Tillgängligheten till stridsflyget

Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka omedelbara åtgärder jag är beredd att vidta för att tillgängligheten till stridsflyget ska kunna vidmakthållas.

Försvarets materielverk, som är ansvarigt för underhållet av stridsflygplanen, har uppgivit att den uppkomna situationen inte är acceptabel och att man självklart tar anmärkningar från militära flyginspektionen på största allvar. Jag gör ingen annan bedömning i frågan än FMV.

Efter överföringen av flygverkstäderna från Försvarsmakten till FMV ankommer det på FMV att följa regelverket för militär luftfart, RML. Denna överföring av verksamhet från Försvarsmakten beslutades av den föregående regeringen i juni 2012.

FMV har haft i uppgift att uppvisa för militära flyginspektionen att den åtgärdsplan som togs fram av FMV i november 2015 också genomförs. Åtgärdsplanen omfattar tydliggörande av delegeringar i arbetssätt och styrande dokument, kompletterande utbildning avseende RML och utökat granskningsansvar på ledningsnivå avseende tillståndspliktiga verksamheter enligt RML. FMV arbetar intensivt med att lösa uppgiften.

Jag vill i sammanhanget också påminna om att regeringen sedan tidigare har tillsatt en särskild utredare med uppgift att se över materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Den uppgiften omfattar frågan om hur logistiktjänsterna - av vilka underhåll av stridsflygplan är en - ska organiseras utifrån kravet på ökad operativ förmåga i krigsförbanden.

Fru talman! Tack så mycket, försvarsministern, för svaret på min interpellation!

Bakgrunden till interpellationen är att för någon vecka sedan beslutade flygsäkerhetsinspektören att dra tillbaka flygverkstädernas tillstånd att utfärda underhållsintyg för stridsflyget. Detta ledde omedelbart till att ett antal stridsflyg inte kunde levereras ut till respektive divisioner och delta i den verksamhet som de är avsedda för.

Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att det här inte kom som någon blixt från en klar himmel. Flygsäkerhetsinspektören varnade redan för sex månader sedan att han skulle kunna komma att dra tillbaka tillståndet. Det är egentligen först när det är för sent och beslutet redan är fattat som FMV tycks ha tagit kritiken mot flygsäkerheten på stort allvar.

I går hade försvarsutskottet flyginspektören närvarande på sitt sammanträde. Han talade om intressekonflikter mellan å ena sidan Försvarets materielverks ledning och å andra sidan det regelverk som reglerar flygsäkerheten. Enkelt uttryckt handlar det om att ledningen för FMV vill ha leveranser och lägger ut beställningar och skapar ett tryck på flygverkstäderna som de inte kan hantera, åtminstone inte om det ska vara förenligt med reglerna om militär luftfart.

Detta gör att man frågar sig inte bara hur flygverkstäderna är organiserade och under vilken myndighets ledning de ska vara, utan också om vi har tillräcklig kapacitet på flygverkstäderna. För ett par år sedan lades en av de tre flygverkstäderna ned, nämligen den på F 17 i Kallinge. När vi nu ett par år senare märker att trycket på verkstäderna blir alldeles för högt måste frågan ställas: Har vi en för liten produktionskapacitet? Står den inte i paritet till det behov som flygvapnet har? Det hade varit intressant att höra om försvarsministern hade någon kommentar till den frågan.

Över huvud taget funderar man på hur logistiken och verksamheten inom FMV är riggad utifrån det som försvarsministern väljer att avsluta sitt svar med, nämligen: Är den riggad utifrån kravet på ökad operativ förmåga i krigsförbanden - det som är det enskilt viktigaste inriktningsbeslutet?

Har FMV tankat ned och tagit till sig den förändrade hotbild som Sverige i dag har och den förändrade försvarspolitiska inriktning som vi har fått? Även på den punkten, fru talman, skulle det vara intressant att höra om försvarsministern tror att det finns en resa kvar för försvarslogistiken att göra för att anpassa sig till det innehåll som finns inte minst i försvarsministerns eget inriktningsbeslut.

Fru talman! Det är intressanta perspektiv och synpunkter som Allan Widman för fram. Det här är självklart realiteter som måste hanteras. Både jag och min statssekreterare har tagit den här problematiken på största allvar. Jag vet att man har jobbat intensivt också inom myndigheterna, som FMV, och fört dialog med flygsäkerhetsinspektören i de här frågorna.

Jag kan nu meddela att det i går kom uppgifter om att den militära flyginspektionen är överens med FMV om de åtgärder av olika art som vidtagits och att man kommer att lätta på restriktionerna för underhållsverksamheten. Det innebär att FMV återigen kan leverera flygplan till Försvarsmakten. Den akuta fasen ska därmed vara över.

Jag fick kl. 10.15 i dag, alldeles före den här interpellationsdebatten, ta del av ett beslut från flygsäkerhetsinspektör Anders Janson: Med referens till de redovisningar som FMV genomfört för FSI samt de genomförda åtgärderna och den handlingsplan som redovisats i en FMV-skrivelse anser FSI att organisationen vidtagit erforderliga korrigerande åtgärder med anledning av avvikelse 1 och 2 och upphäver tidigare beslut om tillfällig begränsning av organisationens befogenheter att utfärda underhållsintyg.

Det här innebär väl då att verksamheten åter ska vara fungerande. Jag tyckte att det var viktigt att kunna ge det beskedet i debatten, så det var bra att jag kunde få fram det före debatten.

Sedan vill jag påminna om att jag var ordförande i försvarsutskottet, vilket är Widmans nuvarande position, när det här hanterades 2012. I de diskussioner vi då förde om den här frågan underströk utskottet vikten av att en eventuell överföring av verksamheten till FMV eller annan huvudman inte skulle få leda till försämrad militär förmåga eller sänkta beredskapskrav. Det var vad utskottet levererade i det sammanhanget, och det är en uppfattning som jag inte har ändrat. Jag har samma ståndpunkt nu som jag hade då. Det är oerhört viktigt att FMV kommer till rätta med den här typen av problem och tar dem på största allvar.

Det genomförs nu en utredning av logistiktjänsterna, där underhållet av stridsflygplanen ingår. Detta ska organiseras utifrån kraven på ökad operativ förmåga i krigsförbanden. Det är ingen tillfällighet att den biten finns med i sammanhanget. Däremot är det väl lite tidigt för mig att sticka ut hakan och säga: Så här och så här blir det! Nej, utredaren får jobba klart.

Jag säger de här sakerna nu i debatten med Widman för att jag vill understryka att jag ser allvarligt och seriöst på den här frågan. Det är oerhört väsentligt att detta fungerar. Är det så att sådana här situationer uppstår är det nödvändigt att lösa dem. Vi ska inte ha den här typen av lägen, utan vi måste spänna bågen hårdare. Jag är i alla fall tillfreds med att jag 10.15 i dag fick beskedet att den situation vi hamnat i är löst.

Fru talman! Försvarsministerns besked är mycket välkommet. Det kommer inte som någon total överraskning för mig, eftersom vi redan i går kunde höra av flygsäkerhetsinspektör Anders Janson att en lösning var på gång. Det är gott att produktionen vid flygverkstäderna nu kommer igång igen och att det inte finns några akuta hot mot tillgängligheten till våra stridsflygplan. Jag är tacksam för detta.

Samtidigt tror jag inte att man i och med detta kan blåsa faran över, annat än rent tillfälligt. Jag kan konstatera att den process som ledde fram till att flygsäkerhetsinspektören drog in tillståndet varade i sex månader. Det är min bedömning att Försvarets materielverk inte tillräckligt tidigt tagit kritiken på tillräckligt stort allvar. Man måste nu skaffa sig någon form av "early warning system" och se till att FMV i ett mycket tidigare skede reagerar på den kritik som kommer.

Ja, det är korrekt - den logistikreform som förändrade huvudmannaskapet för flygverkstäderna och förflyttade dem från Försvarsmakten till FMV beslutades under Alliansens regeringsperiod, dock utan att oppositionen vid det tillfället reserverade sig däremot. Men nu har vi den situation som vi har.

Jag ställde två frågor. Jag tyckte att jag delvis fick svar på den ena, som handlade om huruvida logistiken och Försvarets materielverk laddat ned den nya försvarspolitiska inriktningen, som prioriterar nationellt försvar av Sverige, eller om de fortfarande delvis lever kvar i det försvar som var inriktat på internationella insatser, vilket innebär helt andra och lägre krav på både tillgänglighet och beredskap.

Den fråga som jag inte fick besvarad och som jag hoppas att försvarsministern nu kan återkomma till handlade om den sammanlagda kapaciteten på flygverkstäderna. Vi tog bort en av de tre flygverkstäderna. Är det försvarsministerns bedömning att kapaciteten i dag är tillräcklig? Flygsäkerhetsinspektören konstaterar att det finns en intressekonflikt mellan å ena sidan FMV:s krav på leverans till Försvarsmakten och å andra sidan de regelverk som gäller för flygsäkerheten. Jag vore tacksam om jag fick ett svar på den frågan, fru talman.

Fru talman! När det gäller historieskrivningen vill jag markera att det vi förde en diskussion om i försvarsutskottet var villkoret för att ställa upp på den här typen av åtgärder. Det var då vi förde in att detta inte får leda till försämrad militär förmåga och sänkta beredskapskrav. Nu har vi att hantera det här, men jag kan garantera att vi inte har lidit av passivitet under den här tiden. Detta är en situation som helt enkelt måste lösas, och det har man gjort vad gäller den här biten.

Jag blåser inte någon fara över. Jag tycker nästan inte att man kan göra det i något avseende i dag, utan det dyker ständigt upp saker av de mest skilda slag, nästan varje dag. Det som har hänt visar vikten av att vi följer upp verksamheten och garanterar att det här håller långsiktigt, så att vi inte hamnar i den här typen av situationer. Det är klart att det är ett underlag för dialog med ansvariga myndigheter.

När det gäller frågan om fler verkstäder - det är förmodligen detta Widman syftar på - är det naturligtvis så att jag inte kan ställa mig och lova rakt av verkstadsanläggningar si eller så. Men kommer det synpunkter och frågor om kapacitet i förhållande till regelverk måste man värdera de bitarna och se hur man löser det. Exakt hur lösningen ska se ut och huruvida det här är ett kärnproblem får man återkomma till. Jag är inte ovetande om att den här typen av balans är en del av problematiken, men jag vill inte stå här och låsa mig för en exakt organisatorisk form för hur man ska jobba framöver.

Sedan måste man skilja på vad som är myndighetens roll och uppgift och vad som är politikens uppgift. Men för oss är det oerhört väsentligt att vi aldrig får ha någon tendens till försämrad militär förmåga eller sänkta beredskapskrav. Jag tar det som har hänt på största allvar. Det vet man också inom respektive myndighet.

Fru talman! När det begav sig var det min bedömning att det var ett misstag att lägga ned flygverkstaden på F 17 i Kallinge i Ronneby och därigenom dra bort en tredjedel av vår kapacitet på det här området. Jag kallade vid det tillfället till mig företrädare för både FMV och flygvapnet och ställde en väldigt rak fråga: Kommer detta att fungera vid en nedläggning? Jag fick då ett tydligt besked från FMV: Ja, vi lovar att detta kommer att fungera. Flygvapnet svarade då: Med ett sådant löfte kan vi inte göra någonting annat än att lita på det beskedet.

Fru talman! Anledningen till att jag uppehåller mig vid detta är att det förekommer liknande löften också i en lång rad andra avseenden. Det gäller till exempel underhållet av flygmotorer, som jag och försvarsministern haft privilegiet att diskutera vid flera tillfällen i kammaren. Det ställs ut löften.

Jag tror, försvarsministern, att den tid då man blint litade på löftena och med automatik lade dem till grund för de beslut som politiken fattade nog är förbi. Nu måste vi bättre "skrutinisera", kontrollera och följa upp de förändringar som sker också på tämligen låg nivå i myndigheterna.

Fru talman! Med detta vill jag tacka försvarsministern för debatten.

Fru talman! Det är alltid viktigt att försöka ha ingångsvärdet realism i olika sammanhang. Jag har egentligen ingen annan uppfattning än Widman när det gäller att man alltid måste värdera det som sägs mot vad man tror är en verklighet.

Jag ska nu inte ställa ut vare sig det ena eller det andra i löftesväg mer än att jag inser att det är frågor som vi kontinuerligt måste jobba med. Vi kommer kontinuerligt att möta problem. Vi kommer att ha problem av ekonomisk art och av driftsmässig art. Det är sådant som myndigheterna kontinuerligt måste ta sig an. Så fungerar verkligheten.

Jag har ingen omedelbar lösning att presentera på problematiken mer än att man har löst ut den knut som nu var aktuell. Jag inser att det är saker som vi följa upp. FMV har väldigt tydligt klart för sig att det är någonting vi måste följa upp och jobba med.

Vi är naturligtvis också måna om att det fungerar framöver. Då måste man värdera balanser i kapacitet och regelverk. Det viktigaste är framför allt att i den tid vi nu lever i kan vi inte på grund av inre organisatoriska frågor ha problem med den militära förmågan eller beredskapskraven. Så får det inte vara.

Det är den politiska dimensionen i detta. Sedan måste myndigheterna jobba utifrån den plattformen.

Överläggningen var härmed avslutad.