ungdomars kulturella skapande

Herr talman! Lars-Ivar Ericson har frågat mig vil- ka åtgärder jag avser att vidta för att uppfylla rege- ringens ungdomspolitiska delmål 24, att ungdomars möjlighet till deltagande i kulturlivet och till kultur- upplevelse samt till eget skapande ökar under 2001- 2003. Lars-Ivar Ericson vill också veta vilka åtgärder jag avser att vidta för att se om det statligt finansiera- de kulturstödet verkligen stöder det som ungdomar önskar. Jag vill börja med att säga att ytterligare utrymme för ungdomars eget skapande och för ung kultur, inte minst inom kulturinstitutionerna, är något som både jag och kulturministern prioriterar. Nu börjar vi också se resultat av regeringens målmedvetna arbete för detta. Statens kulturråds Kulturstatistik 2002 visar att barn och ungdomar är flitiga både på att utnyttja kulturutbudet och på att utöva egna skapande aktivi- teter. Som svar på frågorna ska jag lyfta fram några av de åtgärder regeringen vidtar för att ytterligare öka ungdomars möjligheter till eget kulturellt skapande och för att skapa mer plats för ung kultur i kulturins- titutionerna. Ett så kallat nationellt uppdrag inom området ungdomskultur har skapats. Uppdraget för 2003-2005 innehas av Drömmarnas Hus i Malmö, som har en lång erfarenhet av just arbete för barns och ungdo- mars rätt till eget skapande. Målet med uppdraget är att sprida kunskaper och erfarenheter och därigenom inspirera till att liknande verksamheter startar på andra håll. Dessutom har Dalateatern fått ett natio- nellt uppdrag inom barn- och ungdomsteater. Det nationella uppdraget för regional filmverksamhet har getts till Film i Värmland med en omfattande verk- samhet inriktad på just barn och ungdom. Mer än en tredjedel av institutionsteatrarnas utbud och mer än hälften av länsmusikorganisationernas föreställningar 2001 vände sig till barn och ungdo- mar. Fri entré införs på flertalet statliga museer under 2004. Detta kommer att ytterligare öka ungas utrym- me i kulturinstitutionerna. De allra flitigaste besökarna på bibliotek är ung- domar mellan 16 och 19 år. Inom litteraturområdet har regeringen prioriterat insatser för barn och unga, bland annat genom inköpsstöd för bibliotek, insatser för läsfrämjande verksamhet i skolor och uppdrag till Skolverket att stödja arbetet för att förbättra läs- och skrivmiljöer i skolan. Vidare kan Statens kulturråds och Skolverkets avtal om samarbete med Kultur i skolan nämnas. Målet med samarbetet är att varje elev ska få tillgång till estetiska arbetsprocesser som en del av lärandet och att varje elev ska få möta och använda kulturfor- mer i sitt vardagliga arbete och få ta del av samhällets kulturutbud. I sammanhanget kan även nämnas att 20 % av alla deltagare i studiecirklar är under 25 år. Hälften av alla unga som deltar i studiecirklar gör detta i kulturella eller estetiska ämnen, en betydligt mycket högre andel än för äldre. Jag planerar att inom en snar framtid lägga fram förslag på direktiv till utredningen angående deltagande i folkbildningen. Jag avser då att särskilt lyfta frågor om deltagande i egna kulturakti- viteter och om ungdomsorganisationernas erfarenhet av samarbete med studieförbunden. Den kunskapen är viktig för att vi ska kunna bereda utrymme för unga inom folkbildningen och dess kulturverksam- heter även i framtiden. Genom att delar av överskottet från Svenska Spels värdeautomatspel riktas till lokal verksamhet i ung- domsorganisationerna kommer dessa att få ett mycket kraftigt tillskott även i år. Drygt 85 miljoner kronor läggs till de 73,5 miljoner som fördelas genom det ordinarie statsbidragssystemet. En avsevärd del av tillskottet används till kulturverksamheter som unga själva initierar. Jag är särskilt glad över att vi har kunnat öppna möjligheter även för organisationer och verksamhetsformer som inte passar in i de ordinarie statsbidragsmallarna att ta del av tillskottet från Svenska Spel. Sedan 1999 har regeringen också avsatt samman- lagt 20 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till ungdomars egna kulturverksamheter. Pengarna har delats ut till lokala aktiviteter där ungdomar utvecklar sina egna kulturella uttryck. Ungdomsstyrelsen kom- mer i mars 2003 att redovisa resultat och effekter av satsningen för regeringen. Rapporten kommer att utgöra en viktig källa till kunskap om ungdomars egna idéer och önskemål om framtida insatser inom kulturområdet. Mer måste dock göras. Den kommunala musik- och kulturskolan utgör en hörnpelare i kulturpolitiken för barn och ungdomar. Av regeringens skrivelse Kultur och Delaktighet som Lars-Ivar Ericson åbero- par framgår att det egna musikutövande minskat bland barn och ungdomar. Orsakerna till detta är flera. Den 24 januari offentliggjorde Kulturdeparte- mentet den kulturpolitiska dagordningen för 2003- 2006. I den markeras att regeringen vill verka för att ytterligare förbättra verksamheten i den kommunala musik- och kulturskolan. Ett annat prioriterat område för mandatperioden är barnkulturen. Ytterligare kunskap om ungdomars behov och önskemål får vi genom den redovisning på utveck- lingen av delmål 24, som Statens kulturråd har fått i uppdrag att göra. Redovisningen kommer att ingå i den fördjupade analys av den nationella ungdomspo- litiken som Ungdomsstyrelsen lägger fram i maj. Analysen ligger till grund för regeringens kommande översyn av hela ungdomspolitiken. Den kanske viktigaste uppgiften för kulturpoliti- ken är att alla, oavsett ålder, kön, bostadsort, etniskt ursprung eller social bakgrund, ska ha möjligheter till kulturupplevelse och kulturskapande. Denna strävan är ledstjärnan i mitt arbete för ung kultur. Jag vill avsluta med att välkomna även Lars-Ivar Ericsons engagemang för detta.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ung- domsministern för svaret. Jag är glad att både ung- domsministern och kulturministern säger sig vilja prioritera ungdomars eget skapande och ung kultur. För kultur är viktigt. Kultur är kul. Det är tur att kul- tur finns som en naturlig del av ungdomars fritid. Det som ungdomar gör på fritiden formar deras liv och påverkar deras utveckling i allra högsta grad. När det gäller ungdomars tillgång till kultur är det viktigt att inte presentera alltför många färdiga lös- ningar. Det måste finnas någonting som stimulerar ungdomars inneboende kreativitet. Om ungdomar upplever att det mesta redan är bestämt och färdigt känns det bara som att det är vuxenvärlden som styr, och då känns det inte lika viktigt och riktigt att delta. Ungdomar vill att saker och ting ska hända snabbt. Politiska åtgärder riktade mot ungdomar får inte bli för krångliga. Här behövs det snabba be- slutsvägar och en större förståelse för vad ungdomar- na själva vill göra. Annars finns det risk att ungdo- mars kulturella skapande fortsätter att minska. I svaret från Lena Hallengren förekommer det en uppräkning av olika åtgärder som regeringen har vidtagit, vad de ska göra och framtida visioner. Jag finner däremot inte några riktigt skarpa förslag eller åtgärder för att stimulera ungdomars eget skapande. Ministern radar upp ett antal åtgärder som riktar sig till konsumtion av kultur. Det gäller fri entré på stat- liga museer, insatser för biblioteken, länsmusikorga- nisationernas och institutionsteatrarnas utbud. Men var finns ungdomars eget skapande i detta? Siffrorna i Statens kulturråds rapport Den kulturella välfärden visar att ungdomar köper mer och skapar mindre. Fotografering, att spela musikinstrument och att delta i studiecirkel är exempel på sådant som har färre deltagare än förr. Finns det då någon politik som kan vända trenden så att det blir mer aktivitet? Drömmarnas Hus, som ministern nämner, verkar vettigt. Jag hoppas att det blir ett projekt på ungdomarnas villkor. Men mycket kan göras redan nu. Alla goda krafter behöver sam- verka för en bra ungdomskultur. Som tidigare nämnts här i kammaren har Center- partiet ett ungdomsvänligt förslag. Vi har avsatt 100 miljoner kronor till ungdomars kulturutövande. Vi vill att varje kommuns ungdomar själva ska bestäm- ma hur pengarna ska användas. På så sätt får de medlen att utifrån egna behov och planer sätta i gång olika kulturprojekt. Vi avser att öka summan till 290 miljoner. På så sätt får varje kommun 1 miljon kronor. Jag undrar: Vad anser ministern om detta ung- domstillvända förslag?

Herr talman! Lars-Ivar Ericson hävdar att mycket av kulturen för ungdomar är utformad på vuxnas villkor och menar att det ska finnas mer möjligheter för unga att på sina egna villkor forma och skapa kultur. Jag delar den uppfattningen. Däremot menar jag att både Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvs- fondens resurser är väldigt fria medel. Centerpartiet talar om ungdomars egna villkor. Allmänna arvsfonden och Ungdomsstyrelsen tar emot ansökningar från ungdomar som har organiserat sig själva och som gör en egen ansökan. Vi skulle kunna fråga ungdomarna i föreningen Rötter om de tycker att de har ett behandlingsprojekt när de testar Inter- netbaserade live-TV-sändningar som ligger på den yttersta frontlinjen för nyskapande kulturutbud. Vi skulle kunna fråga någon av de unga mångreligiösa guiderna i projektet Gud har 99 namn som vi hittar i en moské, ett tempel, en kyrka eller en synagoga, troligen i spetsen för ett studiebesök av en klass eller lärargrupp. Vi kan fråga Ungdomsrådet i Nacka- Värmdö, Ungdomsföreningen Viljan i Vänersborg eller syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje. Det finns många projekt som visar på ungas eget skapande. I kulturstatistiken ser man framför allt utveckling- en av deltagande i traditionella och organiserade kulturyttringar. Där kan det ligga mycket i det som Lars-Ivar Ericson säger: Det sker på de vuxnas villkor - pengarna är redan destinerade. Men att tiotusentals människor skapar - behandlar ord och bild för sina hemsidor, stickar och väver, jobbar med Internet, webbtidskrifter, levande rollspel, datoriserad anima- tion eller många andra, mer populära kulturformer - är något som inte syns i kulturstatistiken men som ändå är ett kulturskapande och kommer många gång- er just från ungdomar. Vi vet att barn och ungdomar är landets flitigaste kulturutövare. Unga som är under 24 läser, skriver, målar, spelar instrument och sjunger i mycket större utsträckning än äldre. Vi vet att antalet kultur- och musikskolor med inriktning på dans, teater och bild har ökat kraftigt sedan 1997. Även antalet elever har ökat. De KUL-miljoner som Centern talar om är inte alltid så roliga som de låter. Jag måste få ifrågasätta några saker när det gäller just KUL-miljonerna. I Stockholm bor det 63 000 ungdomar i åldern 16-24 år. I kommunen Bjurholm bor det 300. Är det en rättvis fördelning av resurser att Bjurholmsungdo- marna ska ha större möjligheter att skapa egen kultur än vad Stockholmsungdomarna har? Det kommunala självstyret är viktigt för mig. Jag vet att det också är något som Centerpartiet brinner för. Jag tycker att det är viktigt att kommunerna satsar på ungdomar och deras kulturskapande. Ger vi kom- munerna KUL-pengar ser jag en överhängande risk för att vi urholkar kommunernas ansvar. Vi ökar inte resurserna för ungas kultur, utan vi bara överför an- svaret från kommun till stat. Hur ser Centerpartiet på detta?

Herr talman! Det är viktigt att varje kommun får pengar. Det kanske kan verka orimligt att Bjurholm får lika mycket som storstaden, men det kan väl så småningom kanske bli en inbördes fördelning som blir mera rättvis. Jag skulle vilja återkomma till den fria entrén på statliga museer år 2004. Är det verkligen där som ungdomarna får utlopp för eget skapande? Är det inte i stället på våra länsmuseer, hembygdsmuseer och i de mindre sammanhangen som det händer någonting? Jag ser framför mig tonåringar som får prova på att använda redskap från förr i tiden, ta initiativ till tea- terspel om bygdens historia, sy dräkter, bygga upp en scen, skriva musik, rita affischer och agera på scenen. I det lilla sker någonting stort: kulturellt skapande på ungdomars egna villkor. Centerpartiet vet att våra länsmuseer verkar under knappa omständigheter. Vi vill utreda deras situation. Vi vill värna om alla de hembygdsmuseer som finns nära folket. Jag vill också ta upp musikens betydelse och sär- skilt nämna musikskolornas situation. Jag har tagit med mig Rädda Barnens utredning Musik om du är rik? - en kartläggning av avgifterna i den kommunala musikskolan. Den visar att musikskoleavgifterna varierar stort över hela landet, från 0 till 1 300 kr per termin, plus hyra av instrument. Musikskolans grundtanke var att alla barn och ungdomar skulle kunna delta. Nu ser vi att barn och ungdomar från hem med låga inkomster och i familjer med många barn som vill spela blir utestängda. Barn och ungdomar från akademikerhem dominerar, och barn från arbetarhem är underrepresenterade. Det är allvarligt när barn och ungdomar inte kan få tillgång till den kultur som musikskolan ger. Ministern beskriver hur pengar från Svenska Spels värdeautomatspel ska räcka även till kultur- verksamheter som ungdomar initierar. Det är bra med anslag, men samtidigt är det lite paradoxalt att medel från spelautomater - en passiviserande sysselsättning för ungdomar - ska hjälpa till med insatser för ung- domskultur. Vi får väl återkomma till detta i en debatt om spel och spelberoende. Jag tror att det behövs ett förtydligande. De delar som kommer från överskottet från Svenska Spels värdeautomatspel ska riktas till lokal verksamhet i ungdomsorganisationerna. Menar då ministern att pengarna ska gå genom Ungdomsstyrelsen, som se- dan portionerar ut dem? Vi i Centerpartiet har ju riktat kritik mot Ungdomsstyrelsen och de avsatta pengarna från Allmänna arvsfonden. I och för sig är detta en god tanke, men i praktiken blir det återigen pengar som delas ut av vuxna till projekt som de vuxna bestämmer. Det behövs pengar som kan delas ut på ungdomarnas egna villkor.

Herr talman! Vi ska inte dra ut på detta längre än nödvändigt. Jag ska naturligtvis bemöta en del av de saker som Lars-Ivar Ericson tog upp i sitt inlägg. Först vill jag uppmana till att inte ställa kulturska- pande mot kulturkonsumtion. Jag tycker att båda delarna är viktiga. Jag tycker att unga har lika mycket rätt som andra medborgare i samhället att konsumera kultur - om vi ska använda det uttrycket - att delta i kulturverksamheter som andra har anordnat. Men det betyder inte att vi ska ställa det mot det egna skapan- det. Som jag antydde i mitt svar har resurserna till ungdomsorganisationerna ökat med 85 miljoner tack vare Svenska Spel. Det finns en paradox i detta, som Lars-Ivar påpekar, och den kommer säkert att ge anledning till vidare diskussion. De 85 miljonerna delas ut till ungdomsorganisationerna delvis utan att de behöver ansöka om det, och delvis har pengar avsatts för just ansökningar som rör specifika projekt. Pengarna ska användas till lokal verksamhet. I övrigt är det varje ungdomsorganisation som styr över hur denna verksamhet ska utformas. Det tycker jag är på ungdomars villkor. När det gäller KUL-miljonerna måste jag än en gång få fråga: Tror inte Lars-Ivar att det finns en möjlighet att KUL-miljonerna motverkar sitt eget syfte genom att staten tar över ansvaret för att finan- siera kultur för unga och att kommunerna inte ser sitt ansvar i detta? Jag tror att det kan finnas en övergri- pande risk för detta. Jag menar att det finns resurser för ungdomsorganisationer genom Ungdomsstyrelsen och genom Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden har statuter som reglerar hur man kan söka medel. Fördelningen sker inte utifrån vuxnas värderingar utan utifrån de statuter som finns. Den regionalpolitiska ambitionen i Centerpartiets kulturpolitik är lovvärd, det förnekar jag inte. Men förslaget tar inte hänsyn till de faktiska möjligheter för ungas skapande som finns i kommunerna. Därmed blir också fördelningen snedvriden. Det handlar om rätten till kultur och också om klass, kön, etnicitet och funktionshinder. Det finns många aspekter att väga in i detta som gör det hela lite svårare och lite mer komplicerat än man vill göra gällande i förslaget om KUL-miljoner.

Herr talman! Tiden är knapp, men jag vill ändå redovisa ett projekt där det hade behövts KUL- miljoner. Det handlar om fyra elever på Olympi- askolan i Helsingborg. De kom med en idé att de ville visa upp ungdomskultur. De hade stora planer. De ville hyra ett tält som de ville inreda med ungdom- skultur. De gick då till olika kommunala instanser för att söka anslag. Men de fick inga pengar. De fundera- de på om de skulle hoppa av projektet, men till slut fick de en mindre slant av sin skola. De kunde då hyra ett mindre tält och skaffa arbetsmaterial. Det är meningen att de ska presentera collage. Det ska fin- nas en del mobiler och andra saker som man kan sysselsätta sig med. Jag tycker att det är just sådana här projekt som KUL-miljonerna skulle kunna hjälpa till att initiera och stödja. Jag vill tacka för den debatt som vi har haft här i dag. Det är viktigt att vi tillsammans gör allt för att ungdomskulturen ska gå framåt i vårt land. Det är också viktigt att vi verkligen ser till att ungdomar får utrymme för eget skapande och att allting inte bara blir serverat utan att vi får kultur på ungdomars egna villkor.

Herr talman! Ungdomsstyrelsen gör en fördjupad analys av ungdomspolitiken i år, och då kommer vi alla att få ta del av huruvida delmål 24 har uppnåtts. Under tiden finns åtskilliga miljoner att söka från Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden. Och vi ska inte glömma alla kommuner och landsting som är väldigt välvilligt inställda och ser på detta på samma sätt som Lars-Ivar Ericson och jag själv, nämligen att ungdomskultur är väldigt viktigt och väsentligt. Piteå och Karlstad är bara exempel på två kommuner som anslår en budget från vilken unga kan söka medel utan att det finns några statliga anslag för detta. Kultur är kontakt. Kultur är kommunikation. Kultur är ett ständigt pågående samtal mellan alla människor där det inte finns någon mötesordförande och där man hela tiden väcker nya samtalsämnen. Och tonen kan stundtals vara hög, stundtals är den lite lägre. Någon viskar, någon annan skriker. Detta är kulturens fundament, och så ska det vara. Och ung- domar är en naturlig del av detta samtal. Och de ska vara med på sina egna villkor. Här har vi ett gemen- samt ansvar. Jag tar detta ansvar på största allvar. Och jag hoppas att vi under de kommande åren kan se till att ungdomars möjligheter till deltagande i kultur- livet, till kulturupplevelser och till eget kulturskapan- de ytterligare stärks.