Stormskogsavdrag även för skogsflis direkt i skogen

Fru talman! Bengt-Anders Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att även hyggesflisat virke som stormskadats av stormen Gudrun ska kunna berättiga till skogsavdrag. Vad Bengt-Anders Johansson åsyftar är den skattereduktion som regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har kommit överens om för stormskadat virke som forslas ut ur de skogar som skadades av stormen Gudrun den 8-9 januari 2005. En lagrådsremiss med förslag på skattereduktionen har tagits fram inom Regeringskansliet och har lagrådsgranskats. Förslaget är för närvarande föremål för den europeiska kommissionens granskning och beslut eftersom reduktionen utgör ett statsstöd som måste godkännas av kommissionen innan den kan införas. Skattereduktionen ska baseras på stormskadat virke som avyttrats och forslats ut ur skogen. Virket ska också mätas för att bestämma sortiment och volym. Detta ska ha skett senast den sista december 2006 för att virket ska omfattas av reduktionen. Reduktionsgrundande är de grundläggande virkessortimenten sågtimmer av barrträd, massaved och bränsleved. Reduktionen baseras endast på stamved. Flisat virke omfattas däremot inte av skattereduktionen. Inte heller omfattas avverkningsrester såsom grenar, toppar och stubbar. Bengt-Anders Johansson uppger att en metod för att ta hand om bränsleved är att flisa virket direkt på hygget och vänder sig, såvitt jag förstår, mot att det skulle vara nödvändigt att först forsla virket ut ur skogen för mätning innan det kan flisas. För att man ska få skattereduktion krävs att vissa grundläggande förutsättningar är uppfyllda och att den som ansöker kan visa att så är fallet. En grundläggande och nödvändig förutsättning för reduktion är att det kan konstateras att det är reduktionsgrundande virke som har forslats ut ur skogen, det vill säga stamved i form av sågtimmer av barrträd, massaved eller bränsleved. Virke som flisats innan det forslas ut omfattas alltså inte av reduktionen. För att med ett rimligt mått av kontroll kunna konstatera att det är stamved som forslats ut är det nödvändigt med trav- eller stockmätning. När det gäller platsen för virkesmätningen finns det i den föreslagna lagen inte några krav på var den ska utföras. Däremot får platsen för mätning stor praktisk betydelse. Platsen för mätning ska nämligen anges i det mätbesked som utfärdas vid mätningen. Om mätningen sker på annat ställe än på skogshygget, till exempel vid skogsbilväg, lagringsplats, sågverk eller industri, kommer det av mätbeskedet att framgå att reduktionsgrundande virke har mätts upp och forslats ut ur skogen. Eftersom det kommer att bli fråga om masshantering av ärenden är det viktigt att systemet så långt möjligt är enkelt och lätt att tillämpa. Mätbeskedets uppgift om mätplats fyller i det sammanhanget en avgörande funktion för att skogsägaren på ett enkelt sätt ska kunna visa att kravet på utforsling av virket är uppfyllt. Detta underlättar för såväl skattskyldiga som skatteverk och domstolar och motverkar resurskrävande tvister om ifall villkoren för reduktionen är uppfyllda. Jag anser att den föreslagna ordningen är ändamålsenlig och motiverad av högst rimliga kontroll- och förenklingsskäl. Svaret på Bengt-Anders Johanssons fråga är alltså att jag inte har för avsikt att vidta några åtgärder för att ändra skattereduktionens utformning i aktuella avseenden.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, finansministern. Jag tror att vi är överens åtminstone på en punkt, nämligen om den svenska skogens betydelse för Sverige. Nettoexportvärdet av den svenska skogen är som bekant högt. Nettoimportvärdet för Volvo Personvagnars och Volvo Lastvagnars, Saab Scanias och Ericssons hårdvarutillverkning har fördubblats. Därför hoppas jag och tror att finansministern varje natt ber en liten bön om att den svenska skogen måtte växa för vår svenska välfärd. Det var klokt av regeringen att göra extraordinära insatser i samband med naturkatastrofen. Det hade naturligtvis varit ännu bättre om regeringen hade lyssnat på den moderata linjen, nämligen att ha ett enda stöd knutet till uttaget, alltså motsvarande stormskogsavdraget, i stället för att som nu ha åtta olika modeller och åtta olika kontrollbehov. Det hade naturligtvis sparat pengar. Det är en av modellerna. Det handlar alltså om skattereduktionen, som jag lyfter fram i interpellationen. Grunden till att det över huvud taget finns är att det är viktigt att få ut så mycket virke som möjligt, inte minst mot bakgrund av att skadeinsekter kan äventyra den kvarvarande skogen, att sjukdomar sprids från det virke som nu ligger och naturligtvis att värdet försvinner i takt med att tiden går. Att bränsleved omfattas är vi fullständigt klara över. Att det ska vara stormskadat är också klockrent. Där är det inget problem. Men problemet är den teknik som nu används, nämligen att flisa skogen på plats på hygget i stället för att ta ut den först, vilket är ett merarbete. Man kan alltså flisa ned stammar upp till 35 centimeter i diameter. Sedan mäter man upp flisen i containrar på ett väldigt rättssäkert sätt. Det flisade mått man får är väldigt lätt att omräkna till fastkubikmeter. Det finns tabeller för det. Dessutom gör man ett avdrag för grenar och toppar eftersom man erfarenhetsmässigt mycket väl vet hur många procent de utgör. Det är alltså inget tekniskt problem. Mätningen är absolut inget problem, och kontrollen är definitivt inget problem, för vill man fuska i detta system kan man också göra det i det andra. Man skulle i så fall ange skog som inte var stormfälld. Dessutom har bränsleflisen ett miljövärde som är intressant att ta vara på. Den ger lägre koldioxidutsläpp och är dessutom kretsloppsanpassad. Risken är nu att det blir mycket brännved kvar, och det blir alltmer aktuellt eftersom värdet på skogen minskar för var dag som går. Därför är min fundering, då jag har visat på att det inte föreligger några problem med uppmätning etcetera, om det ändå inte är ett förbiseende från finansens sida och att man därför borde kunna räkna in detta, för syftet med det är faktiskt väldigt gott. Det borde i rimlighetens namn kunna göras en omvärdering så att det flisade virket skulle kunna omfattas eftersom det i grunden är skatteavdragsberättigat.

Fru talman! Först och främst: Jag ber inte en bön för skogens utveckling. Den är, precis som interpellanten sade, av strategisk betydelse för hela den svenska ekonomins utveckling. Det är därför vi ägnar skogspolitiken så stor uppmärksamhet, inte minst som en av de stora, strategiska branscher som näringsministern just nu för samtal kring. Det gäller specifika branschprogram. Så övergår jag till den specifika fråga som den här diskussionen handlar om. Vi ska ha klart för oss att det handlar om att få ett system som är överblickbart och som undviker uppslitande domstolstvister om vad som är skattereducerande eller inte. Därför har vi fastnat för den metod som nu ligger och är föremål för granskning av kommissionen. Regeringens bedömning är entydig på den här punkten. För att på ett enkelt och säkert sätt kunna konstatera att reduktion endast ges för stamved måste virket forslas ut ur skogen och mätas i form av stamved. Man måste ha i minnet att det här är fråga om masshantering av väldigt stora mängder ansökningar om reduktion. Då gäller det att ha så enkla regler som möjligt, så att man undviker tvister i bevis- och kontrollfrågor och bidrar till att hålla nere hanteringskostnaderna för såväl enskilda som myndigheter. Låt mig dessutom tillägga att det ju har varit viktigt att snabbt komma till skott i den här frågan. Nu har vi den statsstödsprövning som vi just nu är inne i, som vi inte själva råder över. Men det är ingalunda så att förutsättningarna för skattereduktionen har varit okända för skogsägarna. De har varit kända sedan länge. Redan i början av april remitterades en promemoria med förslag om reduktionens utformning ut. Lagförslaget i sin helhet har funnits tillgängligt sedan i maj i år. De regler som gäller är alltså allmänt kända. Jag tror att det skulle åsamka oss onödig tidsutdräkt, för att inte tala om statstödsgranskningen, om vi i detta sena läge skulle gå in och ändra regelverket. Det skulle definitivt inte hjälpa de skadedrabbade skogsägarna.

Fru talman! Tydligen är det bärande ordet här "stamved". Det är alltså någon som har klamrat sig fast vid att det måste vara stamved som går att mäta. Men alla med någon skoglig bakgrund vet att det går alldeles utmärkt att mäta annat än stamved. Sedan har jag respekt för den pågående lagstiftningsprocessen och för att den dessutom är föremål för notifiering i Bryssel. Men Finansdepartementet har ju ändå tagit in att det är bränsleved som ska kunna inrymmas. Alltså är inte detta någon utvidgning, utan det är bara en pragmatisk metod att kunna använda detta på ett smartare sätt än att lägga onödigt arbete på det. Det är vad det handlar om. Det är alltså inte nya sortiment som ska komma in över huvud taget, utan det är samma träd vi talar om. Det är bara olika form. Dessutom är det så att de mätbesked som man får när flisen väl är färdig är exakt lika trovärdiga som de stammätta travar man nu mäter ute vid skogsbilväg. Det här är alltså en teknikalitet och ingenting annat. Därför vill jag bara vädja till finansministerns goda vilja och säga att det är klokt att ta med detta också. Jag garanterar att ingen skulle bli ledsen för detta. Tvärtom skulle det alltså öka motivationen att ta ut mer virke. Jag påstår att detta inte på något sätt är svårare att kontrollera än det stamuppmätta - tvärtom. Återigen vädjar jag till finansministern att se över den här detaljen i regelverket och se om inte detta ändå skulle kunna gå att inrymma.

Fru talman! Det kan synas som en detalj, men jag är bergfast övertygad om att skulle vi nu gå in och ändra i det regelverk som ligger på kommissionens bord skulle det fördröja processen. Det skulle innebära skada, men, för de redan hårt drabbade skogsägarna. Låt mig bara konstatera - skoglig bakgrund eller inte - att i den remitterade promemoria som föregick lagrådsremissen omfattades inte energived och bränsleved av den föreslagna reduktionen. Men sedan flera remissinstanser, däribland LRF, Sveriges jordägareförbund och Skogsstyrelsen, ansett att även energived och bränsleved i form av rundved borde omfattas av reduktionen, utvidgades reduktionen i den föreslagna lagrådsremissen till att även avse detta virkessortiment. Därefter är det ingen som har haft några synpunkter på avgränsningen fram till den här diskussionen. Låt mig ändå erinra om vad det här sist och slutligen handlade om ursprungligen. Det handlade om att få ut det stormskadade virket, stamveden, ur skogen så fort som möjligt så att det inte skulle utgöra grogrund för förökning av insekter. Det är det grundläggande skälet till att vi har det här. Att i detta sena skede göra förändringar tror jag skulle åsamka de redan skadedrabbade fastighetsägarna betydande merkostnader.

Fru talman! Att detta, så att säga, skulle förändra notifieringsarbetet ställer jag mig mycket tveksam till eftersom det inte i grunden är någon förändring av sortiment. Det är ju fortfarande samma stormskadade virke vi talar om. Det är alltså fråga om en teknikalitet; huruvida man arbetar upp det på hundra meter på det ena håller eller på det andra. Vinsten är att man slipper göra dubbelt arbete. Sedan är det alldeles riktigt att detta var för att ta ut så mycket virke som möjligt och så snabbt som möjligt. Men finansministern ska ha fullständigt klart för sig att det är väldigt många som än i dag inte har fått ut någonting eftersom maskinkapaciteten inte har räckt till och för att industrin inte har haft möjlighet att ta emot. Jag kan säga att jag själv fortfarande har min skog liggande, ca 40 %. Jag tänker inte flisa upp den så det berör inte mig själv, kan jag säga. Jag talar inte i egen sak. Men jag har blivit upplyst om att det här i rimlighetens namn måste vara ett förbiseende eftersom det är bränsleved, som ska användas som sådant precis som regeringen åsyftar, men att just den här tekniken, att man flisar direkt på hygget, inte har kommit upp på bordet hos vare sig regeringen eller remissorganen. Därför vädjar jag återigen till finansministerns pragmatiska tankar och ber honom att ändå inrymma denna del för att få ut det virke som är kvar så snabbt som möjligt.