Uppföljning av polisen

Interpellationsdebatt 17 mars 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Saila Quicklund har frågat mig när och hur jag avser att följa upp effekterna av polisens prioriteringar gällande den nationella operativa avdelningen och dess basering i Östersund.

En av de viktigaste slutsatserna från den parlamentariska utredningen om en ny polismyndighet var att polisen behöver komma närmare medborgarna. Det innebär att det lokala arbetet ska vara basen i myndighetens verksamhet, med ökad närvaro och tillgänglighet som grundas på lokala förutsättningar och behov. Myndigheten har därför genomfört en förflyttning av resurser till lokalpolisområdena. För att kunna prioritera det arbetet har rikspolischefen nyligen aviserat ett anställningsstopp under en viss tid vid de nationella avdelningarna. Vid dialog med rikspolischefen har vi dock fått information om att myndigheten ska tillämpa anställningsstoppet på ett sådant sätt att påtagligt negativa konsekvenser för verksamheten kan undvikas.

Det är Polismyndigheten som avgör hur myndighetens resurser ska fördelas internt inom organisationen. Polismyndigheten har dock ett omfattande uppdrag som ofta innebär svåra avvägningar när det gäller resursfördelning mellan olika angelägna arbetsuppgifter och geografiska områden. Det är därför viktigt att Polismyndigheten har en ändamålsenlig uppföljning av både verksamhet och resurser. Det ger information som är viktig för såväl myndighetsledningens möjlighet att internt styra verksamheten som regeringens förutsättningar att styra myndigheten. I februari gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att utveckla sin verksamhetsuppföljning. I oktober i år ska myndigheten redovisa sin första rapport baserad på den utvecklade uppföljningen.


Anf. 16 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

En anledning till att vi står här i dag är att jag vill lyfta upp frågan om den underbemanning som råder för polishelikoptern i Östersund. Det får oacceptabla konsekvenser.

Enligt inrikesministerns svar var intentionerna för den nya polisorganisationen att polisen ska vara nära medborgarna. Påtagligt negativa konsekvenser skulle också undvikas. Ja, Polismyndigheten avgör också hur resurserna fördelas, men inrikesministern är ytterst ansvarig för myndigheten. Det är också därför vi debatterar i dag.

Intentionerna är bra, men tyvärr ser verkligheten helt annorlunda ut. Rikspolischefen har enligt uppgift, utan täckning, påbörjat en anställningsprocess av tusen civilanställda. Samtidigt äskar han också 3,9 miljarder till Polismyndigheten. Regeringens anslag vet vi kommer till största delen åren 2018 och 2019. Om rikspolischefen inte får sina pengar uttrycker han

att han kommer att säga upp just tusen personer inom Polismyndigheten. Det tillvägagångssättet förvånar mig mycket. En relevant fråga kan vara: Hur påverkar detta en redan underbemannad polismyndighet?

Herr talman! Det finns stora utmaningar. Jag tycker att vi återvänder till dagens ämne i debatten.

Polishelikopterenheten i Östersund är underbemannad, och så har det varit en längre tid. Helikoptern verkar inte bara i Jämtlands län utan den täcker 25 procent av landets yta. Sedan finns även uppdrag i Grekland. Man åker ned till Grekland och jobbar för Frontex. Det är också ett sätt att få in medel till Polismyndigheten. Då finns ingen polishelikopter under den perioden. Även om jag tycker att den insatsen är värdefull är det en verklighet.

Det finns alltså en polishelikopter som kostar 60 miljoner. Hyran för lokalerna är 1 miljon. Det finns en heltidsanställd tekniker som servar helikoptern. Det finns fyra befattningshavare, tre polispiloter - helikopterpiloter - och en navigatör. Det är just att navigatören är ensam som gör att det inte finns maximal och optimal täckning för den dyra och avancerade polishelikoptern, som vi är tacksamma för.

Polisen är också ansvarig för fjällräddningen. Där gör polisflyget fantastiska insatser. Det finns mängder av sådana historier där man räddar liv och besparar lidande för skadade personer. Det är också den enda enheten i Sverige där det finns förmåga att vinscha personer i fjällen. Det finns många historier om fantastiska insatser. Listan på värdefulla insatser är lång, och vi ska inte ta upp fler av dem. Jag tror att inrikesministern förstår.

De långa avstånd som finns i Norrlands inland gör att bemanningen av poliser är svårare. Polisflyget är en fantastisk resurs för att flyga ut och förflytta personal till de avlägsna byarna i ett stort glesbygdslän. Med så få befattningshavare, som jag nyss redovisade, är det också svårt att nå upp till kraven på täckning och göra transporterna. Tiden är ofta avgörande när folk försvinner i terrängen. Med täckning på endast nio timmar om dygnet för helikoptern och fyra av sex helger undrar jag om inrikesministern kan kommentera dessa förhållanden.


Anf. 17 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Saila Quicklund ger uttryck för värdet av polisflyget, speciellt det polisflyg som är stationerat i Östersund. Jag har själv besökt Östersund och flugit med den helikoptern. Jag instämmer i allt väsentligt i Saila Quicklunds beskrivning.

Men det är varken riksdagens eller regeringens uppdrag att lägga sig i bemanningen inom enskilda delar av polisen. Det är Polismyndigheten som ansvarar för bemanningen. Polismyndigheten har fått ökade ekonomiska resurser, och Polismyndigheten har nu fler anställda och större budget än någonsin tidigare. Det är myndigheten som inom ramen för det arbetet har ansvar för att prioritera sina resurser.


Anf. 18 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Låt oss påminna oss om att det ändå är inrikesministern som är ytterst ansvarig för budgettilldelningen och myndigheten.

Polishelikopterenheten når inte upp till bemanningsmålet. Det ger självklart konsekvenser. Det innebär stora konsekvenser i form av otrygghet för medborgare, som jag många gånger hör uttrycka att de betalar skatt som alla andra och även de i den landsdelen har rätt till trygghet. Herr talman! Jag håller med dem som uttrycker detta.

Jag förstår de stora utmaningar som finns i storstäderna. Däremot får vi inte lämna övriga landet åt sitt öde, särskilt inte landsbygden och glesbygden. Där råder enorma avstånd, och där finns många turister som vill besöka fjällen. Det är basnäringen i de regionerna. Det finns också förväntningar från oss som bor i de här landsdelarna och från turisterna att det finns en väl fungerande samhällsfunktion, det vill säga polisen.

Utbildningstiden för en pilot är lång, och självständighet når man först efter tre år. Det finns stora behov av att rekrytera piloter för utbildning. Men nu råder ett anställningsstopp och ett övertidsstopp. Detta påverkar även den processen. Det är mycket allvarligt. Hur länge ska anställningsstoppet vara? Det är en relevant fråga.

Ansvarig chef för polishelikopterdelen ser självklart behovet. Han har också äskat medel till ytterligare en navigatör.

Inrikesministern och jag har tidigare debatterat situationen i Jämtlands län vad gäller polisinsatser. Vi har varit hårt ansatta på grund av flytten av LKC, Länskommunikationscentralen, från Östersund till Umeå. Fel län, fel adress och fel stad sammanfattar väl vad många poliser uttrycker av det som har skett sedan enheten flyttades upp till Umeå. Det finns flertalet exempel på polispatruller som har hänvisats fel från Umeå därför att man har tagit fel på Ö-vik, Örnsköldsvik, och Östersund. I en skarp uttryckning har de åkt 30 mil fel.

Tidigare i somras fanns ett prio-1-ärende där en ung flicka blev beskjuten av en person. Vid larm konstaterades att det tyvärr inte fanns någon polispatrull att skicka. Under sommaren fanns en polispatrull på 45 mil.

Vad ska jag svara de länsinvånare som känner en stor oro för sin personliga trygghet? Vad ska jag svara de turister och besökare, vår basnäring, som känner en oro när de ska nyttja våra fantastiska fjäll och vårt fantastiska friluftsliv, som är så högt uppskattade? Ministern får gärna svara.


Anf. 19 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Jag tänker inte skriva Saila Quicklunds tal eller frågesvar. Det är jag övertygad om att hon är fullt kapabel att göra själv.

Jag vill bara poängtera att rikspolischefen har beslutat om ett anställningsstopp för nationella avdelningar. Skälet till det är att vi har haft en för hög tillväxt av polisanställda nationellt och regionalt och en för liten ökning av poliser ute i lokalpolisområdena.

Bakgrunden till reformen, som både jag och Saila Quicklunds parti i riksdagen har varit positiva till, var att fler resurser skulle komma närmare medborgarna. Det tror jag i grunden är viktigt för en framgångsrik polis.

Hur länge det här anställningsstoppet behövs för att trycka ut resurser är det rikspolischefen själv som avgör. Det är också han som själv har fattat det beslutet.

Återigen: Vi satsar mer pengar på polisen än vi någonsin tidigare gjort. Vi har fler anställda inom polisen än vi någonsin tidigare haft. Det bör ge goda förutsättningar för en fungerande polisverksamhet i hela landet.


Anf. 20 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Rikspolischefen äskar nästan 4 miljarder, så ni är uppenbarligen inte överens om att medelstilldelningen är fullt tillräcklig.

Den här interpellationsdebatten har inte gett de svar jag hade önskat. Jag har heller inte fått några förhoppningar om förbättringar av polissituationen i Jämtlands län eller generellt i landet. Tvärtom kan vi ta del av beskedet att myndigheten hotas av massuppsägningar i tider när otryggheten i landet är som allra störst. Det oroar mig, och det oroar landets invånare. Som jag sa tidigare finns det förståelse för att storstäderna har enorma utmaningar, men hela landet måste leva.

Jag vill att inrikesministern beaktar det jag framfört och att vi ska kunna se att tryggheten ökar generellt.

Sverige befinner sig också - låt oss påminna oss om det - i en högkonjunktur. Förväntningarna är just därför extra höga på att regeringen kan säkerställa att vår polisorganisation, en sådan viktig samhällsfunktion, ska fungera med tillräckliga resurser. Så är ju inte fallet i dag.

Regeringens största tillskott till myndigheten ser dessutom ut att komma efter valet, och det oroar mig.

Men jag vill ta tillfället i akt att tacka alla de poliser och även civilanställda som varje dag gör ett fantastiskt jobb, som jobbar för att vi ska känna trygghet i samhället. Ett stort tack till dem!

Avslutningsvis vill jag också tacka inrikesministern för debatten i dag.


Anf. 21 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Då har inte jag mer att göra än att tacka Saila Quicklund för den här interpellationsdebatten och konstatera att vi är överens om behovet av en fungerande polis i hela landet, inte minst i Region Nord och i Jämtland. Vi får gemensamt bevaka att utvecklingen blir sådan.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:340 Uppföljning av polisen

av Saila Quicklund (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

På min skriftliga fråga till statsrådet om det nyss beslutade anställningsstoppet på polisens nationella operativa avdelning, Noa, svarar statsrådet att det är ”Polismyndigheten som avgör hur myndighetens resurser ska fördelas internt inom organisationen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter som myndigheten har”.

Dock återkommer statsrådet kontinuerligt med att han noga kommer att följa upp effekterna av de förändringar som sker inom polisen till följd av resursförstärkningar samt hur man arbetar för att säkerställa att intentionerna med en statlig polisorganisation.

Effekten av anställningsstoppet är att Noas basering i Östersund inte kan användas optimalt, då avdelningen inte kan anställa ytterligare en operatör för att möjliggöra bättre dygns- och veckotäckning. Är statsrådet medveten om de stora konsekvenserna av denna prioritering?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

När och hur avser statsrådet att följa upp effekterna av polisens prioriteringar gällande den nationella operativa avdelningen och dess basering i Östersund?