Tom Tits Experiment

Herr talman! Mats Pertoft har frågat mig om jag är beredd att medverka till en regelförändring som möjliggör även för ett kommunalt ägt bolag att bedriva friskoleverksamhet, alternativt om jag är beredd att verka för att få till stånd en försöksverksamhet där ett kommunalt bolag kunde vara huvudman för en fristående skola. Fristående skolor är en självklar del av det svenska skolväsendet. En grundläggande del av regeringens omläggning av skolpolitiken är att skapa ett utbildningssystem där villkoren för kommunala och fristående skolor är likvärdiga. Alla elever och vårdnadshavare ska ha möjlighet att välja mellan olika skolformer. Elever och vårdnadshavare ska också ha stora möjligheter att välja just den utbildning som passar elevens behov och önskemål. Varje skola ska ha utrymme att skapa en egen profil och tillämpa ett eget arbetssätt. Men det finns enligt min mening skäl att hålla isär vad som är en kommunal skola och vad som är en fristående skola. Det måste vara tydligt för såväl skolans personal som för elever och vårdnadshavare vilken typ av skola man verkar i och vilket regelverk som gäller för verksamheten. I detta ligger också att det måste vara klart vem som är huvudman för skolan. Som Mats Pertoft pekar på har Skolverket konstaterat att helägda kommunala bolag utifrån gällande rätt inte kan godkännas som huvudmän för fristående skolor som motsvarar grundskolan. Det aktuella fallet har även prövats av Länsrätten i Stockholms län som gjorde samma bedömning som Skolverket. Länsrättens dom har nu emellertid överklagats till Kammarrätten i Stockholm som ännu inte prövat ärendet. Jag avser för närvarande inte att vidta några åtgärder för att ändra regelverket. Jag tänker dock följa utvecklingen på området i allmänhet, och i det här aktuella ärendet i synnerhet, för att se om det behövs ändringar i regelverket för att regeringens skolpolitiska mål ska kunna uppnås.

Herr talman! Jag börjar med det sista i skolministerns svar, att regeringens skolpolitiska mål ska uppnås. Det finns ju en stor fråga som vi skolpolitiker debatterar väldigt ofta och rådbråkar våra huvuden om, nämligen: Hur ska vi uppnå att fler elever intresserar sig för naturvetenskapliga ämnen, matematik etcetera? Jag vet inte om skolministern någon gång har varit på Tom Tits och besökt verksamheten. Han nickar. Annars hade jag bjudit in honom, för det är en ganska suverän verksamhet som bedrivs vid Sveriges största science center i Stockholmsområdet. Trots tyvärr hög inträdesavgift är det fullt med skolungdomar där. Frågeställningen är följande: Vi har en intressant verksamhet. Den är pedagogisk. Den är grundad av lärare. Det är entusiaster som har byggt upp det här från början. Verksamheten har under många år samarbetat med lärarhögskolan för att främja naturvetenskapliga ämnen med pedagogiska experiment och så vidare. Man har nu startat en förskoleverksamhet. Det är kö till den. Den är eftertraktad. Man arbetar med hela utställningarna och bedriver pedagogiskt utvecklingsarbete i ordets bästa mening - och man vill starta en friskola. Man vill starta en skola som kan föra den pedagogiska traditionen, den här experimentlustan, vidare in i grundskolan. Man har bara ett enda problem. Det är att man råkar vara ett helägt kommunalt bolag. Det beror på att det genom åren inte funnits någon i näringslivet som velat pytsa in pengar för att kunna starta den verksamheten. Inte ens nu för tiden går museiverksamheten, alltså utställningsverksamheten, runt. De har varit en stiftelse. Nu är de ett kommunalt bolag och ingår i Täljekoncernen. De har alltså ett enda problem, nämligen att de har fel huvudman. Jag tror inte att något fristående bolag skulle vara berett att ta över verksamheten om man inte blev lovad en väldig massa pengar i all evighet. Frågan är om vi är intresserade av bra skolor eller av huvudmannafrågan. För en liberal skolminister borde det vara självklart att det är skolan och inte huvudmannafrågan det måste handla om. Det finns inte något konkurrensförhållande. Jag betvivlar att Kunskapsskolan eller Vittra vore intresserade av att ta över verksamheten. Det handlar om att skapa möjligheter för en pedagogiskt innovativ idé på områden där vi nationellt diskuterar hur vi kan främja elevernas intressen och att på detta område skapa möjligheter att utveckla verksamheten. Hur kan skolministern i sann liberal anda skapa dessa möjligheter? Det är min fråga.

Herr talman! Det är något i frågeställningen som jag inte förstår. Om Tom Tits i Södertälje är en kommunal verksamhet, och om kommunen tycker att det ska vara en skola, är det bara att starta en skola. Varför måste det vara en friskola? Kommunen är ju huvudman för skolväsendet, och då är det bara att starta en skola.

Herr talman! Det skulle man kunna göra, men då uppstår andra problem. En kommunal skola har, vilket också påpekas i svaret, delvis ett annat regelverk. Man har ett annat helhetsansvar. När man har en hel organisation med anställningar och så vidare är det betydligt krångligare än för en enskild friskola, som helt kan fokusera på den pedagogiska idén och det koncept som finns. Sedan vill jag som politiker inte lägga mig i detta för mycket, utan jag vill att dessa människor tillsammans med verksamhetsledningen för Tom Tits, med koncernledningen, arbetar fram sin idé och att den är fristående. Jag kan hålla med om att den möjligheten diskuteras, men det vore betydligt enklare om de kunde fortsätta som friskola, särskilt då det redan finns en enskild förskola.

Herr talman! Det här är väldigt rörigt. Vi har kommunala skolor, och vi har privata skolor. De kallas i Sverige för friskolor. Här finns en kommunal verksamhet som Mats Pertofts parti tycker ska vara privatskola - för att kunna gå runt arbetsrätten i Södertälje, eller vad det var han sade; de skulle behöva andra anställningsavtal och sådant. Det är en ganska märklig invändning. Jag är för det första mycket skeptisk till att kommunal verksamhet över huvud taget ska bedrivas i bolagsform. Det minskar människors insyn, vilket är ett demokratiskt problem. Det förekommer ofta att kommunerna skyfflar pengarna mellan olika bolag för att skatteplanera. Om Södertälje kommun nu vill ha Tom Tits experimenthus, eller vad det heter, i kommunal bolagsform så får man väl ha det, men då är det ju inte privat. Då kan det inte vara en friskola. Det är en kommunal verksamhet. Vill de ha den som skola, så öppna skolan! Södertälje kommun är huvudman för skolväsendet i Södertälje så det är bara att öppna en skola. Om det däremot ska vara en friskola ska det också ha en privat huvudman. Om de anställda och verksamhetsledningen vill ta över och driva den som privat skola är det bara att göra det. Skicka in en ansökan till Skolverket så prövas den! Kommunen kan inte driva privatskolor. Det strider mot hela definitionen. Vi skiljer i Sverige mellan kommunala skolor och fristående skolor, och om man luddar till det hela genom att kommunala bolag i någon blandform skulle kunna driva privata skolor är man ute på mycket tunn is.

Herr talman! Nu handlar detta om fristående skolor. Även om skolministern i var och varannan mening växlar mellan benämningen privatskola och friskola föredrar jag benämningen friskola. Jag trodde att vi i Sverige avskaffade privatskolorna för omkring 15 år sedan i och med att vi också avskaffade möjligheten att ta ut höga avgifter. Svårigheten består av flera delar. Det handlar inte om att fuska bort personal. Det handlar om att det i en fristående skola finns en tydligare fokusering än i en kommunal skola. Det brukar ofta framhållas i debatten att en fördel med fristående skolor är just att de kan fokusera bättre. Sedan har vi diskussionen om upptagningsområde, och allt annat som en kommunal skola har, som också kan krångla till det hela. Jag tror dock inte att vi ska ta den diskussionen nu. Det är lite synd om vi på det här sättet ska skilja mellan olika skolhuvudmäns möjligheter. Det vore bättre om vi kunde säga att vi vill ha bra skolor. Varför ska i så fall inte kommunala bolag få driva friskolor på samma sätt som andra bolag? Man kan ha rent ideologiska invändningar mot det. Jag själv har inte det, men det verkar som om skolministern har en rent ideologisk invändning mot att kommunala bolag ska få driva friskolor. Jag undrar: Varför det?

Herr talman! Vi har två typer av skolor i svensk skollagstiftning, om vi talar om huvudmannaskap. Det ena är kommunala skolor. Där är kommunen huvudman. Det andra är fristående skolor, som de mycket riktigt heter. De har privat huvudman. Det betyder att kommunen inte är huvudman för dem. Den stora skillnaden mellan kommunala skolor och friskolor är vem som är huvudman. Mats Pertoft säger att här finns en skola som borde få vara kommunal men samtidigt vara friskola. Varför det? Jag förstår inte det. Om man vill vara en friskola med det regelverket får väl bolaget, eller vad det nu är som kommunen har, privatiseras, eller också får de som vill driva en friskola frigöra sig från kommunen och starta och driva den - om de uppfyller kraven. Men så länge det är en kommunal verksamhet är det en kommunal skola, och då faller den också inom ramen för den lagstiftningen. Jag ser inget behov av att ludda till lagstiftningen, att kommuner ska driva privatskolor eller tvärtom. Det enda väsentliga när det gäller att skilja dem åt handlar om vem som är huvudman. Det är därför det finns två olika lagstiftningar. I det ena fallet är det kommunen och i det andra en enskild huvudman. Att då krångla till det hela genom att låta kommunala bolag bedriva friskolor ser jag inget behov av. Om kommunen tycker att verksamheten ska vara skola är det fritt fram att starta en kommunal skola. Tycker man att det ska finnas en enskild huvudman får man överlåta verksamheten till någon annan ägare.