Utebliven justering av skatten på bränsle

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att sänka energiskatterna i enlighet med det löfte som utställdes i samband med införandet av reduktionsplikten.

Regeringen aviserade redan vid införandet av reduktionsplikten att reduktionsnivåerna skulle öka över tid och att koldioxidskatten kan komma att justeras utifrån den ökade biodrivmedelsinblandningen, och det har också skett vid flera tillfällen. Till exempel har regeringen, för att möta ökade drivmedelspriser till följd av ökad inblandning av biodrivmedel, den 1 januari 2020 sänkt energi- och koldioxidskatten på bensin och diesel samt därutöver pausat den så kallade bnp-indexeringen för både 2021 och 2022.

Enligt reglerna i energiskattedirektivet och i lagen om skatt på energi ska bränslen som används som motorbränsle beskattas som sina fossila motsvarigheter, om det inte finns ett statsstödsgodkännande för bränslet. I samband med att reduktionsplikten infördes började därför biodrivmedel inom reduktionsplikten att beskattas med samma energi- och koldioxidskatt som bensin och diesel. Tidigare hade det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Drivmedelspriserna har stigit kraftigt under det senaste året, och vi följer prisutvecklingen noga. Orsaken är främst det allt högre oljepriset, men också en ökad inblandning av hållbara biodrivmedel inom ramen för reduktionsplikten. När det gäller drivmedelsskatterna har dessa inte höjts aktivt någon gång under de senaste åren. Regeringen har tvärtom lämnat ett förslag till riksdagen om sänkt energiskatt på bensin och diesel.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Bränslepriserna har verkligen slagit i taket, som det ser ut nu, och vi befinner oss i ett nödläge.

Det finns åkerier som lägger ned, och många kommer att gå i konkurs. Vi kan inte ha ett dieselpris som ligger på 25 kronor litern - det finns inte planer i världen. Hur ska vi klara industrin och dess transporter? Hur ska vi klara skogsindustrins transporter? Hur ska vi klara jordbrukets transporter när det inte finns någon som har råd att tanka lastbilen? Det går bara inte.

Man får ofta höra från regeringen att det är världsmarknadspriset som sätter priserna. Då är det märkligt att världsmarknadspriset är 7 kronor lägre i Danmark. Det är något annat som är fel. Jag har kollat priserna. I dag kostar dieseln 18,84 i Danmark, och priset i Sverige är 24,77. Den 23 december var priset 18,42 i Sverige. Danmark har alltså ungefär samma pris som vi hade då. Det är någonting annat som är fel, och det är i huvudsak reduktionsplikten som är boven i dramat.

Regeringen måste göra någonting. Jag utgår från att statsrådet tar en snabb marsch tillbaka till Regeringskansliet och sedan vidtar en åtgärd för de svenska åkerierna, för det här går inte.

I går lyssnade jag på ett inslag från Radio Värmland. Det handlade om en åkare som heter Jan Nilsson i Grums. Han kommer att lägga ned sitt företag på grund av de höga dieselpriserna. Han har avbeställt sin nya lastbil, vilket också innebär att den chaufför som han hade tänkt anställa inte får sitt jobb. Det finns inga marginaler kvar, säger Jan.

Det finns också ett radioinslag från Västernorrland. Jag läser: På torsdagen höjdes riktpriset för en liter diesel med över 1 krona. Det blir en miljonsmäll i åkeriets bokslut, och i ett större sammanhang tappar våra exportföretag konkurrenskraften mot omvärlden. Då vet jag inte vad som händer med Sverige, säger Richard Ferm. Inslaget kommer från Radio Västernorrland.

I sitt svar skriver statsrådet att regeringen följer prisutvecklingen noga. Det är väl ingen som har ett intresse av att regeringen följer prisutvecklingen noga om det inte blir någon åtgärd! Det här går inte.

Sveriges Åkeriföretag har långt om länge kommit med en debattartikel i dag där man ifrågasätter detta. Det går inte att ha den här prisutvecklingen. Man kan inte konkurrera på marknaden när Sverige ligger så högt jämfört med övriga länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns åkerier som har dieselklausuler. De kan alltså höja priset för sina transporter. Men de släpar efter en till tre eller kanske upp till sex månader, och en del har årslånga avtal. Det går inte. Jag pratade med ett åkeri som sedan den 1 december hade fått ökade kostnader på 800 000 kronor - nästan miljonen. Det har de tagit av besparingarna. Och när besparingarna är slut - vad gör man då? Då går företaget omkull.

Hur ska vi då kunna få ut mat till butikerna? Hur ska vi få läkemedel till sjukhusen? Hur ska vi få dit den utrustning de behöver för att kunna operera sina patienter? Det krävs att det finns lastbilar som kan utföra transporten. Det krävs att det finns åkerier som kan leva på en sund marknad. Det är helt horribelt med 25 kronor litern. Det går inte!

Nu måste regeringen ta tag i det här, och det redan i dag - helst i förra veckan.

Fru talman! Det är en viktig fråga som diskuteras. Vi har exceptionellt höga bensin- och dieselpriser i Sverige just nu. Om man tittar på prisutvecklingen den senaste tiden ser man att den helt och hållet har att göra med kriget i Ukraina. Det skapar en osäkerhet kring oljeleveranserna framöver och huruvida rysk olja över huvud taget kommer att användas i Europa. Det driver nu upp oljepriset internationellt.

Det gör situationen väldigt knepig. Det här är en akut situation inte bara i Sverige utan i många länder som ser att drivmedelspriserna ökar. Det måste man ta på allvar.

Nu är vi åtta nio dagar in i kriget. Det är klart att osäkerheten just nu är ganska stor på marknaderna internationellt om vad som kommer att ske med drivmedelspriserna. Även om Sverige inte direkt är så exponerat mot Ryssland i vår export eller import blir vi på det här området direkt påverkade av världsmarknadspriser. Det gäller både diesel och gas, även om Sverige är en ganska liten användare av gas i ett europeiskt perspektiv. Det gäller dessutom livsmedelspriserna, som redan har ökat och som kommer att öka framöver både på grund av dieselpriserna och på grund av andra insatsvaror som begränsas.

Att tro att ett krig i Europa inte påverkar prisbilden är inte realistiskt. Däremot måste vi fundera på hur vi sköter det här långsiktigt. Då tror jag att en viktig del är att vi långsiktigt inte kan vara beroende av Putins olja på det sätt som vi är i dag, för han använder prisinstrumentet i politiska syften. Det såg vi redan i vintras när Ryssland inte levererade tillräckligt mycket gas, som de gjorde tidigare, till Europa. Då stack gaspriserna och energipriserna iväg också i Sverige. Trots att vi inte hade så mycket egen gasimport till Sverige ökade våra priser.

Det som är viktigt att se är att vi också måste klara en annan kris. Det här är en kris, en krigskris, som vi har i Europa. Den andra krisen är den långsiktiga klimatkrisen, där vi måste minska utsläppen från transportsektorn. Det som är bra här är att den långsiktiga omställningen av transportsektorn går hand i hand både med minskat beroende av Putin och hans priser och med ett minskat utsläpp av koldioxid. Det är otroligt viktigt att ha dessa två frågor i huvudet samtidigt.

Vad kan man då göra här och nu? EU-kommissionen kommer i nästa vecka att släppa en rapport om hur de ser på både statsstödsregler under krigstiden och energifrågorna kopplat till en tool box - vad medlemsländerna kan göra eller kan förväntas göra för att hantera akuta situationer kopplade till exempelvis prisförändringar, som den som är uppe nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att vi förbereder oss. Vi tittar på olika scenarier, och vi tar frågan på väldigt stort allvar.

Men man kan inte heller säga att den marknad som finns på området inte ska suga upp priseffekter. Om man har åkare som levererar till en har man ett ansvar att också se till att åkarna kan fortsätta att leverera. Då måste man justera priser. Det är så det är med alla insatsvaror. Om företag vill få leveranser framöver måste de också justera prisnivåerna så att dessa leveranser kan ske. Allting annat vore orimligt.

Tänk er att de här företagen skulle slå ut sin egen leverantör av viktiga varor, läkemedel eller vad det nu kan vara - så kan inte ansvarsfulla företag agera. Det här är tyvärr en situation som vi ser inte bara i Sverige utan runt om i Europa.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag vill börja precis i slutet. Det är viktigt att man tar ansvar när man köper en transport, att man betalar och gör rätt för sig. Då tycker jag att statsrådet ska marschera till sitt kontor och ta kontakt med de statliga bolagen, för det är där vi har de stora bekymren. De vill inte höja. Börja där! Det är bra.

I Danmark är man i precis samma situation som vi. De är en del av Europa, och de påverkas också av världsmarknaden. Men de har ett dieselpris som ligger på 18,84 per liter i svenska pengar. Jag kollade precis innan jag gick hit. Hur kan de ha det?

Skattebetalarnas förening säger att 60 procent av bränslepriset i Sverige är skatt. Här har statsrådet alla möjligheter att justera så att vi landar på nivå med de andra jämförbara länderna och får en konkurrenssituation som fungerar.

Jag säger inte annat än att vi måste ta ett ansvar för klimatet. Men vad hjälper det klimatet om vi slår undan förutsättningarna för vår industri, för företagandet och för att människor ska ha möjlighet att ta sig till och från jobbet eller ens ha ett jobb att gå till? Ni måste komma ut på banan och se vad det är som händer.

Det är likadant om man ska ställa om. Det är jättebra. Men jag var på ett åkeri, ett av de större privata åkerierna, uppe i Dalarna och diskuterade det här. Det var innan priserna hade dragit iväg så här. De ville ställa om till elektrisk drift på sina bilar. De kunde köpa en bil i stort sett i samma ögonblick som jag var där, och leverantören var beredd att leverera den. Dock fanns det en hake: Varken kommunen eller elbolaget var intresserade av att bygga ut elnätet, och de behövde ha 240 ampere för att kunna ladda lastbilen. De kunde alltså ställa om, men de kunde inte ladda. Och en lastbil som inte går att ladda är tämligen värdelös.

Man har inte tänkt tanken färdigt hela vägen. Man lägger på en massa skatter och avgifter för att tvinga över till alternativa driftsformer, men det alternativa systemet fungerar inte. Här har man en läxa att göra inom regeringen, men den läxan kommer att ta tid att läsa in sig på. Ni måste göra någonting åt prisutvecklingen som den är i dagsläget. Annars står vi inför gigantiska problem.

Ta bara en sådan sak som dricksvatten. Hur länge dröjer det innan det upphör att komma när man vrider på kranen? Fyra dagar. Vattenverken får nämligen inte de kemikalier de behöver för att säkerställa vattenkvaliteten. Dessa levereras med lastbil, och det förutsätter att det finns en lastbil att köra med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ni är på väg att slå undan detta. Ni är på väg att slå undan förutsättningarna för industrins transporter. Hur ska mjölken komma från gård till mejeri? Hur ska den komma från mejeri till butik? Sedan är det inga bekymmer för den som ska till butiken; man kan ta sin cykel och åka dit. Men det måste finnas ett mjölkpaket när jag öppnar luckan till kylen.

Fru talman! Man får vara lite försiktig med vad man säger, som att vi inte skulle få vattenleveranser i Sverige på grund av att vi skulle ha några akuta problem med detta. Det har vi ju inte. Vi har kontrollerat allting nu, eftersom vi har en krigssituation i Europa. Det finns goda leveranser. Det finns inga problem med vattenleveranserna i Sverige - bara för att skapa lite ordning och reda i debatten.

Vi är helt överens om att laddinfrastrukturen måste byggas ut. Det är då otroligt viktigt att man gör de stora klimatsatsningar som vi har gjort i budgeten och som Sverigedemokraterna ofta vill dra ned på. Om man ska klara den utbyggnaden blir det inte bättre om man inte har de klimatinvesteringar som krävs.

Sverige har kanske det bästa energisystemet i hela Europa när det handlar om förutsättningar för att ställa om till elektrifiering. Det ska vi använda för att minska beroendet av såväl shejkers som Putins olje- och gaspriser i Europa. Det måste vi göra.

Tanken med kvotpliktssystemet - bara så att vi kommer ihåg det - var att inte alla skulle behöva köpa en elbil. Man skulle kunna fortsätta köra med sin diesel- eller bensinbil. Därmed skulle vi kunna använda till exempel den svenska tallens produkter för storskalig produktion av biodrivmedel till tanken så att man inte behövde köpa en ny elbil utan kunde fortsätta köra med en bensin- eller dieselbil men ändå minska utsläppen.

Den här debatten blir lite haltande, för Sverigedemokraterna behöver ju inte ta ansvar för någon klimatpolitik. Ni har ju ingen klimatpolitik! Den här kammaren har bestämt att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. På vilket sätt då? Sverigedemokraterna har inget sådant förslag. Det är lätt att stå här och säga saker, men om riksdagen har bestämt att vi ska minska utsläppen från transportsektorn måste man ju göra någonting.

Jag är den förste att säga att vi just nu har en orimlig situation. Då måste man agera. Man måste titta på olika vägar framåt. När det gäller vanliga människor som inte kan ta sig till och från jobbet därför att det blir så dyrt tycker jag att det är dags att utveckla reseavdraget, som inte har förändrats eller höjts sedan 2008-2009 - bara för att ta ett exempel.

Jag noterar att Morell nu talar om att skatten borde sänkas. Det kan man väl diskutera. Man kan diskutera också andra stöd i denna krigssituation i Europa för att kunna göra någonting här och nu. Jag konstaterar dock att budgetmotionen från Morell och Sverigedemokraterna inte innehöll några stora skattesänkningar på detta område. Ni ville inte ha indexeringen. Fine, det är ju en justering, men det var inga stora skattesänkningar ni föreslog. Stå alltså inte här och låtsas som att ni hade stora förslag på skatteområdet som ni inte hade i er budget!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan enades ni om att göra en justering av skatten, och den var på 50 öre. Det var det ni kom överens om med Moderaterna. Det var inte 3-4 kronor, som man kan få intryck av här i debatten.

Nu har vi en ny situation med ett krig i Europa som påverkar priserna och skapar stor osäkerhet. Det måste vi förstås ta på allvar. Vi måste förstå var priserna kommer att ligga mer långsiktigt och hur det kommer att förändras över tid och även titta på om det behövs insatser på olika områden.

Vi visade det under vintern. När Putin minskade gasleveranserna till Europa och det drev upp elpriserna valde vi att införa en elpriskompensation som hushållen kunde ta del av. Det är klart att vi nu tittar på flera olika scenarier, för vi har en exceptionell situation inte bara i Sverige utan i hela Europa.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

För det första vore det bra om statsrådet läste våra motioner. Det vore en poäng om han gjorde det. Där står det att vi vill utöka takten i utbyggnaden av elen. Jag kan gärna leta fram sidan, men jag kan inte göra det just nu under de här två minuterna.

För det andra hjälper ju inte reseavdraget i den situation vi har nu. Det hjälper naturligtvis privatpersoner, men det vi pratar om är ju leveranser av varor, gods och nödvändig utrustning. Vattenleveranserna kommer att störas om inte lastbilarna kan leverera de kemikalier som behövs, för då kan man inte säkerställa vattenkvaliteten.

Ni måste ju vara med i matchen och se vad som pågår! Upphör möjligheten att köra dessa kemikalier på grund av att det inte finns något åkeri som kan göra det kan man heller inte leverera vatten om man ska säkerställa kvaliteten på det. Man kan heller inte operera människor på sjukhusen om inte utrustningen kommer fram.

Nu går åkerier ut och säger: Vi klarar inte detta. Vi får ställa våra bilar. Då måste regeringen inse läget och förstå vad som är på väg att hända. Det här håller inte!

När vi diskuterade budgeten låg bränslepriset strax över 15 kronor. Det är en himmelsvid skillnad, för nu är vi uppe och tangerar 25 kronor. Det är ett nytt världsläge. Men världsläget drabbar ju även Danmark, och de ligger mycket lägre än vi. Då är det någonting annat vi måste göra för att återta möjligheten att driva vårt land framåt.

Det är krig ute i Europa. Jag är medveten om det. Men det hjälper inte att vi slår undan benen på vårt eget företagande och möjligheten för folk att jobba.

Fru talman! Jag tycker fortfarande att man ska vara försiktig med att säga att sjukhusen inte kommer att operera eller att vi inte kommer att ha vattenrening i Sverige på grund av att man skulle sluta att betala de åkerier som man behöver för sina leveranser. Varför skulle det vara på det sättet? Om du behöver dina leveranser får du väl betala för dem. Så fungerar en marknadsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Långsiktigt måste vi ställa om från det osunda beroendet av Putin och rysk olja. Då menar jag att vi har en unik tillgång i svensk skog, som kan användas i mycket större utsträckning för att också producera biodrivmedel. Vi har unika energitillgångar i Sverige, mycket bättre än resten av Europa, som ska användas för att ställa om energisektorn så att vi blir mindre beroende. Det är det långa perspektivet för att klara också klimatfrågan, vilket vi måste göra. Tyvärr har Sverigedemokraterna väldigt lite intresse av den frågan, men det handlar om att minska beroendet av Ryssland och dessutom klara klimatfrågan. Det måste göras. Det kan vi inte välja bort.

Här och nu har vi en helt annan situation. Jag är helt överens med Morell om det. Vi har ett krig i Europa som nu driver upp priserna och skapar väldigt stor osäkerhet. Mitt besked är att vi tar den här frågan på väldigt stort allvar. Det visade vi i vintras. När priserna stack iväg så att hushållen inte kunde hantera sina elräkningar på ett rimligt sätt gick vi in med ett stöd.

Om detta visar sig vara en ny nivå på oljepriser kan vi behöva agera. EU-kommissionen kommer nästa vecka att presentera nya synpunkter både på statsstödsregelverk och på energisidan, vilken verktygslåda som finns för Europas länder. Jag tycker att vi ska gå igenom dem väldigt seriöst och se om vi behöver göra insatser, men man måste också klara de långa perspektiven: minska vårt beroende av Ryssland och dessutom klara klimatfrågan. Annars har vi ingen planet. Annars har vi inga lastbilar att köra. Det kommer inte att finnas människor kvar på planeten om vi inte klarar klimatfrågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.