Tvångsförvaltning av hyresfastighet och hyresgästs rättigheter

Fru talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en översyn av kommunallagen för att stärka den enskildes rätt till hjälp till en bostad vid brister hos hyresvärden. Vidare har Carina Adolfsson Elgestam frågat mig om jag avser att ta initiativ till översyn av lagstiftningen vad gäller vem som kan tvångsförvalta en hyresfastighet om det inte finns någon allmännytta. Många kommuner har egna bostadsföretag, medan andra bedömer att bostadsmarknaden fungerar bra för invånarna genom privata ägare till hyresbostäderna. Vilken lösning som är bäst är ett kommunalt ansvar att bedöma och hantera. Tyvärr finns det hyresvärdar som inte förvaltar sina fastigheter med ansvar, beter sig illa, gör sig oåtkomliga eller på annat sätt bedriver sin verksamhet så att boende blir lidande. Jag delar Carina Adolfsson Elgestams oro för de hyresgäster som drabbas av olämpliga hyresvärdar. I augusti förra året överlämnades utredningen om förvärv och förvaltning av hyresfastighet ett betänkande till justitieministern med bland annat förslag om förändringar i bostadsförvaltningslagen. Ett av förslagen innebär att det ska bli lättare för hyresgäster att få till stånd beslut om tvångsförvaltning eller förvaltningsåläggande under en övergångstid av två år när hyresfastighet övergår till ny ägare. Att vara hyresgäst hos en fastighetsägare som brister i förvaltningen är en utsatt situation som måste rättas till. Det är inte den boende som ska behöva flytta, utan det är den dåliga hyresvärden som har förverkat sitt förtroende och förfoganderätten över fastigheten. Jag avvaktar beredningen av utredningens förslag om bostadsförvaltningslagen som är den lag som ska hantera olämpliga hyresvärdar. Att förändra kommunallagen för att ge enskilda en utökad rätt till ny bostad vid brister hos hyresvärden bedömer jag inte som en framkomlig väg. Det kan ofta vara svårt att hitta en lämplig tvångsförvaltare som är villig att träda in i den besvärliga process tvångsförvaltning innebär. Det kan också vara förenat med svårigheter att få ut ekonomisk kompensation för uppdraget. Även detta har utredningen om förvärv och förvaltning av hyresfastigheter hanterat genom att föreslå förbättrade förutsättningar för ersättning till just tvångsförvaltare. Målsättningen med förslaget är att undvika att tvångsförvaltare riskerar att drabbas av ekonomisk förlust till följd av förvaltarskapet. Att ålägga någon att ta på sig uppdraget som tvångsförvaltare är inte möjligt med nuvarande lagstiftning och heller inte rimligt att lagstifta om. Att vara tvångsförvaltare kräver både resurser och kompetens. Det är hyresnämnden som avgör vem som är lämplig att förvalta fastigheter som står under tvångsförvaltning. Såväl privat som allmännyttig tvångsförvaltare kan utses. Utredningens betänkande Ägande och förvaltning av hyreshus har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Den problematik som Carina Adolfsson Elgestam tagit upp berörs i betänkandet, och jag vill inte föregripa detta arbete som dessutom faller under justitieministerns ansvarsområde.

Fru talman! Tack, Mats Odell, för svaret! Utifrån mina frågor blir jag lite kluven kring vad ministern egentligen menar när jag lyssnar på svaret. Det mina frågor handlar om är att människor kommer i kläm. Det är det som är problemet, inte minst i kommunallagen, om vi ska börja i den änden. Som jag har uppfattat att det är i dag är det socialtjänstlagen som ska tillämpas och socialkontoret i respektive kommun som ska gå in i de fall en människa kommer i kläm när det handlar om bostad. I det enskilda fallet i den enskilda kommunen blir det väl så att socialförvaltningen säger att om det inte föreligger några skäl som går under socialförvaltningens ansvar så tar man inte det ansvaret. Då kan man tycka att det är kommunens ansvar, och det tycker jag nog ytterst att det är. Men det blir samma visa där. Kommunen säger att det är inte deras ansvar utan socialförvaltningens ansvar. Då kan jag känna att någonstans här kommer den enskilda människan som bor i en hyresrätt, där det finns en ägare som i det här fallet inte sköter sig, i kläm. Det är runt detta som bekymret finns. Det är bra att det finns en utredning och att man där har tittat på liknande saker kring det som handlar om tvångsförvaltningen. Där måste man nämligen också göra vissa saker, och man kan inte låta bli att fundera över om man faktiskt kan ålägga en kommun att bli tvångsförvaltare. Som det är i dag är det naturligtvis ett bekymmer i de kommuner där de inte finns någon allmännytta. Jag har sett och följt detta på mycket nära håll. Vi har i Kronobergs län en liten kommun som heter Markaryd. Den borde nog Mats Odell känna till, rent allmänt. Där finns två hyresfastigheter som ägaren inte har skött, och eftersom Markaryds kommun inte har någon allmännytta - för det är här någonstans bekymret börjar - blir kontentan av detta, vilket också finns med i svaret, att det inte finns någon som har möjlighet att bli tvångsförvaltare. Och det är då de enskilda människorna, hyresgästerna, kommer i kläm. För dem finns liksom inga riktigt bra alternativ. Nu hör det till saken att i just Markaryds kommun var det en person som erbjöd sig att bli tvångsförvaltare. Personen hade även andra bostäder, men hyresnämnden som har ansvaret sade faktiskt nej utifrån att den här personen hade något i sin ryggsäck som gjorde att man valde att säga nej. Det är lite det som jag är ute efter i min fråga: Dessa människor kommer i kläm, och det är därför jag känner att ministerns svar å ena sidan är bra. Å andra sidan känns det som om ministern inte är beredd att gå in och göra några förändringar i kommunallagen för att ge den enskilde en utökad rätt till en ny bostad. Men ministern säger ju att människor kommer i kläm och att de boende blir lidande, så det ministern säger i sitt svar känns lite tudelat. Det här är ändå så pass viktigt att det inte behöver handla om ideologi. Det är snarare så här: När de lagar vi har gjort upp inte fungerar längst ut måste det ändå någonstans finnas någon som tar ansvar för den enskilda individen.

Fru talman! Jag tackar Mats Odell för svaret till Carina Adolfsson Elgestam. Det är en viktig fråga. Som Mats Odell vet försökte jag själv ställa en liknande interpellation till honom för att diskutera hans ansvar som bostadsminister, men jag debatterade med biträdande bostadsminister Beatrice Ask i tisdags i stället och det gick också bra. Med jämna mellanrum kommer frågan om tvångsförvaltning av hyresbostäder vid brister i bostadsförvaltningen hos mindre och även större privata bostadsförvaltare upp. Det mest extrema exemplet vi har i Sverige i dag är Newsecs bristande förvaltning av sitt bostadsbestånd i Herrgården i Rosengårdsområdet i Malmö. Det tog Mats Odell del av i tv-programmet Uppdrag granskning den 19 november. Det var också upprinnelsen till att jag har lyft upp dessa frågor i interpellationsdebatter här i kammaren. Från Vänsterpartiets sida menar vi att bostadspolitiken ska bygga på ett statligt ansvar för ekonomiska och juridiska styrmedel. Kommunallagen, förvärvslagen och bostadsförvaltningslagen är centrala lagstiftningar för att vi ska kunna ha en god bostadsförsörjning. Det måste givetvis vara balans mellan statens ansvar och kommunernas bostadsförsörjningsansvar, men kommunerna måste ha en bra lagstiftning i ryggen för att kunna uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Det handlar om vikten av en social bostadspolitik och ett statligt ansvar men också om den kommunala allmännyttans betydelse för en bra förvaltning. Läget har förvärrats på grund av regeringens kapitulerade bostadspolitik. Vi har aldrig haft så lågt bostadsbyggande. Det späder på problemen. Vid brist på bostäder hänvisas många till att bo kvar i dessa bostadsmiljöer. Det är dock mycket riktigt som ministern säger. Det är den dåliga bostadsförvaltaren som ska bort. Lösningen är inte att flytta människorna. De bor där de bor. Min utgångspunkt i diskussionen är att vi ska en så bra lagstiftning som möjligt. Vi ska skydda hyresgästerna genom att plocka bort en dålig förvaltare. Då måste det finnas en lagstiftning där den dåliga bostadsförvaltarens rätt och möjlighet att fortsätta äga och förvalta hus förverkas. Vi måste ha en överlåtelse av fastigheter och förvaltning till i första hand allmännyttan. Därför är det viktigt, precis som Carina tog upp, att vi har en allmännytta i alla kommuner som kan ta det offentliga ansvaret som förvaltare. Här måste vi också underlätta för allmännyttans möjlighet att utnyttja sin förköpsrätt så att man kan bli en bra förvaltare som tryggar det goda boendet och allas rätt till bostad och god boendemiljö. Vad tänker Mats Odell göra för att underlätta detta?

Fru talman! Carina Adolfsson Elgestams fråga utgår lite väl mycket från perspektivet att det är de boende som ska flytta och att kommunen ska ta hand om dem när de flyttar. Mitt svar utgår från att det är de fastighetsägare som missköter sig som ska flytta och inte de boende. Jag tror att vi egentligen är helt överens om detta. Den viktiga frågan blir då: Vad kan vi göra åt detta? Precis som jag säger i mitt svar tillsatte regeringen en utredning. Den har avlämnat sitt förslag om en kraftfull skärpning av bostadsförvaltningslagen. Det är på gång; arbetet pågår i Regeringskansliet. Jag har stora förhoppningar om att det arbetet kommer att leda till att vi får bättre förhållanden. Frågan om man ska ha en allmännytta eller inte i en kommun är en kommunal fråga. Ska vi lösa problemen som finns i olika kommuner, till exempel i Markaryd som nämnts här, genom att inrätta en allmännytta kommer det att ta lång tid. I stället måste lagen skärpas. Förutsättningarna för att kunna rekrytera tvångsförvaltare är den verkligt stora problematiken. Utan att gå in alltför mycket i detalj kan det ändå nämnas att den nuvarande lagen förutsätter att man bara kan få betalt en gång om året. Hur många av oss skulle vara beredda att ta ett jobb där man får betalt en gång om året? Det finns saker som måste rättas till för att man ska kunna rekrytera kompetenta tvångsförvaltare och se till att det snabbt blir förbättringar av missförhållanden som drabbar enskilda och familjer. Fru talman! Det finns goda förutsättningar för att detta lagstiftningsarbete ska drivas snabbt och kraftfullt för att åtgärda de missförhållanden som vi alla är överens om måste åtgärdas.

Fru talman! Mats Odell har fel. Jag menar inte alls att det är den enskilda hyresgästen som ska flytta. Men med dagens lag saknas möjlighet att gå in och tvångsförvalta när förfallet bara fortsätter - ingen fyller på olja i fastigheten och inget vatten kommer ur kranarna - och när det som i Markaryds kommun tyvärr inte finns någon allmännytta. Precis som ministern skriver i sitt svar gäller det att ha hygglig ekonomi om man ska tvångsförvalta. Eftersom jag själv har varit ordförande i en allmännytta i min hemkommun och varit med om tvångsförvaltning vet jag både hur det går till och att man måste vara stadd vid kassa. Det kommer dock in vissa inkomster via hyresintäkter. Det jag är ute efter, Mats Odell, är att människor kommer i kläm med nuvarande lagstiftning. Det är utmärkt om vi kan skärpa lagstiftningen och göra förändringar så att vi kan få bort dåliga hyresfastighetsägare som inte sköter sig. Det är också bra om vi kan få tvångsförvaltare på ett annorlunda sätt, precis som ministern skriver i sitt svar och som utredningen har visat på. Samtidigt finns det kanske brister i kommunallagen om vem som bär det yttersta ansvaret. Jag menar att kommunen borde ha det yttersta ansvaret. Skulle en kommun kunna vara tvångsförvaltare? Alla kommuner är förvisso inte stadda vid kassa - särskilt inte i dessa tider - men vid en bedömning får väl de flesta kommuner ändå ett hyggligt kreditvärde och kan bli möjliga som tvångsförvaltare under en övergångsperiod när man försöker finna en annan köpare av de aktuella hyresfastigheterna. Jag är orolig för hur det blir när det inte finns någon allmännytta. Kristdemokraterna och vi socialdemokrater är inte riktigt överens när det gäller vikten av att ha en allmännytta. Det är dock inte det avgörande här, utan det är att människor som bor i hyresrätter kommer i kläm för att ingen tar ansvar eftersom den ena förväntar sig att den andra ska göra det och ingen finns som kan tvångsförvalta. När vi ser att det finns sådana här brister borde man göra en översyn. Vad jag förstår av ministerns inlägg är inte ministern beredd att titta på detta utifrån den enskilda individen utan enbart utifrån det som utredningen tidigare har tittat på. Då gäller det den del som handlar om tvångsförvaltning. Den delen är ju bra, men människor kommer ändå i kläm. Jag hoppas att ministern kan återkomma till just detta att människor kommer i kläm med nuvarande lagstiftning.

Fru talman! Jag håller definitivt med Carina Adolfsson Elgestam om att det kommunala ansvaret för allas rätt till en god bostad måste förstärkas i vår lagstiftning. Det finns med i portalparagrafer i regeringsformen och det nämns i kommunallagen, men det måste förstärkas. Det är en oerhört viktig symbolfråga att allas rätt till en god bostad verkligen lagstiftas. Det nämns att såväl privat som allmännyttig tvångsförvaltare kan utses. Som Carina säger är det naturligtvis också rimligt att om det inte finns en allmännytta som kan ta den rollen borde kommunen kunna vara en offentlig tvångsförvaltare. Detta är oerhört viktigt. Mats Odell säger i sitt svar till Carina att det med nuvarande lagstiftning inte är möjligt att ålägga någon att ta på sig uppdraget som tvångsförvaltare. Det är ju bra om ministern tar med sig denna problematik och medverkar till att lagen ändras så att det blir möjligt att ålägga någon att ta på sig uppdraget som tvångsförvaltare. Mats Odell tar ju upp bristerna när det gäller förvaltare både ur ekonomisk synpunkt och när det gäller svårigheterna att rekrytera. Ministern säger att det inte är rimligt att lagstifta om detta. Det vore väl rimligt att lagstifta just om att det ska finnas möjlighet att ålägga någon att ta på sig uppdraget som tvångsförvaltare. Det är uppenbart att det är lämpligt att det är allmännyttan. I brist på en allmännytta, vilket jag hoppas att det inte ska vara - Mats Odell kan ju ändra också på den saken - ska vi kunna ålägga kommunen att vara offentlig förvaltare av allmännyttan. Jag menar att vi måste pröva möjligheten att kommunen ska ha förköpsrätt av misskötta bostäder.

Fru talman! Det är oerhört centrala frågor vi talar om. Tryggheten i boendet för människor är något helt centralt. Att det finns förvaltare av hyresfastigheter som missköter sig på det här sättet är ju helt oacceptabelt. Vi måste hela tiden arbeta för att skapa trygghet för människor i sina hem. Det är något som är helt centralt. En av anledningarna till att mitt parti och så småningom också alliansen drev kravet på att reformera fastighetsbeskattningen var den otrygghet som följde av att man hela tiden såg ökade kostnader framför sig trots att man hade en fast pension. Det här ligger helt i linje med det. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga som Carina Adolfsson Elgestam tar upp. Tanken är att den skärpta lagen, om tidsplanen håller - jag har inte hört något annat - ska träda i kraft om drygt fyra månader, alltså den 1 juli. Jag tycker att det är intressanta förslag som förs fram i diskussionen. Kan man ålägga någon att vara tvångsförvaltare? Jag tror att det är svårt. Eftersom villkoren för den som är tvångsförvaltare är så dåliga som de är i dag är det den vägen vi nu går, att ändra lagen så att det ska bli mer attraktivt att bli tvångsförvaltare. Kan kommunen vara tvångsförvaltare? Ja, det är klart att kommunen kan vara tvångsförvaltare om man har förvaltningskompetens. Då uppstår nästa fråga: Måste man, när det gäller de kommuner som inte har förvaltningskompetens, bygga upp ett kommunalt bostadsbolag för att skaffa sig förvaltningskompetens? Jag tror att svaret på den frågan är nej. Jag tycker att det är värt att utvärdera om en kommun kan handla upp förvaltningskompetens för att lösa en akut situation. Jag har inte svar på det, men jag tror att det ska fungera om vederbörande, som man handlar upp, godkänns av hyresnämnden. Det bör vara möjligt. Jag kan inte ge ett definitivt svar, men jag tycker att det är en fråga som bör belysas i positiv anda.

Fru talman! Det sista som ministern sade om att kommuner kan vara tvångsförvaltare och åläggas att göra en upphandling kändes som positivt. Ministern öppnade trots allt lite på dörren för den problematik som finns när det gäller de drabbade hyresgästerna när det blir ett moment 22 och något händer. Det är ju tryggheten i boendet är det viktiga. Vi ser ju kontinuerligt i hela landet att det med jämna mellanrum är en och annan ägare till hyresfastighet som inte sköter sig. Därför är det bra om vi på olika sätt kan förändra lagstiftningen och titta på olika möjligheter så att inte människor kommer i kläm. Det viktigaste är naturligtvis att man kan hitta en annan tvångsförvaltare, som ministern säger i sitt svar. När det blir en form av moment 22, som jag upplever att det har blivit i Markaryd där det inte finns någon allmännytta, och med de problem som blir, uppfattar jag det sista som ministern säger som att ministern är beredd att titta på om vi kan göra förändringar i lagstiftningen så att detta blir möjligt. Den enskilda människan är ganska utsatt i de här situationerna när det inte finns någon värme i bostaden, när det inte kommer något vatten och när det blir ett allmänt förfall. Det är viktigt att man då inte kommer i kläm utan att det finns ett sätt att snabbt och enkelt se till att tryggheten i boendet finns kvar medan man försöker få tag i en ny ägare, som sköter sig, till hyresfastigheten.

Fru talman! Jag vill tacka Carina Adolfsson Elgestam och Egon Frid för en konstruktiv debatt. Jag tycker att det är naturligt att titta på möjligheten för en kommun som saknar förvaltningskompetens att upphandla den. Även om det inte har funnits med i utredningen tycker jag att det är en ganska naturlig möjlighet som vi måste titta på med positiva ögon. Vi ser hela tiden tragiska fall med personer som missköter inte bara fastigheter, utan inte minst djur. Det finns olika bakgrund till sådant. Det kan vara spekulation. Det kan vara girighet. En mycket vanligt förekommande orsak är att folk blir sjuka. De blir dementa och klarar inte av sin situation. Vi måste därför ha beredskap i samhället att hantera sådana situationer så att oskyldiga människor - och djur - inte kommer i kläm. Det är en oerhört viktig sak. Jag tackar interpellanterna för en konstruktiv debatt.