Vägen till nettonoll

Fru ålderspresident! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att göra klimathandlingsplanen trovärdig framöver och vilka varianter av styrmedel jag avser att använda för att nå nettonollutsläpp senast år 2045.

Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Regeringen tar ett långsiktigt ansvar för en klimatpolitik som har förutsättningar att nå nettonollutsläpp senast 2045.

Klimathandlingsplanen lägger grunden och ger de förutsättningar som hushåll och företag behöver för att kunna fatta de beslut som krävs för att nå hela vägen ned till nettonoll. Regeringen har även fattat beslut om den energipolitiska inriktningspropositionen, som är ett viktigt komplement i arbetet för den fossilfria ekonomin. Fortsatt elektrifiering är avgörande för att nå de långsiktiga klimatmålen. I det arbetet är kärnkraften av särskild betydelse.

Regeringens politik utgår från vilka förutsättningar som behöver komma på plats för klimatomställningen. I takt med att fler utsläpp ingår i utsläppshandeln, där ett tak sätts för mängden växthusgaser som får släppas ut, blir klimatpolitiken mer inriktad på att finna åtgärder som främjar klimatomställningen. Väl avvägda åtgärder som bidrar till en effektivare transport och till elektrifiering innebär en minskad efterfrågan på drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att analysera och ge underlag för vilka styrmedel som kan utformas inför perioden 2027-2030 så att Sveriges åtaganden i EU kan nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det måste säkerställas att inte orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv uppstår med risk för allvarlig påverkan på konkurrenskraften för svenska företag.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tjänstgörande ålderspresidenten att Jytte Guteland (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru ålderspresident! Jag tackar ministern för svaret.

Interpellanten Linus Sköld har ställt den relevanta frågan vad regeringen gör för att nå nettonoll till 2045. Svenska myndigheter är överens om att den nuvarande politiken och den klimathandlingsplan regeringen har presenterat inte leder till att vi når målen och att vi varken klarar målen till 2030 eller nettonoll till 2045. Flera myndigheter har sagt detta, bland andra Naturvårdsverket.

Ministern säger i sitt svar att ett antal åtgärder är behjärtansvärda och att klimathandlingsplanen lägger grunden och ger de förutsättningar hushåll och företag behöver för att fatta de beslut som krävs. Myndigheterna håller dock inte med utan säger tydligt att vi inte når målen. Hur kan då statsrådet säga att grunden finns och att företag och hushåll får de förutsättningar som krävs?

Min andra fråga gäller den utredning statsrådet nämner i sitt svar. Det har snart gått ett halvår sedan regeringen lovade att den skulle tillsättas under året. När kommer utredningen att tillsättas? Hur kan det vara så svårt? Vad väntar regeringen på? Blir det till nyårsafton?

Ska vi nå nettonoll till 2045 behöver vi verkligen starta nu. Målen till 2030 är avgörande av flera skäl, dels för att ge grund och förutsättningar för att Sverige ska nå nettonoll, dels för att undvika att Sverige inte lever upp till beslutad lagstiftning. Lever vi inte upp till lagstiftningen kan vi få böter på EU-nivå och andra bekymmer. Att köpa utsläppsrätter av andra länder har regeringen själv fört fram som en idé, men det skulle bli väldigt dyrt, för att inte säga svindyrt, för svenska skattebetalare. Om vi inte tar tag i detta är risken alltså att Sverige får betala miljardbelopp till andra länder eller får jättehöga böter för att vi inte lever upp till lagstiftningen. Har regeringen i rådande svåra läge börjat räkna på vad dessa böter kommer att kosta?

Fru ålderspresident! Eftersom interpellanten Linus Sköld har frågat hur klimathandlingsplanen kan göras mer trovärdig och vilka varianter av styrmedel vi avser att använda för att nå nettonollutsläpp senast 2045 avser jag att hålla mig till detta och inte resonera om priser på utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det skulle bli en rent spekulativ och hypotetisk diskussion eftersom vi först vet dessa priser när länderna vet hur deras utsläppsscenarier ser ut och om de har överskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss i stället hålla oss till interpellationen och diskutera hur klimathandlingsplanen kan bli mer trovärdig. När regeringen talar om att lägga grunden och ge förutsättningar för företag och hushåll att lyckas med omställningen handlar det om att först och främst identifiera vad det är som krävs för att Sverige ska sluta släppa ut och gå från dagens utsläpp till noll. I dag finns två tredjedelar av utsläppen inom transport och industri och en sjättedel inom jordbruket.

Vad är det då som händer inom industrin? Jo, tack vare ingenjörskonst och innovation kan man nu börja tillverka stål utan utsläpp, alltså rent stål. I Sverige står ett enda företag för 10 procent av Sveriges utsläpp, och det företaget producerar just stål. Om vi hjälper detta företag kan Sverige lyckas minska sina utsläpp med 10 procent. Det företaget hör av sig om och oroar sig för är främst tillgången på el. De undrar var all el till det gröna stålet ska komma från. För att kunna gå från smutsig, fossil produktion till rent stål behövs ren el.

Transportsektorn står också för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Ur lastbilars, personbilars och bussars avgasrör har det alltid bolmat ut koldioxid. Men snart kommer det att sluta bolma. I stället kommer vi att få ellastbilar, elbilar och elbussar, och vi ser redan allt fler elbilar på våra vägar. I den sektorn är man också orolig och efterfrågar laddstationer i hela landet, inte bara i Stockholm, så att fler kan känna att elbil är ett alternativ. Man oroar sig också för hur vi ska få den mängd el som behövs för att elektrifiera vår transportflotta.

Jag nämnde även jordbruket, en sektor som också bidrar till Sveriges utsläpp. I jordbruket arbetar man också med att ställa om och få bort det smutsiga. Här har man hittat en fantastisk lösning genom ren gödsel, men för att kunna producera denna rena gödsel behövs mycket el.

Fru ålderspresident! Gemensamt för alla de olika bitar i vårt samhälle som genererar utsläpp är att elen är den grundläggande förutsättningen för att få bort det smutsiga och få in det rena. Vi behöver mer vindkraft och mer solkraft, och vi behöver också kärnkraft.

Fru ålderspresident! Socialdemokraterna instämmer i flera delar av svaret, bland annat entusiasmen över vad el kan åstadkomma i vårt land och i hela EU när det gäller omställningen. Det är jätteviktigt att få ut laddstolpar och att vi köper fler elbilar. Vi står verkligen bakom elektrifieringen.

Däremot är det tydligt att statsrådet inte gärna talar om att vi just nu är på väg att öka utsläppen och att myndigheterna är seriöst oroade över att det går åt fel håll. Svårigheten att klara nettonoll blev tydlig med den handlingsplan som regeringen har presenterat.

Hur ska vi klara målen till 2030 och därmed nettonoll till 2045? En möjlighet är att köpa utsläppsrätter från andra länder. Statsrådet säger att regeringen inte tittar på eller funderar över denna fråga i Regeringskansliet. Men i det läge vi befinner oss i just nu behöver statsrådet verkligen prata om och låta analysera frågan i Regeringskansliet. Det är bråttom om vi ska få köpa utsläppsrätter från andra länder för att klara våra egna mål. Vi måste förbereda för att överföringarna ska ske inom ett par år, så att det fortfarande går att hantera situationen. Allt annat skulle vara riskfyllt. Delar statsrådet synen att om det inte finns avtal om överföringar på gång inom två år kan vi glömma konceptet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga gäller att överprestera. Även här har statsrådet vid flera tillfällen sagt att det inte är något som diskuteras än. Men det finns inget EU-land som just nu ser ut att överprestera. Däremot har Norge redan budgeterat ett antal miljarder för att kunna köpa LULUCF-enheter. I Tyskland spekuleras det om hundra miljoner ESR-enheter, det vill säga nästan halva den svenska tilldelningen till 2030.

Det blir ju vilda spekulationer med prisprognoser, men regeringen vet att detta händer. Miljöministern måste fundera över vilka länder man ska köpa från när de andra funderar över att köpa av Sverige. Vem är det som är säljare?

Böter är ett jättestort problem. Vad kommer det att kosta? Är det så att EU-domstolen kanske kommer att räkna ut vad vi inte gör i Sverige och sedan sätta böterna utifrån det? Det kan bli stora belopp. Även här borde Regeringskansliet ha undersökt frågan. Undersöker Regeringskansliet frågan? Det handlar faktiskt om vad skattebetalarna ska betala framöver eftersom vi inte klarar målen till vare sig 2030 eller 2045.

Fru ålderspresident! Ledamoten Guteland nämner att det är ett problem att vi inte tittar på eller funderar över handel med utsläppsrätter. Då får jag lov att vara ännu tydligare i detta inlägg. Det är självklart att vi tittar på hur vi ska genomföra vår egen politik, och det pågår självklart ett arbete om handel med utsläppsrätter. Ledamoten är ju tidigare parlamentariker, och hon vet mycket väl hur processerna går till och att de självklart är igång.

Nu är jag kallad till en interpellationsdebatt om vår klimathandlingsplan och hur regeringen avser att arbeta för att nå nettonoll år 2045. Att då efterfråga att jag i detalj ska redogöra för kostnader för potentiella utsläppsrätter och precis hur Regeringskansliet arbetar med handel med utsläppsrätter är någonting som jag inte är förberedd för eftersom det inte är ämnet för interpellationsdebatten.

Ledamoten är varmt välkommen att ställa en fråga om arbetet specifikt med handel med utsläppsrätter, regeringens beslut att utnyttja alla flexibiliteter inom EU och hur arbetet med EU:s gröna giv utförs. Men det är ingenting som den här interpellationsdebatten handlar om. Jag ser ingenting som rör detta ämne i Linus Skölds ursprungliga interpellation.

Om ledamoten är oroad över att regeringen inte skulle ha funderat över eller tittat på det arbete som ska ske med handeln med utsläppsrätter kan jag försäkra henne om att vi självklart gör det. Men det är inte vad dagens interpellationsdebatt handlar om, och det är därför jag inte vidare kan redogöra för detaljer om detta. Jag vet inte vad som är gemensam rätt, vad som är möjligt att gå ut med eller vad som tillhör den informella delen av arbetet. Det är i den utsträckning jag kan säga till ledamoten att det är ett pågående arbete. Självklart slarvar vi inte med skattebetalares pengar eller är inte förberedda på att genomföra vår politik.

Fru ålderspresident! Jag tackar ännu en gång statsrådet för redogörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi får väl enas om att inte vara överens om huruvida utsläppshandeln hör till klimathandlingsplanen. Jag anser att den gör det eftersom det är en relevant del av att klara avstämningen till 2030 och banan till 2045. Just nu ser inte Sverige ut att klara 2030, och då blir det relevant att höra vilken typ av styrmedel regeringen avser att använda. Det var också interpellantens fråga, nämligen vilka styrmedel som avses.

Vi har fått svar att regeringen vill använda sig av bland annat elektrifieringen. Där kan jag glädja statsrådet med att vi är överens. Vad gäller hela färdplanen och hur man ska klara nettonoll är myndigheterna oroade över att Sverige inte ligger på målbanan, och de efterlyser nya riktlinjer. Här har statsrådet svarat att det kommer en utredning. Vi har blivit hänvisade till utredningen under ett halvår, och vi har under en längre tid blivit vana vid att få det svaret vad gäller klimatpolitiken. Vi vill verkligen uppmana regeringen att tillsätta utredningen snarast och inte vänta länge. Det är bråttom.

Om vi ligger som vi gör nu kommer vi inte att klara transportmålen. Utsläppen ökar, och risken är att vi kommer att behöva införa åtgärder som chockar svenska bilister och svenska folket om man inte agerar på ett trovärdigt sätt nu och ser till att det finns en klimatpolitik som är rättvis och bra för vår planet.

Fru ålderspresident! Regeringens klimathandlingsplan avser att lägga grunden för och ge förutsättningar för omställningen som ska leda till nettonollutsläpp senast 2045. Det innebär ett behov av att komplettera och göra grovjobbet för den infrastruktur som behöver ligga till grund för omställningen. Företagen står redo, och hushållen står redo. Man vill ställa om. Men förutsättningarna för att ställa om är inte tillräckligt optimala.

Det är inte oväntat, fru ålderspresident, att den tidigare regeringen avsåg att lyckas med klimatomställningen genom att beskatta och ytterligare beskatta, plikta och ytterligare plikta, biodrivmedelsinblandning.

Den här regeringen är vän av marknadsekonomi och vet att det finns andra styrmedel som arbetar på mer marknadsmässiga grunder och därmed lägger grunden för en effektiv klimatpolitik. Det är en klimatpolitik som inte beskattar bort problemen utan i stället ser till att välkomna den utveckling vi vill se, det vill säga att elektrifieringen är svaret och att omställningen till det eldrivna ska skyndas på. Det är en omställning som vi inte kommer att lyckas med i Sverige utan att välkomna alla fossilfria kraftslag, det vill säga utan att välkomna både vindkraft och kärnkraft.

Därför anser vi att arbetet med att återupprätta den kärnkraftspolitik som en gång i tiden lade grunden för ett rent elsystem i Sverige behöver pågå för fullt. Utöver detta arbetar vi självklart med styrmedel. Precis som regeringen sedan tidigare har annonserat är det en utredning som kommer att tillsättas i år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.