Utländskt ägande av viktig infrastruktur

Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat utrikesministern om hon anser att det är lämpligt att en icke-demokratisk nation äger en så stor andel av viktig svensk energiinfrastruktur. Alexandra Anstrell har vidare frågat utrikesministern om hon avser att vidta några åtgärder för att minska risken och hotet som detta innebär.

Interpellationen har lämnats över till mig.

Inledningsvis vill jag framhålla att Sverige har en öppen ekonomi med stark betoning på frihandel. Utländska investeringar tillför kapital, kunskap och kompetens som är viktigt för Sverige.

Regeringen är samtidigt medveten om att utländska investeringar i vissa verksamheter, såsom kritisk infrastruktur, kan innebära säkerhetsrisker. Enligt Säkerhetspolisen är strategiska uppköp och investeringar i svenska företag ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå strategiska fördelar.

Säkerhetsfrågor står högt upp på regeringens agenda, och regeringen har redan tagit en rad initiativ för att minska risken för oönskade utländska direktinvesteringar inom verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet och annan verksamhet som behövs för att säkerställa särskilt viktiga samhällsfunktioner.

Sedan den 1 januari 2021 gäller reglerna i säkerhetsskyddslagen även överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet, vilket bland annat betyder att bestämmelserna har skärpts så att det numera är möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet.

Regeringen tillsatte 2019 en utredning om ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Utredningen redovisades i november 2021 och har därefter remitterats. Utredningen föreslår bland annat att investeringar i energiinfrastruktur ska omfattas av ett granskningssystem. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

För att få driva el- eller gasnät gäller redan i dag att den som vill bygga en ledning först ska prövas av Energimarknadsinspektionen eller regeringen, som prövar om verksamhetsutövaren är lämplig. Det krävs också tillstånd för att överlåta koncessionspliktiga ledningar.

Regeringen har i propositionen om genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet dessutom föreslagit att driften av elnät ska utföras i Sverige.

Sammanfattningsvis måste vår grundinställning vara att ha ett öppet samhälle som välkomnar investeringar som gynnar Sverige. Samtidigt arbetar regeringen ständigt med att förstärka och förbättra det redan starka skydd som finns mot illasinnade eller oseriösa aktörer.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Andelen utländska ägare av svensk vindkraft har närapå fördubblats på bara några få år, och enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi är den enskilt största ägaren i dag ett statligt kinesiskt bolag.

Den tekniska utvecklingen har gjort vindkraftverken betydligt högre, och det planeras för vindkraftverk på över 300 meter. Det krävs givetvis miljardinvesteringar för att bygga moderna vindparker, och den typen av kapital finns ofta hos stora internationella bolag eller stora stater.

Kina använder ofta sitt ekonomiska inflytande för att få politiska fördelar. I medierna i går kunde vi höra Kinaanalytikern på FOI, Oscar Almén, säga att det inte är bra att hamna i beroendeställning. Vidare sa han att man behöver göra skillnad på investerare från auktoritära länder.

Nu bereds Direktinvesteringsutredningen i Regeringskansliet, vilket ministern hänvisar till, men frågan är när vi kommer få se några ytterligare förslag i frågan.

Är man inte förberedd så är man oförberedd, och under Socialdemokraternas åtta år i regeringsställning har det varit tydligt att de har varit naiva, skyllt på att de inte såg det komma och så vidare.

Herr talman! Vi har inte råd att vara oförberedda när det gäller den viktiga elberedskapen. Elanvändningen är hög inom flera sektorer, exempelvis industri, transporter, bostäder och service, och elanvändningen ökar. Det svenska samhället är elberoende, och störningar kan få ganska stora konsekvenser för stora delar av samhället. Det handlar om långt större störningar än att man inte kunde koka kaffe i Vega i morse. Störningar påverkar elektroniska kommunikationer, transporter, kommunalteknisk försörjning, sjukvård och finansiella tjänster.

Vattenkraften och kärnkraften utgör i dag basen i svensk elproduktion. Dessa behövs, för vi behöver massor av el när vi elektrifierar mer och mer, även när det inte blåser.

Herr talman! I december 2017 gav regeringen i uppdrag till Försvarsmakten och Länsstyrelsen Gotland att starta ett utvecklingsarbete för samverkan och organisation inom totalförsvaret på ön. Rapporten är nu klar och överlämnad till regeringen. En fråga som lyfts upp är vikten av att tydliggöra på nationell, regional och lokal nivå vilken part som skriver avtal med vem och hur finansiering ska ske för att öka totalförsvarsförmågan inom just energiförsörjningen. Detta är viktigt.

Jag håller med ministern om att frihandel är oerhört viktigt för vår demokrati och att utländskt kapital givetvis berikar Sverige. Men vi får inte vara naiva. I den rådande säkerhetspolitiska situationen är det viktigt att bestämma sig för hur lämpligt det är med utländskt ägande av viktig infrastruktur.

Putins, och med det Rysslands, agerande under de senaste månaderna har visat att vi inte alltid kan lita på utländska aktörer och möjligheten att köpa samhällsviktiga resurser som el från andra länder. Som en följd av Rysslands invasion och krig i Ukraina har EU uttalat att man kommer att göra sig mindre beroende av ryska produkter, däribland gas som används för europeisk elproduktion. Vi köper ju ibland el från andra länder.

Jag fick inte riktigt svar på min fråga om ministern anser att det är lämpligt att en icke-demokratisk nation som Kina äger en så stor andel av viktig svensk energiinfrastruktur.

Herr talman! Alexandra Anstrell, jag och regeringen är överens om att Sveriges redan starka situation när det kommer till elproduktion ska stärkas ytterligare.

Dock delar jag inte bilden som Alexandra Anstrell försöker måla upp av att vi skulle vara oförberedda. Jag konstaterar att redan för flera år sedan förbereddes arbetet med skärpningen av säkerhetsskyddslagstiftningen, som ju trädde i kraft i januari 2021, och att den dåvarande regeringen redan 2019 tillsatte en utredning om utländskt ägande i känslig infrastruktur.

Alexandra Anstrell och jag är båda frihandelsvänner, men vi ska inte vara naiva i detta - och det är regeringen inte.

Energiproduktionen är givetvis en del av totalförsvaret liksom energileveransen. Här måste vi jobba mer hand i hand för att systemet ska fungera bättre.

Det har ändå skett viss förändring i ägarstrukturen, År 1996 ägde Vattenfall, Eon och Fortum 90 procent av elproduktion i landet. I dag är ägandet betydligt med diversifierat. År 2024 kommer de fem största ägarna att inneha 60 procent av elproduktionen. År 2021, det vill säga förra året, stod det kinesiska bolaget CGN, som Alexandra Anstrell hänvisar till, för 2,3 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Denna andel beräknas minska till 2 procent under 2024.

Vi ser också att det kinesiska bolagets andel av den installerade effekten kommer att minska. Icke desto mindre stod kinesiska CGN för 6 procent av antalet vindkraftverk i Sverige, men siffran är naturligtvis högre för den specifika park som de äger - 100 procent. I Norrbotten, där ägarskapet är fokuserat, är siffran 35 procent, men det är 6 procent av det totala antalet vindkraftverk.

Jag tycker att det är viktigt att vi är en öppen frihandelsnation. Jag tycker att det är bra att många andra länder och aktörer vill investera i vårt energisystem och på det sättet se till att vi fortsatt har ett av Europas lägsta energipriser, även i hårda och svåra situationer som den Europa genomlider just nu.

Däremot ska vi inte vara, och är vi inte, naiva i detta. Det är därför vi har förtydligat säkerhetsskyddslagstiftningen, och det är därför vi har en utredning. Jag fick frågan om när den förhoppningsvis ska leda till en proposition eller åtgärd. Jag hoppas att detta kommer inom kort, men jag kan inte ge något exakt datum till Alexandra Anstrell i dag. Vi gör alla dessa åtgärder för att förstärka.

Jag har tidigare varit tydlig med att jag inte har några som helst problem med att skärpa lagstiftningen ytterligare, för vi behöver skapa ett avstånd mellan ägarskap och drift. Det är en sak att kunna äga ett vindkraftverk och se till att det producerar el och därmed ger en ekonomiska fördel så att man kan ta ut vinst och en annan sak att kunna påverka driften och underhållstiderna. Detta behöver tydligt kontrolleras av svenska myndigheter så att det inte riskerar att hamna i händerna på andra länder.

Herr talman! Tack, ministern, för det utvecklade svaret!

Jag menar att Sverige inte har tillräcklig beredskap vad gäller elförsörjning. Min fråga gällde inte frihandel generellt utan mer specifikt om det är så himla fiffigt att en icke-demokratisk nation äger en så stor och viktig andel av svensk infrastruktur.

Jag menar också att detta arbete borde skyndas på med anledning av det oroliga säkerhetsläge som vi befinner oss i efter att Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Vi har inte tid att vänta eller att vara oförberedda.

Om vi tittar på de havsbaserade vindkraftsprojekt som är under prövning i tillståndsfasen ser vi att det är väldigt många som står i kö. Ännu mer finns planlagt längre fram, visar en sammanställning som Svensk Vindenergi har gjort.

I höstas fick vi veta att regeringen gav Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till vårt sjöterritorium för att underlätta utbyggnaden av vindkraft till havs. I och med detta blir det en form av dold subvention till vindkraften, för i praktiken handlar det om en typ av subvention i form av minskade anslutningsavgifter för havsbaserade vindkraftsprojekt. Man kan undra om detta är rätt väg att gå sett till facit det senaste halvåret och de stigande elpriserna.

Problemet i det här fallet är inte att projektörer tycker att det är för dyrt att bygga ute till havs så som förutsättningarna ser ut i dag. Då skulle de ju inte stå i kö så mycket. Regeringens förslag beror på andra idéer eller ideologier. Vore det inte bättre om regeringen lät Svenska kraftnät fokusera på de akuta stamnätsbrister som vi faktiskt har och som vi har sett nu i överföringskapaciteten från norr till söder, med tanke på de enorma elprisskillnaderna?

Nu får en del konsumenter ändå tillbaka pengar för elkostnaden. Jag har ett hus i Jämtland där min dotter har bott i vinter. Där har elkostnaden varit ganska låg jämfört med mina elpriser i Haninge. Jag fick dock tillbaka väldigt mycket mer för mitt hus i Jämtland, trots att jag betalat mycket mer för elen i Haninge. Jag tycker att detta är stört - det är ju de som har betalat mer som borde få tillbaka mer.

Jag tänker på pensionären i Dalarna som fick en elräkning som var större än hans pension. Han borde få mer tillbaka, inte de som har betalat mindre. Om man drar en parallell till de minskade anslutningsavgifterna för havsbaserade vindkraftverk ser man att det också kommer att drabba konsumenten i slutändan. Ökade kostnader för Svenska kraftnät innebär i förlängningen höjda avgifter för slutkunderna. När man pratade om detta nämnde man inte att en majoritet av remissinstanserna sa nej till förslaget.

Herr talman! Jag har i tidigare debatter om vindkraft lyft upp vikten av att vi ska göra rätt saker för vår framtid och för våra barn och deras barns framtid. Jag menar att vi saknar tillräcklig forskning om hur vindkraftverken påverkar oss människor och vår sömn och hälsa och hur vindkraften påverkar djurlivet, såsom renar, rovdjur och fåglar.

Jag har fått veta att Boverket inte har något regeringsuppdrag att ta fram en policy eller riktlinjer för att vägleda kommuner och andra aktörer i hur en vindkraftsutbyggnad ska kunna ske utan det som är negativt vad gäller psykosocial livsmiljö, buller och annat. Inte heller är det tydligt på nationell, regional och lokal nivå vilken part som skriver avtal med vem och hur finansiering ska ske.

Det känns som att det är en ganska stor framfart som sker på ideologisk basis, inte på faktabaserad basis. Om Kina äger största delen av våra vindkraftverk - vem får då elen om det blir kris eller krig?

Herr talman! Låt mig ge faktainformation. Kina äger inte största delen av våra vindkraftverk. Precis som jag redovisade äger kinesiska CGN 6 procent av antalet vindkraftverk som finns i Sverige.

När det gäller säkerhetsarbetet, som behöver skyndas på, är vi helt överens. Det behövs, och det skyndas på.

När det kommer till havsbaserade vindkraftsprojekt och stamnät till havs konstaterar jag att man blir svaret skyldig om man inte vill att stamnätet ska byggas av Svenska kraftnät. Så gjorde vi när vi byggde ut vattenkraften, så gjorde vi när vi byggde ut kärnkraften och så gör vi när vi bygger ut vindkraften till havs. Om man ska särbehandla vindkraften till havs negativt i detta avseende, när det gäller just stamnätet, blir man svaret skyldig om varför man ska göra detta.

Vi ser hur hela vårt samhälle ställer om och hur industrierna står på kö för att få mer elektricitet så att de kan jobba smartare och effektivare, anställa fler människor, ha större lönsamhet och förbättra klimatet. Då behöver mer el - mycket el - komma på plats snabbt, och elen behöver fortsatt vara billig. På den punkten är vindkraft på land och till havs svårslagen i vårt klimat, där 60 procent av vindkraftsproduktionen sker på vinterhalvåret och där vindkraften till havs har 50 procent mer fullasttimmar och inte är lika väderberoende som annan vindkraft eftersom den har en jämnare produktion.

Framåt är det inte en enda lösning som kommer att behövas. Vi som land har inte råd att låsa fast oss vid enstaka lösningar, utan vi behöver jobba på flera fronter. Svenska kraftnät har de kommande tio åren 100 miljarder kronor till sitt förfogande för att uppgradera elnätet. Senast, för några veckor sedan, var det 8,4 miljarder som ska investeras i norra Sverige för att uppgradera elnätet för de industrier som behöver det där. Men arbetet fortgår i hela Sverige. Svenska kraftnät har startat ett kontor i Göteborg för att bättre kunna tillgodose även södra Sverige och den kraftöverföring som behövs mellan regionerna. Samtidigt jobbar man med stamnätet.

När det kommer till effekterna av vindkraften måste jag säga att en del av diskussionen ibland ter sig överdriven. Det är klart att det finns olägenheter med allt vi gör. Det kan finnas en estetisk aspekt, att man inte tycker om att se vindkraftverk. Det kan förekomma ljud. Jag besökte Jönköping, som är en av de kommuner som har vindkraftverk alldeles utanför. Jag stod under ett vindkraftverk bara för att förstå ungefär hur mycket det låter. Bara för att få en uppfattning om vad vi talar om: I dag ligger ljudnivån på ungefär 50 decibel, men när man står rakt under ett vindkraftverk och mäter det buller man hör ligger det på 42 decibel.

Det är klart att det kan finnas lägen där det blåser och det låter något mer, men låt oss inte binda ris åt vår industris rygg genom att måla upp vindkraften som mer farlig än något annat av de kraftslag vi har, för den är helt väsentlig för att vi ska få mycket och billig el på plats snabbt, vilket vår industri och våra hushåll behöver framöver.

Herr talman! Ministern sa att en del av debatten ter sig överdriven. Ändå har ministern tydligt uttalat i medierna att det inte ska byggas några vindkraftverk i ministerns hemkommun.

Vidare sa ministern att utvecklingen i norr av elnätet är bra för de industrier som finns där. Hur är det då med dem som bor där? Jag skulle rekommendera ministern att åka upp till Ragunda och träffa Torbjörn som bor mellan två vindkraftsparker. Han fick tälta hela förra sommaren eftersom hans hus blev som en resonanslåda. Det gick alltså inte att bo i huset.

Detta är ett problem, och det behöver regeringen ta på allvar. Då kan man inte säga att debatten ter sig lite överdriven. Hälsa det till Torbjörn. Jag tror inte att han blir så glad.

Det gäller att inte bara vara överens. Om man är överens om att man ska skynda på behöver man också ta ledartröjan för det. Och det är regeringens ansvar, herr talman.

Flera experter har varnat för att det som vi har sett i vinter inte är en enskild företeelse utan att detta med mer volatila priser är någonting som vi kommer att dras med lång tid framöver.

Vi fick i går höra att det inte är bra att komma i beroendeställning. Vidare fick vi höra att man behöver göra skillnad på investerare från auktoritära länder.

Jag har fortfarande inte fått svar på min fråga, utan jag har bara fått ett generellt svar om att det är bra med frihandel. Men hur är det med den specifika frågan om man ska ha en icke-demokratisk nation som äger en stor del av svensk vindkraft?

Om man ska göra enorma ingrepp som att bygga 300 meter höga vindkraftverk i vår natur behöver man veta att man gör rätt saker. Då behöver man veta att man gör rätt saker för vår framtid, för våra barn och för våra barnbarn.

Herr talman! Jag tackar Alexandra Anstrell. Vi behöver veta att vi gör rätt för vår framtid. Ja, vi vet att vi gör rätt för vår framtid. Om vi ska ha en bra framtid med fler arbetstillfällen, fler industrier och fler människor som flyttar in till utflyttningsorter på landsbygden så att de blir inflyttningsorter då behövs det mer el.

Det som kan vara en realistisk lösning i närtid och som ger tillräckligt med billig el och som kommer snabbt på plats är vindkraften. Man kan gilla det eller ogilla det, men så ser sanningen och verkligheten ut.

Jag är uppväxt i Norrbotten, och jag konstaterar att det föräldrahem som jag växte upp i nu har dubblerats i fastighetsvärde just för att Norrbotten var ett av de första län som sa ja till storskalig vindkraft, den kraft som nu möjliggör en stor industrialisering i Norrbotten med bolag som står på kö för att etablera sig. Folk flyttar in, och det finns en framtidstro i orten. Fler arbetstillfällen och fler industrijobb kommer dit. Det är en grön omställning som är helt fantastisk.

Som socialdemokrat vågar jag säga: Ja, vi hade rätt. Verkligheten har visat oss att vi hade rätt, medan Moderaterna, Sverigedemokraterna och andra har stått och sagt att om man ska ha fler arbetstillfällen måste man offra klimatet. Men de hade fel. De som har stått och sagt att om vi ska ha ett bra klimat måste vi offra tillväxten hade fel. Vi har hela tiden stått upp och sagt att tillväxt och klimatomställning går hand i hand. Det har visat sig vara verkligheten.

Jag har inte behövt övertala en enda industriledare att öka sin tillväxt genom klimatomställningen. De gör det själva. Det som de behöver för att orter som Ragunda och andra ska få fler arbetstillfällen, nya fastigheter, fler som flyttar in och en framtidstro är mer el. Och realistiskt är vindkraften den bästa lösningen de kan ha.

Självklart ska vi jobba på utförandet. Självklart ska vi jobba med ny teknik så att vindkraftverken låter mindre, syns mindre och blinkar mindre. Men att säga nej till framtiden det är inte vägen framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.