utbildning av entreprenörer

Fru talman! Berit Högman har frågat mig hur jag avser att agera för att skapa förutsättningar för och utbildning av nya entreprenörer. Dagens unga ska svara för framtidens tillväxt och skapande av en hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt att vårt utbildningssystem lägger grunden för detta på alla nivåer. Företagsamma personer behövs som företagare, som anställda, i organisationslivet och i samhället i övrigt. Jag vill gärna lyfta fram några av de möjligheter till entreprenörskapsinriktad utbildning som redan existerar inom vårt utbildningssystem i dag. Sedan finns det utrymme för ytterligare förbättringar på området, vilket jag återkommer till. När det gäller utbildning av nya entreprenörer kan det för grund- och gymnasieskolans del handla om såväl att uppmuntra ungas kreativitet, initiativkraft och problemlösningsförmåga generellt som att ge mer specifika kunskaper i företagande. Som jag ser det lägger våra läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna en god grund för båda dessa varianter. Skolan ska bidra till elevernas utveckling till aktiva och självständiga individer som känner tillit till sin egen förmåga. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att lösa problem, ta egna initiativ och eget ansvar, såväl självständigt som tillsammans med andra. Detta är färdigheter som skolan ska utveckla hos alla elever, som en grund för deras framtida aktiva arbets-, fritids- och samhällsliv. Till detta kommer den mer specialiserade entreprenörskapsutbildningen, som erbjuds på många skolor och som mer tydligt inriktas på att förbereda för ett framtida företagande. I gymnasieskolan finns kursen Projekt och företagande, vars mål är att stimulera intresset för och ge kunskaper om entreprenörskap, företagande och projekt som arbetsform. Det obligatoriska projektarbetet är också ett inslag i gymnasieskolan som syftar till att främja elevernas förmåga till planering, genomförande och uppföljning av ett eget projekt. Omkring 10 000 gymnasieelever på nära hälften av landets alla gymnasieskolor driver varje år ett övningsföretag inom ramen för Ung Företagsamhet. Ung Företagsamhet är en ideell organisation som erbjuder ett utbildningskoncept till skolor som innebär att eleverna i praktiken får prova på att planera, driva och avveckla ett företag. Denna erfarenhet ger eleverna värdefulla kunskaper och insikter inför ett möjligt framtida arbetsliv som entreprenör och företagare. För yngre elever finns andra utbildningsmaterial som stimulerar företagsamhet och kreativitet mer generellt. I propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) har regeringen framhållit vikten av ett entreprenörskapsperspektiv i gymnasieskolan. Skolverket ska i sin kommande kursplansöversyn se hur detta och andra viktiga perspektiv kan göras tydliga i gymnasieskolans kurser. I propositionen framhåller regeringen också att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildning ska utveckla både generella nyckelkompetenser och specialistkunskaper av en sådan omfattning att elevens kompetens svarar mot arbetslivets krav för anställning eller verksamhet i eget företag. Regeringen har tillsatt en yrkesutbildningsdelegation med uppgift att arbeta för höjd kvalitet i yrkesutbildningen och en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Även inom vuxenutbildningen finns utbildningsformer där entreprenörskapsfrämjande utbildning med fördel kan genomföras, till exempel inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Genom att utbildningarna utformas i nära samarbete med det lokala arbetslivet finns goda möjligheter att skräddarsy utbildningarnas inriktning så att de svarar mot lokala behov. Redan i dag finns entreprenörskapsinriktad KY, kvalificerad yrkesutbildning, till exempel inom turism, gastronomi, vård och omsorg samt upplevelseindustri. Universitet och högskolor erbjuder också en lång rad kortare och längre kurser med inriktning mot entreprenörskap och företagande. De så kallade Drivhusen, som finns på nio universitet och högskolor runtom i landet, kan ge studenterna hjälp och stöd för att förverkliga sina idéer och starta ett eget företag. Entreprenörskapsinriktad utbildning bör kunna utvecklas ytterligare i regional samverkan, med utgångspunkt i de kompetens- och utvecklingsbehov som föreligger. Det svenska decentraliserade utbildningssystemet erbjuder goda möjligheter till regional och lokal anpassning, vilket till exempel kan användas till att utforma entreprenörskapsfrämjande utbildningar och inriktningar såväl inom gymnasieskolan och den kvalificerade yrkesutbildningen som inom högskolan. Regeringen uppmuntrar till detta och framhåller vikten av att i utbildning på alla nivåer främja ett företagsamt förhållningssätt och ta till vara och utveckla kreativiteten hos elever och studenter.

Fru talman! Jag vill förstås tacka för det positiva svar som jag har fått på min fråga. Det visar att statsrådet och regeringen tar frågan på allvar och jobbar med den. Jag kommer från en del av Sverige som traditionellt sett har haft ett ensidigt näringsliv, med ett fåtal storbolag som ägt och drivit såväl skogsindustri som järnhantering. Detta har präglat människor, så just eget företagande och egen kraft är inte den första tanke man har haft genom tiderna. En sådan tradition gör man sig inte av med på en kafferast. Det krävs och kommer att krävas åtskilliga insatser för att eget företagande ska kännas som någonting som man kan överväga efter genomgången utbildning av något slag. Det krävs självtillit, självförtroende, kunskap, mod, idéer och kapital. Jag är övertygad om att både yngre och äldre i arbetskraften bär på idéer och kunskaper, medan de andra delarna, självtilliten, självförtroendet och modet, kan det vara sämre ställt med. På det sättet handlar entreprenörsutbildning inte bara om ekonomi, lagstiftning, marknadsföring och produktutveckling utan också om hur vi utvecklar det mänskliga kapitalet. Jag tycker att det är bra att Forum för småföretagarforskning i samarbete med Nutek, också i de nordiska länderna, ska titta på detta utbildningssystem. Ministern nämner Ung Företagsamhet som ett gott exempel. Det tycker jag också att det är. Men av de 60 UF-företag som finns i Värmland är 50 startade på studieförberedande eller teoretiska linjer och endast 10 på de yrkesförberedande. Ändå vet vi att det kommer att bli brist på hantverkare framöver. Vi behöver entreprenörer inte minst inom turism och besöksnäring. Vi behöver vita tjänster, inte svarta. En utmaning ligger också i att fånga upp dessa UF-företag när gymnasietiden är slut, för då uppstår det ett vakuum. Vem tar sig an? Vem coachar vidare? Jag har två frågor till statsrådet Östros. Är statsrådet beredd att ta dialogen med Ung Företagsamhet, Företagarna, Svenskt Näringsliv och utbildningsanordnarna om UF-verksamheten på de yrkesförberedande utbildningarna och även en diskussion om vad som kan hända efter gymnasietidens slut? Kan jag känna mig trygg i att också lärarutbildningen och lärarfortbildningen hänger med i den utveckling som vi bägge önskar inom detta område?

Fru talman! Det är precis så, som Berit Högman säger, att i rader av orter i vårt land har man en helt annan tradition än entreprenörskapstraditionen. Stora företag i många av våra bruksorter har varit den dominerande arbetsgivaren, och det har naturligtvis påverkat förhållningssätt och kulturer, och också påverkat skolans förhållningssätt och kulturer. Jag tror, precis som Berit Högman, att det är väldigt viktigt att stimulera ett nytänkande och en nyorientering, att göra det tidigt bland våra ungdomar, att skapa intresse för entreprenörskap. Man måste inse, som Berit Högman säger, att det inte bara handlar om att lära sig bokföring eller ekonomiska förutsättningar. Det handlar också om ett förhållningssätt. Då spelar hela skolans arbete en stor roll - att uppmuntra individuell utveckling, att arbeta i projektform tillsammans med andra. Det traditionella grupparbetet i den svenska skolan kan också vara väldigt väl utformat för ett entreprenörskapstänkande. Det sker en förändring. Jag har också noterat det som Berit Högman pekar på, att vi ser en förändring kanske framför allt riktad mot fler av de studieförberedande utbildningarna och sedan på högskolan på de djupt teoretiska utbildningarna. Det är väldigt positivt. Det ska vi förstärka och verkligen ta vara på. Men vi måste se motsvarande utveckling på de yrkesförberedande utbildningarna. Det är ett intressant uppslag som Berit Högman har, att i dialog med Ung Företagsamhet och andra viktiga organisationer just diskutera hur man kan stimulera den här utvecklingen inom de yrkesförberedande utbildningarna. Vi har för någon vecka sedan genom ett regeringsbeslut inrättat en yrkesutbildningsdelegation. Jag menar att det är ett perspektiv som bör finnas med i deras diskussion. Här finns all anledning, när vi gör en ny gymnasieskola med nya kursplaner och med tätare samverkan med näringslivet, att också ha med entreprenörskapsperspektivet. Precis som Berit Högman nämner har vi en spännande rapport framför oss. Den 1 september 2004 kommer Nutek att lämna en rapport till regeringen om ett utökat nationellt entreprenörskapsprogram. Då ska man också titta på hur man ska stärka samverkan med det omgivande samhället. Det kan bli en bra grund för initiativ framöver. Sedan kommer regeringen att lägga fram en ungdomspolitisk proposition till hösten, och den kommer också att ha med entreprenörskapsperspektivet. När det till sist gäller lärarutbildningen är den ett viktigt perspektiv - det arbetssätt som främjar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Jag räknar med att den nya lärarutbildningen stärker framtidens lärare i att kunna bidra till det när det gäller att vara en modern lärare i klassrummet tillsammans med elever som blir alltmer entreprenörsinriktade.

Fru talman! I sitt svar tar statsrådet också upp KY som en bra utbildningsform för entreprenörskap, och det tycker jag också. Det känns väldigt bra att det står i svaret eftersom det tidigare har rått delade meningar om detta. KY ska garantera jobb efteråt. Men man kan inte garantera att det fungerar med ett eget företag, utan det måste man ju prova själv. Nu vet vi att det finns ett tiotal kvalificerade yrkesutbildningar i gång där ordet entreprenörskap ingår och att det är flera ansökningar på gång. Flera universitets och högskolors företagskuvöser, drivhus och samarbeten stöttar goda företagsidéer även om det inte är studenter som driver dem. Att dessa idéer och denna kreativitet tas till vara även när de uppkommer högre upp i åldrarna är en stor poäng för bredden i det hela. Inledningsvis kan det ju vara framtvingat av arbetslöshet och strukturförändringar, men det kan leda till någonting väldigt gott framöver. Kvalificerad yrkesutbildning är den bästa utbildningsform vi har beträffande samspelet mellan utbildning och arbetsliv. Det kommer in långt fler ansökningar än myndigheten kan bevilja. Då kommer det en fullständigt naturlig och avslutande fråga: Är statsrådet beredd att driva kravet på ökade resurser till KY såsom en av många åtgärder för fler jobb och högre tillväxt?

Fru talman! Jag ser mycket positivt på de kvalificerade yrkesutbildningarna. De har verkligen fyllt ett stort behov genom att det är en utbildning som kombinerar en bra teoretisk utbildning med mycket arbetsplatsförlagd utbildning inom väldigt avancerade områden - alltifrån vård och omsorg till informationsteknik och också där det finns ett större inslag av entreprenörskap. Jag ser gärna att vi kan fortsätta att satsa på dessa utbildningar. Under de senaste åren har det varje år funnits ett visst anslagssparande på KY. För oss har det varit en signal om att man ska behålla den här nivån. Men det utvärderas vid varje budgetprocess om vi ska höja den eller inte framöver.

Fru talman! Jag tackar för svaret och är nöjd med det. Jag känner också en trygghet i att det fortsättningsvis ska ske ett nära samarbete mellan utbildningen, samhället och näringslivet i övrigt, därför att det är nyckeln till framgång.