the Baltic University Programme

Fru talman! Marianne Andersson har frågat mig dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja ett fortsatt universitetssamarbete inom ramen för Baltic University Programme, dels vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att säkerställa genomförandet av svenska åtaganden inom ramen för Agenda 21, sär- skilt vad avser utbildningssektorn. Baltic University Programme spelar en betydelse- full roll i arbetet med att utveckla samarbetet i Öster- sjöregionen. Programmet, som omfattar 174 univer- sitet eller motsvarande i fjorton länder och ca 7 000 studenter per år, bidrar till att öka och sprida kunska- perna om miljöfrågor, hållbar utveckling och demo- krati. Genom att knyta ihop studenter, lärare och forskare från länderna runt Östersjön skapar pro- grammet också ett unikt nätverk som omfattar ett stort antal människor i Östersjöområdet. Under en dryg tioårsperiod har Östersjöregionen, bl.a. genom svenska insatser, utvecklats till en region i stark tillväxt där stora framsteg har gjorts på de flesta samhällsområden. Länderna har utifrån mycket olika politiska, ekonomiska och sociala förutsättning- ar successivt utvecklats till grannländer som samar- betar på ett alltmer jämbördigt plan. Det är en ut- veckling som också präglar utbildnings- och forsk- ningssektorn och det finns inom denna sektor ett starkt intresse av att vidareutveckla samarbetet. Baltic University Programme inkom i december 2001 med en skrivelse till Utrikesdepartementet med en begäran om ett långsiktigt stöd till dess sekretariat. Detta ärende har sedan överförts till Utbildningsde- partementet där det nu är föremål för behandling. Jag avser, som ett led i denna, att besöka Baltic University Programmes sekretariat i Uppsala om några dagar för att på plats skaffa mig ytterligare information och med företrädarna diskutera den framtida verksamheten. Sveriges åtaganden inom Agenda 21 är viktiga och har följts upp mycket ambitiöst ända sedan Rio- konferensen 1992 då Agenda 21 beslutades. Det är omöjligt för mig att här räkna upp alla de verksam- heter inom skolans, folkbildningens, vuxenutbild- ningens och den högre utbildningens ramar som har anknytning till Agenda 21. Det har exempelvis inom skolan och vuxenutbildningen skapats nya kursplaner med syfte att främja Riodeklarationens intentioner. Även högskolan har tagit lokala initiativ vilket resul- terat i såväl enstaka kurser som helt nya utbildningar och program. Det har inrättats kunskapscentrum och miljövetenskapliga forskningscentrum, och kommu- ner, landsting, statliga myndigheter och näringslivet har i olika former samarbetat med Agenda 21 där utbildning varit ett viktigt inslag. Ett miljöledningssy- stem har sedan 1997 gradvis införts inom de flesta statliga utbildnings- och forskningsmyndigheter och det omfattar i dag 52 myndigheter under Utbildnings- departementet. Sverige har också varit pådrivande på internatio- nell nivå. Det gäller inom EU där miljö och hållbar utveckling var ett av det svenska ordförandeskapets prioriterade områden. Men det gäller även inom OECD och i förberedelserna inför Johannes- burgstoppmötet nu i september, där Riodeklarationen ska följas upp och nya mål sättas upp för Agenda 21. Och det gäller inte minst i vårt grannlandssamarbete runt Östersjön där Baltic 21 sedan år 2000 har kom- pletterats med en åttonde sektor, nämligen utbildning. Baltic 21 är ett initiativ som tagits av statscheferna i de elva länder som sett Östersjön som sitt gemen- samma ansvar och som syftar till att Agenda 21 ska genomföras i grannlandssamarbete inom åtta olika områden. Vid ett utbildningsministermöte på Haga slott i slutet på januari i år antogs mål, handlingsplan och uppföljningsprogram för den nya sektorn utbild- ning benämnd Baltic 21 Education. För att informera om regeringens arbete med håll- bar utveckling, har årliga skrivelser benämnda Håll- bara Sverige överlämnats till riksdagen. I den senaste skrivelsen som beskriver arbetet under 2001 (Rskr 2001/02:50), redogörs för 18 olika åtgärder på utbild- ningsområdet varav fyra avslutades under året. Under årens lopp har regeringen också lämnat rapporter till Förenta nationerna och inför Johannesburgskonferen- sen i september har Sverige, liksom alla andra länder, skrivit en nationell strategi för hållbar utveckling (rskr 2001/02:172). Sverige spelar en aktiv roll i arbetet med att skapa en hållbar utveckling och har inte minst understrukit utbildningens stora betydelse i detta arbete. Vi har i många sammanhang pekat på utbildningens och forskningens mycket viktiga roll för att överföra kunskap mellan generationer och mellan verksam- hetsområden. Jag är övertygad om att de åtgärder som vi har vidtagit kommer att öka hållbarheten i det svenska och, i den mån vi kan påverka det, även det globala samhället. Givetvis kan vi inte slå oss till ro med det vi har gjort, utan målsättningen är att konti- nuerligt föreslå fortsatta åtgärder som ska komplettera och förbättra de redan vidtagna.

Fru talman! Tack så mycket för svaret på min in- terpellation. Mina frågor handlade om utbildningens roll för genomförandet av Agenda 21 och de svenska åtgärderna på det området. Jag har fått ett omfattande svar på dem, och jag tackar för det. Sedan handlade de om Baltic University Programme och nätverks- samarbete inom det område där vattnet rinner till Östersjön, det s,k. dräneringsområdet. Förutom kust- staterna deltar Vitryssland, Ukraina, Slovakien och Tjeckien i arbetet. Jag uppskattar att utbildningsministern nu när frå- gan om Baltic University Programme överförts till Utbildningsdepartementet från Utrikesdepartementet tänker besöka sekretariatet i Uppsala. Det är viktigt att skaffa sig kunskaper om detta viktiga initiativ som har stor del i utbildnings- och miljösamarbetet mellan länderna runt Östersjön. Vi var ett antal ledamöter som här i Riksdagshuset träffade några företrädare för nätverket för någon månad sedan. Vi deltog då också i en videokonferens med företrädare för universitet i Polen, Litauen och Ryssland. Det var korta inslag från dem men visade ändå på en hel del av den verksamhet som man har. Vi hade också möjlighet att ställa en del frågor till dem. Det var väldigt intressant och positivt. Nätverket startades 1991 på initiativ av Uppsala universitet för att stärka den nyckelroll som universi- teten har för utvecklingen i Östersjöregionen. Sekre- tariatet i Uppsala samordnar verksamheten, och det finns nu 13 nationella centrum för kontakt, informa- tion och utveckling av programmet i respektive land. Sekretariatet i Uppsala och nätverket har hittills finansierats genom ett statligt anslag om 2 miljoner kronor och ett anslag om 900 000 kr från Uppsala universitet. Dessutom bidrar Nordiska ministerrådet och Svenska institutet med kortare anslag. De särskil- da projekten finansieras bl.a. genom anslag från Sida, Svenska institutet, KK-stiftelsen och vissa EU- program. Den externa finansieringen behöver givetvis fort- sätta att stärkas, precis som utbildningsministern säger. För att hålla samman och driva verksamheten, utveckla den och skaffa den externa finansiering som behövs krävs att det finns en bas. Det är därför ange- läget att anslaget får finnas kvar. Det är också viktigt att det får finnas inom Utbildningsdepartementet, dit det kommer att flyttas. Flyttningen mellan departe- menten får inte innebära att programmet hamnar mellan stolarna. Det är anledningen till den skrivelse som lämnades i slutet av förra året och också till denna interpellation. Jag noterar att utbildningsministern i svaret visar sitt intresse genom det planerade besöket, liksom genom välvilliga skrivningar. Han ger dock inte några signaler om fortsatta anslag. Jag kan förstå att beloppet inte kan preciseras i dag, men det skulle vara värdefullt med en viljein- riktning om att stöd kommer att utgå. Detta är ett svenskt initiativ som passar väl in i vårt Östersjöen- gagemang, och också i vårt Agenda 21-arbete. Jag skulle vilja ha en kommentar till det.

Fru talman! Som rutinerad riksdagsledamot vill Marianne Andersson naturligtvis att jag ska yppa vart ärendet är på väg. Men jag kan inte göra det innan vi är färdiga. Jag är mycket imponerad av det jag har sett av verksamheten, inte minst av professor Lars Rydéns sätt att leda ett nätverksarbete som involverar så många universitet och högskolor och så många länder i en för oss angelägen region. Jag hade också tillfälle att nosa på verksamheten i samband med att utbildningsministrar från länderna kring Östersjön träffades på Haga slott för att diskute- ra hur vi ska föra fram miljöfrågorna inom utbild- ningssystemen. I det sammanhanget besökte Lars Rydén oss. Hans insatser är ett fint exempel på kon- kret arbete, alltså inte bara fina målsättningar utan ett mycket konkret arbete som lett till att studenter från länderna kring Östersjön fått nya möjligheter att stu- dera med miljöinriktning. Jag ska snart studera verksamheten lite närmare och kan därför inte nu säga hur beredningen kommer att sluta. Men jag kan säga så mycket att det är en imponerande verksamhet som sköts på ett impone- rande sätt.

Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta och pressa utbildningsministern på besked, men projektet är ju känt och kommer att bli ännu mera känt för utbild- ningsministern. Jag förstår av de positiva orden att det finns en välvillig inställning. Därför ser jag det som ganska omöjligt för ministern att sedan säga att det inte blir några pengar. Även om utbildningsministern inte kan säga det läser jag mellan raderna att det här är någonting som Sverige måste fortsätta med. Det är det verkligen - jag vill poängtera det ytterligare en gång. Också i riksdagen finns ett stöd för projektet. I höstas väcktes en flerpartimotion om projektet och det har vid något tillfälle tidigare motionerats om det. Detta visar att flera partier står bakom projektet och tycker att det är mycket intressant för utvecklingen. Östersjön ska ju bli världens renaste hav. Jag hop- pas att det kan bli det. Men det krävs nog ganska mycket miljösamarbete och utbildning innan vi kommer dithän. Det är naturligtvis nyckeln till en sådan utveckling. Jag vill gärna att utbildningsminister lämnar yt- terligare någon kommentar till detta med energi och vatten och de övriga frågorna. Utbildningsminister nämnde också Johannesburg och Agenda 21. Jag skulle också vilja ha en kom- mentar till det. Miljön är viktig, men Johannes- burgstoppmötet kommer också att handla om någon slags helhetssyn på hållbar utveckling, vilket är så mycket mera än bara miljöfrågor. Då handlar det om demokrati, utbildning, hälsa, hiv/aids osv. Vi har i riksdagen diskuterat frågan med olika mi- nistrar och det vore intressant att också höra utbild- ningsministerns syn på vad vi kommer att kunna uppnå i Johannesburg.

Fru talman! Det som jag tycker är så spännande och intressant med begreppet och arbetssättet hållbar utveckling är just att det involverar hela samhället. Utbildning och forskning spelar kanske på lång sikt den allra viktigaste rollen. Utbildning behövs för att medvetandegöra människor och skapa ett engage- mang kring miljöfrågor, men också för att utbilda framtidens experter som ska hjälpa till att med ny teknisk utveckling lösa problem som i dag ter sig väldigt svårlösta. Jag tror att det är just i den insikten, i miljöpro- blematikens akuta frågor, och i långsiktiga invester- ingar i kunskap - inte minst hos unga människor - som vi hittar framtidshoppet. Det kommer att leda till nya perioder av välståndsökning bland människor i världen. När vi till fullo tar till vara de möjligheter vi har att via kunskap, forskning och teknisk utveckling lösa dagens miljöproblem skapar vi också morgonda- gens välstånd. Därför blir samarbetet kring Östersjön en viktig praktisk verksamhet vid utbyte av kunskap. Vi har ett gemensamt hav som står inför mycket stora utma- ningar. Det kräver att alla vi som bor kring detta hav är engagerade och kunniga i de utmaningar som finns och att vi tillsammans skaffar oss ny kunskap om hur vi löser problemen. Då blir det utbytesprogram som leds från Uppsala en praktisk verksamhet som kan bidra till att lösa svåra miljöproblem. Därför kommer också den typen av verksamhet att presenteras i samband med Johannesburgstoppmötet. Det är viktigt att skapa former för kunskapsutbyte mellan länder och mellan kontinenter för hur vi kan använda forskning och utbildning för att lösa de stora miljöproblemen. I det som ibland kan te sig ganska mörkt i fråga om akuta svåra miljölägen har jag trots allt en grund- läggande optimistisk hållning. Kunskaperna finns redan och med mer samverkan och mer satsning på kunskap öppnar sig också helt nya möjligheter.

Fru talman! Vi är överens om allting. Det gäller också frågan om hållbar utveckling och det nätverk och det program vi pratar om. Det handlar också om demokrati, stadsplanering och alla möjliga saker. Det är oerhört viktigt. Jag ska inte förlänga debatten för jag tror att vi är väldigt överens. Jag ser fram emot och kommer gi- vetvis att bevaka att det blir pengar. Många andra kommer också att bevaka detta. Själv kommer jag inte att kunna göra det från denna talarstol eftersom det här är min sista interpellationsdebatt. De tidigare debatterna har dock inte varit med Thomas Östros. Jag vill därför passa på tillfället och tacka de ministrar som jag har haft interpellationsde- batter med. Det har varit givande och intressant på många sätt. De flesta av mina senare interpellations- debatter har varit med Anna Lindh. De har varit mycket bra debatter med bra resonemang, och vi har också kommit framåt och haft stor samstämmighet i olika frågor. Jag hoppas att utbildningsministern kan framföra mitt tack när det gäller interpellationsdebatterna till den övriga regeringen. Tack så mycket!

Fru talman! Låt mig passa på att från regeringens sida tacka Marianne Andersson. Hon är en högt vär- derad riksdagsledamot aktiv i ett viktigt parti i riks- dagen. Tack för samverkan, samarbete och diskussio- ner. Regeringen och Marianne Andersson har ibland haft olika synpunkter, men diskussionerna har alltid förts i en god ton och i en konstruktiv anda. Tack så mycket!