Tävlingsverksamhet för idrotter med högt smittskydd

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har för avsikt att återkomma till riksdagen med ytterligare lagförslag eller andra åtgärder som snabbare skulle kunna ge önskvärd precision för idrott, och särskilt ridsport, än regeringens tidigare förslag. Hon har också frågat mig om när jag bedömer att regeringen kan ha arbetat fram mer träffsäkra regler för idrott som skulle kunna innebära en nystart för många aktiviteter som går att genomföra smittsäkert. Sofia Westergren har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta så att ridsporten och andra idrotter som kan hålla ett högt smittskydd kan komma igång med sin tävlingsverksamhet igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig inleda med att säga att vi alla är överens om vikten av barns och ungas idrottande och om vikten av att idrottsverksamhet, även tävlingsverksamhet, så snart det är lämpligt ska kunna återupptas på alla nivåer. Som jag sa i interpellationsdebatten den 5 februari har dialogen i dessa frågor mellan Folkhälsomyndigheten och Riksidrottsförbundet varit särskilt viktig att säkerställa. När det kommer till barns och ungas idrottande är det främst Folkhälsomyndighetens bedömningar och deras föreskrifter och allmänna råd som är styrande.

Folkhälsomyndigheten har successivt öppnat upp för idrottande, och från den 1 juni blir det nu möjligt med mindre cuper eller tävlingar för barn och unga såväl inomhus som utomhus. Detsamma kommer att gälla för tävlingsidrott i mindre skala för vuxna utomhus. Det öppnas också upp för lägerverksamhet i mindre skala.

Den tillfälliga covid-19-lagen ger oss betydligt bättre möjligheter till mer träffsäkra åtgärder, och från den 1 juni gäller nya regler och nivåer för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Det är efterlängtade och välkomna steg i återstarten av idrottens tävlingsverksamhet och annat samhällsliv. Även här har Folkhälsomyndigheten en viktig roll i att besluta om en närmare reglering utifrån rådande smittläge och läget i vården.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Den nya lagen, den tillfälliga covid-19-lagen, är avsedd att möjliggöra träffsäkra åtgärder - sådana som inte i onödan hindrar verksamhet som kan genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt.

Ministern sa i en tidigare interpellationsdebatt i februari - alltså för tre månader sedan - att pandemilagen nu skulle ge regeringen bättre möjligheter till ett mer träffsäkert regelverk. Frågan är: Vart tog detta vägen? Varför har inte regeringen tagit vara på den möjligheten?

Vidare sa ministern att regeringen då, alltså i februari, tittade på att kunna göra skillnad mellan utomhus- och inomhusverksamheter och att man skulle kunna ta hänsyn till storlek på både anläggning och område där en aktivitet utförs.

Ändå kunde vi ända fram till i förra veckan inte se några som helst förändringar. Vi har alltså under de här månaderna inte sett några förändringar sedan vi stod här förra gången, trots att ministern sa att ni skulle titta på riktlinjer för olika typer av arrangemang och olika idrotter. Vi hade behövt se dem komma på plats tidigare för att på så sätt skapa fler möjligheter för människor att utöva sin sport.

Men jag är glad att ministern inför denna debatt nu ändå har kommit på att det fanns någonting kvar på att göra-listan. Jag är glad att ministern och regeringen nu fattar beslut om att man ska försöka använda sig av den här lagstiftningen, men jag undrar vad det är som har tagit sådan tid att titta på. Jag undrar också varför lagen inte används mer träffsäkert.

Mig veterligen har ridsporten både nu och då alltid haft en häst med i ekipaget liksom brottning både nu och då har handlat om att vara ganska nära sin motståndare. Det är och har varit skillnad på hur smittsäkert man kan utöva sin sport. Enligt min mening är det till exempel stor skillnad mellan att vara utomhus eller inomhus, och det är stor skillnad mellan att ha en hästlängd mellan sig och någon annan eller att den närmaste levande varelsen står precis bredvid en.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag håller också på med skytte, men man behöver inte alls göra det för att se att de åtgärder som ministern i februari lovade att titta på, men som nu kom i ett förslag förra veckan, faktiskt inte är speciellt träffsäkra. De är inte pricksäkra alls. Man gör skillnad på inomhus och utomhus, vilket är klokt. Men varför inte göra det mer träffsäkert genom att också skilja mer på olika sporter? Det går liksom inte ihop. Det är inte begripligt.

Jag undrar därför om ministern kan svara alla dem som lyssnar nu: Hur kommer det sig att det blir samma regler för en sport där man är väldigt nära varandra och en sport där man per automatik har smittsäkert avstånd mellan deltagarna?

Frau talman! Tack till minister Lind för svaret och för att hon delar vår uppfattning om vikten av barns och ungas idrottande och om vikten av att idrottsverksamhet, även tävlingsverksamhet, så snart det är lämpligt ska kunna återupptas på alla nivåer.

I vår senaste debatt i ämnet sa ministern att hästen är ett stort djur, som behöver ha sin dagliga träning trots pandemin. Jag uppskattar ministerns klarsynthet.

Nu har en viss öppning skett sedan jag skrev interpellationen, och nuvarande regler gäller fram till den 1 juni. Jag hoppas att vi är i pandemins slutfas, och jag tycker att vi ska blicka tillbaka för att se vad som gick bra eller mindre bra - allt för att vara lite bättre förberedda om detta händer igen.

Riktlinjerna har varit ryckiga för hästbranschen liksom för hela Sverige. Det har varit snabba kast, och gränserna har flyttats. Fokus har varit på unga och yrkesverksamma och att de har kunnat fortsätta att tävla. De unga får tävla i närområdet och de yrkesverksamma över hela landet. Det skulle ha varit bättre att ha en tilltro till respektive idrottsförbunds förmåga att bedriva verksamhet med högt smittskydd.

Jag är tacksam för att ridskolorna i Sverige har hanterats bra. De har kunnat fortsätta att bedriva verksamhet, om än i mindre skala och med åtgärder för att stärka smittskyddet. Enligt undersökningar är en ungdom som rider en timme i stallet ytterligare i tre timmar - totalt fyra timmar. Ridskolorna är en form av ungdomsgård. Tyvärr har den biten gått förlorad under pandemin, och vi hoppas att den snart kommer åter.

Konklusionen är att det har fungerat bra med ridskolan men mindre bra för hästsportens tävlingsverksamhet. De som har drabbats värst är vuxna amatörryttare och de som bor norr om Gävle. Där finns det inga tävlingar eftersom det finns färre hästar, så de som bor där och vill tävla har inte kunnat göra det. De känner sig bortglömda.

För en sport där man reser för sig själv hade det varit bra att se över en annan lösning än att endast tävla i närområdet för unga ryttare. I praktiken har halva Sverige fått tävlingsförbud. Den enda möjligheten är att resa utomlands, alltså att göra betydligt längre resor. En lösning kunde vara att de som inte har tävlingar nära kan få dispens till en valfri tävlingsdag. Hela landet ska leva, och då kan inte halva landet glömmas bort. Jag själv kommer från Västra Götaland, och där fungerar det att tävla nära eftersom det är hästtätt. Så är det även i Skåne; där finns det gott om hästar, och det finns tävlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hästtävlingar kan genomföras med högt smittskydd. Vi är vana att ha en hästlängds avstånd. Avståndet måste finnas för säkerheten, och det uppfyller väl kravet på avståndet för smittskydd. Lägg därtill att oavsett pandemi eller ej reser man med eget fordon till tävling. Man använder inte gemensamma omklädningsrum. De oisolerade hallar som vi kallar inomhus är mer att betrakta som utomhus eftersom en stor luftvolym ständigt cirkulerar.

När pandemin bröt ut var ett särskilt tävlingsreglemente snabbt på plats. Publik var inte längre tillåtet. Kafeterian stängde. Man tillät endast en medhjälpare per ekipage. Anläggningarna där man bedriver tävlingsverksamhet är stora, och avstånd kan hållas och hålls.

Jag tycker att det är vårdslöst att inte se skillnad på olika idrotter, och jag tror att det skadar trovärdigheten om inte myndigheter "taktar" med det som folk ser som uppenbart.

Fru talman! Jag vill fråga minister Lind varför inte skillnader har gjorts mellan idrotter.

Fru talman! Jag vill återigen börja med att tacka Sofia Westergren och Alexandra Anstrell för att de än en gång lyfter frågan om förutsättningarna för ridsporten och även för idrotten i stort under pandemin.

Vi kan vara helt överens om att idrotten har haft det väldigt tufft under pandemin både när det gäller möjligheten att ta emot publik och när det gäller tävlings- och träningsverksamheten. Jag tror att vi alla kände oss väldigt glada när regeringen äntligen på inrådan av Folkhälsomyndigheten kunde fatta beslut häromveckan om att den 1 juni kunna sjösätta de nya och mer träffsäkra reglerna för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Jag tycker också att vi ska minnas att när vi hade debatten i februari väntade vi fortfarande på besked från Folkhälsomyndigheten om att även de lite äldre barnen, tonåringarna, skulle kunna komma igång med sin träningsverksamhet igen. Även detta var ett efterlängtat besked när det kom.

Vi ska vara stolta över att barns och ungas möjligheter till träning under pandemin har varit prioriterade, både av regeringen och av Folkhälsomyndigheten. När jag pratar med mina kollegor i andra europeiska länder hör jag att möjligheten för barn och unga att hålla på med sin idrott i väldigt många fall har varit väsentligt mindre. Idrotten betyder enormt mycket för folkhälsan, för barns meningsfulla fritid och även för samhället i stort om man tittar på alla delar av idrotten - från träningsverksamhet för knattarna till tävlingsverksamhet för den satsande junioren eller för den delen för korplaget i fotboll.

Låt mig återkomma till interpellanternas frågeställningar om förutsättningarna för tävlingsverksamhet för ridsporten. Jag vill återigen upprepa det jag förtydligade flera gånger under vår förra debatt: När det gäller riktlinjer och rekommendationer för tävlings- och träningsverksamhet är inte detta något som regeringen beslutar om. Det är Folkhälsomyndigheten som utfärdar dem - efter, vad jag vet, en väldigt nära dialog med Riksidrottsförbundet. Som jag också sa förra gången vi diskuterade detta har det varit viktigt för mig att säkerställa att den dialogen fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågor när det gäller detaljer där är det alltså myndigheten som behöver svara på. Sedan vet jag att myndigheten har sagt - de här frågorna kommer ju från många olika idrotter - att det har varit väldigt svårt för dem att skräddarsy sina riktlinjer och råd till respektive idrott. I stället har man försökt att hitta generella regler.

När det gäller regeringens pandemilag och de mer träffsäkra reglerna blir jag ändå lite bedrövad över Alexandra Anstrells ton i den frågan. Alexandra Anstrell vet mycket väl att för att vi skulle kunna sjösätta dem - och det sa jag även i debatten i februari - krävdes det att smittläget tillät det, och vi har också haft en nära dialog med Folkhälsomyndigheten om när det skulle kunna ske.

Det som hände under våren var att den tredje vågen svepte över landet med väldigt hög smittspridning och väldigt hård belastning på intensivvården. Jag hörde då inga rop från Moderaterna om att det då var läge att sjösätta de nya och mer träffsäkra reglerna.

Vi har följt utvecklingen väldigt noga, diskuterat med Folkhälsomyndigheten och varit beredda att fatta detta beslut så snart som det bara var möjligt. Jag vet att många gläds åt att detta nu äntligen kommer att finnas på plats den 1 juni.

Fru talman! Spridningen av covid-19 är fortsatt stor, och situationen i sjukvården är på sina håll mycket ansträngd. Då är det självklart att man ska öppna upp aktiviteter med försiktighet. Man behöver göra det klokt och träffsäkert. Ingen vill ju ha den här smittspridningen.

Det jag försöker berätta för ministern är att det finns skillnader. Det finns all anledning att se över bedömningarna och göra skillnad på vissa arrangemang där det finns förutsättningar att ha en smittsäker verksamhet. Vi uppmanas att jobba hemifrån, och man ska vara ensam. Åker du bil till ett hästevenemang åker du ensam. Det är lite samma sak, men det är inte samma sak som att vara 450 personer på Ica Maxi. Det är skillnad, och det är en skillnad som är obegriplig för många där ute. Det är det jag försöker berätta för ministern: Människor fattar inte det här, för de regler ni sätter upp är obegripliga.

Det är klart att det kanske skulle krävas lite mer arbete, men är det inte viktigt att varendaste unge får komma igång att träna och tävla om det går att göra smittsäkert? Även de som bor i Norrland, som Sofia Westergren var inne på, eller på andra ställen där det blir få eller inga tävlingar alls är viktiga.

Inom ridsporten är det väldigt enkelt att hålla avstånd. Man sitter på en häst och har minst en hästlängds avstånd till nästa ryttare. Att man kan ha tävlingar innebär inte att det måste vara en massa människor där. Det behöver inte bli en folksamling. Det går att arrangera väldigt avskalat, och självklart utan publik.

Regeringen beslutade att gymnasieelever skulle tillbaka till vanlig undervisning per den l april. Jag tänker då försöka beskriva två olika händelser.

Den ena är klassen där över 20 elever kommer tillbaka efter att ha haft distansundervisning och sitter i sitt klassrum där undervisningen sker i stort sett som vanligt. De sitter i sina bänkar. De ska försöka hålla avstånd, men jag kan berätta att det faktiskt fungerar lite sisådär. De sitter i sina bänkar och går sedan ut i korridoren för att byta klassrum. De kanske går förbi B-klassen som har rast samtidigt och också ska byta klassrum. De kanske också träffar några från klassen under eller klassen över. De rör sig kring väldigt många hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som händelse nummer två kan vi ta en hästtävling eller en hästträning. Vi tar en dressyrtävling med 50 starter på en hel dag. De är alltså utspridda från exempelvis 9 till 17 över en hel dag med max en groom som medföljande. Det kanske är max 15 funktionärer totalt. Man är utomhus och har minst en hästlängds avstånd.

Jag tycker att det är skillnad. De flesta som jag har pratat med håller med: Det är konstigt att det ska vara så väldigt konstiga regler. Det är helt ologiskt. Regeringens olika beslut är obegripliga, och det är framför allt helt obegripligt att regeringen inte har tagit möjligheten att använda pandemilagen mer träffsäkert tidigare.

Därav min fråga: Har ministern för avsikt att återkomma till riksdagen med ytterligare lagförslag eller andra åtgärder som snabbare skulle kunna ge önskvärd precision för idrotten, särskilt ridsporten, än regeringens tidigare förslag?

Jag tänker att om regeringen inte har hittat mer träffsäkra förslag tidigare kanske ni hindras av någonting. Då vill vi ju hjälpa till för att göra detta så bra som möjligt. Eller är det bara så att ministern och regeringen inte orkar med det där lilla extra som krävs för att arbeta fram mer träffsäkra regler?

Fru talman! "De måste höja sina röster för att höras!" Så sjunger Magnus Uggla i låten Tjejer från 1987.

Av terminologin att döma är inte ridsporten utgångspunkt för vad som avses med idrottande under pandemin. En terminologi har använts som stämmer bättre på lagsporter som fotboll och ishockey. Ord som "match" används sällan inom ridsport.

Fotboll är också den största sporten i Sverige med 600 000 aktiva och beräknas stå för en tredjedel av alla som är aktiva inom någon sport. 1 miljon har ett hästintresse. Omkring 500 000 personer beräknas syssla med hästsport aktivt, varav 90 procent är flickor eller kvinnor.

Fotboll är viktigt, och det är jättekul att så många håller på med det. Men det är en lagidrott där man i utövandet kommer nära varandra. Inom hästsporten görs allt på en hästlängds avstånd.

Jag blir frustrerad av att regler utgår från en sport som är mansdominerad och att det som är kvinnodominerat sedan får hänga på. Detta sker under en tid då regeringen kallar sig feministisk. Hästsporten är stor och ska inte komma bort i skuggan av fotboll och andra lagsporter. Hästsport kan utövas med högt smittskydd.

Jag hoppas att man i framtiden kan göra skillnad och bli mer träffsäker. Att sitta ensam vid ett kafébord på en galleria tror jag har varit en för långtgående restriktion. Sådant stärker inte tilltron till myndigheter.

Fru talman! Jag förstår att Folkhälsomyndigheten inte kan prata med 70 olika idrottsförbund under pågående pandemi, men jag ser det som vårdslöst att inte göra någon skillnad mellan idrotter som genomförs utan kroppskontakt och dem som genomförs nära eller med kroppskontakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill fråga minister Lind om hon vill jobba för differentierade åtgärder och en ökad tillit till förbunden i det fortsatta arbetet. Att utgå från lagidrott är inte rättvist mot orientering, löpning, segling, dykning, motocross, båtrace, simning, skytte - som min kollega Anstrell tog upp -, skidor, hundsport och så vidare.

I detta anförande har jag fokuserat på häst eftersom det är en stor sport med speciella förutsättningar. Dessutom krävs ett djurrättsligt fokus på hästen, som behöver tränas för att må bra.

Fru talman! Vi befinner oss i en tid då väldigt många verksamheter i vårt samhälle har varit tvungna att begränsas.

Att barn- och ungdomsidrotten i väldigt stor utsträckning har kunnat fortgå i Sverige har varit viktigt, och jag tycker att det har varit rätt prioritering. Att elitverksamhet där människor är yrkesverksamma har kunnat fortgå har också varit viktigt. Att vi nu har kunnat fatta beslut om ett mer träffsäkert regelverk för publik har varit efterlängtat - det är bra och kommer att vara viktigt när vi nu ska jobba vidare med den successiva återöppningsplanen när det gäller både publik och andra verksamheter som är begränsade.

Det är också väldigt bra att Folkhälsomyndigheten nu har fattat beslut om uppdaterade råd och rekommendationer som innebär att mer tävlingsverksamhet för barn och unga, både inomhus och utomhus, kan dra igång i större utsträckning. Detta gäller också tävlingsverksamhet utomhus för vuxna.

Men jag tycker också att det har varit rätt prioritering att barn och unga har gått före. När det nu finns möjlighet att utifrån smittläget och vaccinationsgraden också lätta ytterligare på restriktioner för idrotten är det naturligtvis oerhört viktigt, inte minst för folkhälsan.

Inom idrotten i Sverige finns en enorm flora av väldigt många olika verksamheter. Att införa en särlagstiftning eller särföreskrifter för enskilda idrotter har Folkhälsomyndigheten konstaterat är svårt. Däremot har Riksidrottsförbundet ett stort ansvar att i dialogen med Folkhälsomyndigheten säkra att de riktlinjer som finns också går att tillämpa. Jag vet att samtliga idrottsförbund i Sverige har gjort ett väldigt viktigt och bra jobb i att överföra de råd och rekommendationer som finns till konkreta råd för verksamheten.

Jag vet att ridsporten är en av de idrotter som faktiskt har haft ganska bra förutsättningar att hålla igång. Man har kunnat träna utomhus, och barn och unga har kunnat tävla sedan en tid tillbaka. Förutsättningarna kommer bara att bli bättre i takt med att vaccineringen tar fart.

Jag har en fråga till riksdagsledamoten Alexandra Anstrell som verkar tycka att jag ska komma till riksdagen med någon form av lagreglering av tävlingsverksamhet eller idrottsverksamhet. Det tror jag vore väldigt dåligt att göra. Det är Folkhälsomyndigheten som utfärdar råd, rekommendationer och föreskrifter, och jag tycker inte att riksdagen eller regeringen ska ta över det arbetet.

Återigen: Pandemilagen reglerar sammankomster och offentliga tillställningar - publik - och inte exakt hur tävlings- och träningsverksamhet ska gå till. Är det vad Alexandra Anstrell tycker att den ska göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Jag står verkligen för att vi ska minska smittspridningen. Det tror jag att vi alla här inne gör. Men jag tycker att det är viktigt att man gör insatserna rätt och att de blir som man har tänkt sig.

Om Folkhälsomyndigheten, som Amanda Lind säger, tycker att det skulle vara svårt att ta differentierade beslut vad gäller olika sporter kanske Folkhälsomyndigheten behöver mer stöd och hjälp. Bara för att något är svårt betyder det inte att man ska låta bli att arbeta med det. Det tycker jag är en dålig undanflykt att använda från ministern Amanda Linds sida.

Min andra fråga till ministern löd: När bedömer ministern att regeringen kan ha arbetat fram mer träffsäkra regler för idrott som skulle kunna innebära en nystart för många aktiviteter som går att genomföra smittsäkert? Det finns alltså aktiviteter som redan i dag, redan i går, i förra veckan och förra året, går att genomföra smittsäkert. Det är just det som vi är ute efter.

Jag tycker att Amanda Lind raljerar och försöker putta över detta till att allting ska vara generellt, men det behöver det alltså inte vara. Om man är ute efter att försöka hjälpa så många som möjligt att hålla fast vid sin idrott och ha en bra psykisk hälsa kan man också göra mer.

Vi har fått reda på att det blir en del regeländringar per den 1 juni, men fortfarande är de väldigt generella. Min fråga är: När kommer arbetet med förslag som skulle vara mer begripliga och som på riktigt skulle vara mer specifika än de generella som ministern har berättat om både här och på presskonferensen i förra veckan? Vad är det som hindrar er, fru minister?

Fru talman! Jag vill tacka ministern för att barn och unga har prioriterats och för att vi har gjort det mycket bättre för ridskoleverksamheten och totalt för hästverksamheten genom att vi har kunnat hålla igång träning och annat. Jag kan dra en parallell med till exempel Italien där hästägare har blivit utestängda från att sköta om sina hästar och stallägarna därmed helt enkelt har fått ta hand om hästarna. Den utvecklingen är jag tacksam för att vi inte har haft i Sverige.

Mycket har alltså gjorts bra, och vi skulle kunna göra det ännu lite bättre och ändå ha ett högt smittskydd och en bra folkhälsa.

Jag tycker att det är synd med de här generella reglerna som är anpassade för lagsporter som inte kan hålla ett så högt smittskydd. Det är ett medskick till ministern och till regeringen att man måste kunna differentiera olika idrotter och reglementen för dem.

Det skulle ha varit bättre att ha en tilltro till respektive idrottsförbunds förmåga att bedriva verksamhet med ett högt smittskydd. Jag tror också att det hade varit en trovärdighetsfråga för folket när det gäller att förstå att man kan göra skillnad.

Jag vill passa på att fråga ministern vad man skulle kunna göra för de unga ryttare som bor norr om Gävle.

Tack, ministern, för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar riksdagsledamöterna för en intressant debatt. Det är i grunden väldigt skönt att veta att idrottspolitiska frågor och idrottsrörelsens förutsättningar väcker både intresse och engagemang i riksdagen.

Jag vill också rikta ett stort tack till den svenska idrottsrörelsen för det ansvar som har tagits under pandemin. Svensk idrott har haft det tufft, men det har också funnits möjligheter, särskilt för barn och unga, under pandemin. Träningsverksamheten har kunnat fortgå i stor utsträckning, inte minst när man jämför med övriga länder runt om i Europa. Tävlingsverksamheten kunde komma igång tidigare i år. Nu tas ytterligare ett steg den 1 juni då även tävlingsverksamhet för vuxna i viss omfattning kan komma igång igen. Det är väldigt viktigt.

Jag vill återigen klargöra här i talarstolen, som jag har gjort tidigare, att regeringen inte fattar beslut om rekommendationer och råd riktade till idrotten. Det är Folkhälsomyndigheten som gör detta i nära dialog med Riksidrottsförbundet. Idrottsrörelsen består av lagsporter och individsporter med väldigt olika förutsättningar.

Från regeringens och min sida är det prioriterat att vi nu ser till att idrottsrörelsen och idrottsverksamhet för barn och unga men också för alla åldrar kan återstarta. Därför är jag glad att jag i går kunde presentera ytterligare stöd till idrottsrörelsen. Det behövs för att täppa till de hål som har uppstått i och med minskade intäkter och för att man ska kunna planera för en återstart i en takt som pandemin tillåter.

Självklart har det under pandemin funnits situationer då det har kunnat finnas en osäkerhet om de regler som gäller, men jag vill ändå påstå att idrottsrörelsen har gjort sitt yttersta för att förmedla ut i kapillärerna vad det är som gäller och hur vi har jobbat för att i möjligaste mån kunna hålla igång idrotten även under den här pandemin.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.