regeringen. Från ut- skottsmajoritetens sida anser vi att de av den anled- ningen inte ska föranleda några åtgärder eller tillkän- nagivanden. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Först en fråga som jag inte tog upp i mitt inledningsanförande. Det gäller jordbruket och handelsgödseln. Det låter som att Lisbeth Staaf- Igelström är förvånad över att vi tycker att det behövs en sänkning. Jag hade för mig att regeringen hade gjort upp med LRF om att så är fallet, så det var en nyhet. Det har man alltså kanske inte alls. Kanske är man hos LRF lurad - inte vet jag. Sedan har jag en fråga om energiskatterna: Blir utsläppen i världen totalt sett lägre om en svensk industri flyttar utomlands? Att man gör upp inom EU är en sak men det finns ju faktiskt länder också utan- för EU som man kan flytta till. Vad har miljön då vunnit på detta? Vidare: Är reklamskatten en rättvis och konkur- rensneutral skatt? Om inte undrar jag när den ska avskaffas. Hur stora bensinskattehöjningar kan Socialdemo- kraterna tänka sig? När det gäller alkoholskatterna trodde jag faktiskt att Socialdemokraterna ville sänka vinskatten men fick nej av Miljöpartiet och Vänstern i budgetför- handlingarna. Jag trodde alltså att Socialdemokrater- na ändå var lite klarsynta och såg att detta inte håller - EU säger ju det. Nästa steg skulle kanske bli att även sänka ölskatterna. Eller har jag missförstått detta?

Fru talman! När det gäller handelsgödseln ligger det i uppgörelsen att pengar ska gå tillbaka till jord- bruket. I fråga om reklamskatten säger vi i betänkandet att vi, när vi får statsfinansiella möjligheter, ska se över frågan igen. Jag är mycket glad över att vi i dag har en socialdemokratisk regering - en regering som gjort att vi nu har en bra ekonomi och därmed möj- ligheter att göra förbättringar och att göra nödvändiga skattesänkningar. Beträffande bensinskattepriserna har vi inte sagt vare sig att vi ska höja eller att vi ska sänka dem i nuläget. Vi anser att skatterna på bensin och andra bränslen utgör viktiga styrmedel i miljöpolitiken. Syftet är just att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Sedan är frågan om bensinskatterna verkligen är så enormt höga i vårt land jämfört med hur det är i andra länder. Vad skulle en sänkning innebära? Är vi säkra på att det kommer konsumenten till godo? Eller blir det som på andra områden, dvs. att en sänkning inte kommer konsumenten till godo? Och hur påver- kar den svaga konkurrensen inom oljebranschen pri- set på bensin och diesel? Det är ju också något som har uppmärksammats och som vi måste jobba vidare med. Slutligen har jag en fråga till den moderata före- trädaren här. Ni moderater säger att ni alltid vill sänka bensinskatten men ni talar väldigt tyst om att ni vill föra över alla kostnader som uppstår i samband med trafikolyckor till trafikförsäkringen. Står ni fast vid det, och vad skulle det innebära för trafikanterna?