ungdomars kulturella skapande
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenLars-Ivar Ericson (C)
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenLars-Ivar Ericson (C)
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenLars-Ivar Ericson (C)
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 41 Lena Hallengren (S)
Anf. 42 Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 43 Lena Hallengren (S)
Anf. 44 Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 45 Lena Hallengren (S)
Anf. 46 Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 47 Lena Hallengren (S)
den 21 januari
Interpellation 2002/03:133
av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Lena Hallengren om ungdomars kulturella skapandeDagens ungdomskultur ser helt annorlunda ut än gårdagens. Morgondagens ungdomskultur kommer att se helt annorlunda ut än dagens. Det är något vi kan vara säkra på! Varje generation måste ges utrymme att skapa sin vision, sitt innehåll och sina former. Den traditionella svenska kulturpolitiken är i dag på sin höjd anpassad till de äldre generationernas ideologi, livsvärden och preferenser men överensstämmer dåligt med ungdomars värderingar. Vi måste stödja ungdomar att själva välja och utveckla sitt eget skapande och sina egna uttrycksformer.
Centerpartiet har länge drivit frågan om KUL-miljoner. Genom detta anslag, 1 miljon kronor per kommun, vill vi att ungdomarna på orten själva får bestämma hur resurserna ska fördelas. Låt ungdomar själva, utifrån egna behov och idéer, skapa och utforma sin kultur. I dag upplever många ungdomar att det är byråkratiskt och svårt att själva sätta i gång med något projekt. Vi tror att KUL-miljonerna kan hjälpa ungdomar, att på ett lättare sätt, komma i gång med eget skapande utifrån egna idéer och intressen.
När jag läser Ungdomsstyrelsens rapport Ung 2002 blir jag bekymrad. Rapporten visar att ungdomars eget kulturella skapande drastiskt har sjunkit. Ungdomar har i dag blivit alltmer passiva mottagare av kultur. Det är allt färre unga människor som målar, fotograferar med mera. Samma negativa trend gäller även ungdomar som spelar instrument, dansar eller spelar teater.
Detta rimmar illa när man läser regeringens ungdomspolitiska delmål nr 24: "Ungdomars möjlighet till deltagande i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande ökar under 2001@2003".
Regeringen har uppmärksammat att det kulturella skapandet har minskat. I en skrivelse till riksdagen (2001/02:176 Kultur och delaktighet) föreslår regeringen att tillsätta en särskild utredare för att bland annat belysa hur folkbildningen kan bidra till att målen om delaktighet nås. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2004. Utredningen ska således vara färdig ett år efter att det ungdomspolitiska delmålet ska vara uppfyllt!
Det är en viktig ungdomspolitisk uppgift att skapa ett ökat utrymme för ungdomars eget skapande och för ung kultur. Av landets 289 kommuner har bara 46 ett centralt eller kommunövergripande mål- och strategidokument för det ungdomspolitiska arbetet i kommunen. Detta redovisar Ungdomsstyrelsen i samma rapport.
I dag går en stor del av det statliga kulturstödet till det etablerade kultursystemet och konsumeras till största delen av svenska kvinnor i 50-årsåldern.
Centerpartiet har velat få i gång en diskussion och en utredning om utbud och efterfrågan stämmer överens eller inte. En sådan utredning torde vara viktigt att få i gång, inte minst ur ett ungdomsperspektiv.
Mina frågor till statsrådet lyder:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att uppfylla regeringens kulturpolitiska delmål 24?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se om det statligt finansierade kulturstödet verkligen stöder det som ungdomar önskar?