Stärkande av demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att uppmana Turkiet att respektera valresultat och frige politiska fångar, inklusive Selahattin Demirtas och Osman Kavala. Vidare har han frågat hur jag och regeringen ska försäkra att länder som Turkiet, som har viktiga relationer med Sverige och EU, efterlever demokratiska principer och respekterar mänskliga rättigheter. Han har även frågat om jag och regeringen anser att Turkiet uppfyller kraven för att inleda förhandlingar om eventuellt medlemskap i EU.

Det ligger i Sveriges intresse att fortsätta att främja och bidra till en mer demokratisk utveckling i Turkiet där mänskliga rättigheter respekteras. Detta gäller särskilt situationen för politiker, journalister, personer som tillhör minoriteter, människorättsförsvarare och hbtqi-personer.

Denna situation beskrivs utförligt av olika icke-statliga organisationer, exempelvis Amnesty och Human Rights Watch. Även EU-kommissionen skriver om utvecklingen i Turkiet i sin årliga utvärdering av de framsteg som gjorts på vägen mot EU-medlemskap i vart och ett av EU:s kandidat- och partnerländer. I den senaste utvärderingen från 2023 upprepade kommissionen bland annat sin allvarliga oro över den fortsatta tillbakagången inom områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i Turkiet.

I EU-kommissionens utvärdering ägnas mycket uppmärksamhet åt de frågor som interpellanten Kadir Kasirga nämner i sin interpellation. De uppmärksammade fallen i Europarådet beskrivs utförligt, inklusive de långa processer som pågår för att få Turkiet att frige Selahattin Demirtas och Osman Kavala.

Det faktum att Turkiet inte har följt Europadomstolens beslut tas också upp i den framåtblickande rapport om Turkietrelationen som EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst tagit fram på uppdrag av Europeiska rådet. I rapporten står så här: På grund av den allvarliga inrikes situationen för mänskliga rättigheter och rättsstatlighet, inklusive icke verkställda domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, är det tydligt att EU-Turkiet-relationen har flera hinder att komma över.

Sverige står bakom denna beskrivning, och vi tillmäter situationen för de mänskliga rättigheterna stor vikt i synen på alla EU-kandidatländer, inklusive Turkiet.

Sverige är medlem i Europarådet och för samma politik där. När frågan om Selahattin Demirtas och Osman Kavala har kommit upp i organisationens mellanstatliga format ministerkommittén har Sverige konsekvent ställt sig bakom uppmaningarna till Turkiet att respektera Europadomstolens domar och frige personerna. Detta skedde senast i mars 2024, alltså innevarande år. Det är allvarligt att Turkiet inte har verkställt domarna.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Det är glädjande att höra att Sverige också ställer sig bakom beslutet av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att Demirtas och Kavala ska friges.

Fru talman! Den 31 mars utövade medborgare i Turkiet sin demokratiska rätt att rösta i lokalval, och för första gången på 21 år förlorade Erdogan ett val med stora marginaler. Detta är en viktig händelse i Turkiet för de demokratiska och progressiva krafter som kämpar för att förstärka demokratin i landet.

Valresultatet visar också att CHP, det turkiska republikanska, socialdemokratiska partiet, numera är det största partiet i Turkiet. Det prokurdiska partiet DEM har också haft stora framgångar i de kurdiska delarna av Turkiet och har vunnit i 78 kommuner. Detta är stora framgångar, vilket jag också skrev i min interpellation till utrikesministern.

Fru talman! Det finns fortsatt oro bland oppositionen och människorättsförsvarare i Turkiet, som är rädda för att Turkiet, särskilt under Erdogans styre, ska försöka sig på en repris av 2019 då 60 folkvalda borgmästare i kurdiska städer frihetsberövades och deras kommuner sattes under tvångsförvaltning av staten.

Turkiet har i dag över 6 000 politiska fångar i sina fängelser. Detta faktum och den skrämmande utvecklingen placerar Turkiet i en exklusiv och tragisk grupp, nämligen som ett av de länder som har flest politiska fångar. Bara förra i veckan frihetsberövades nio journalister i Turkiet, och nu sitter över 63 journalister fängslade där. Turkiet toppar ligan när det gäller att ha flest fängslade journalister.

Fru talman! Jag håller med utrikesministern om att det är allvarligt att Turkiet inte verkställer domarna från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och vägrar frige Demirtas och Kavala. Vad tänker den svenska regeringen och utrikesminister Billström vidta för åtgärder för att förmå Turkiet och Erdogan att upphöra med förtrycket mot kurder och andra minoriteter samt förmå Turkiet att förstå att frigivandet av Demirtas och alla andra politiska fångar ligger i Turkiets intresse?

Fru talman! Låt mig börja med att säga att Sverige arbetar i många internationella forum för att förmå Turkiet att öka respekten för de mänskliga rättigheterna.

Jag berättade nyligen i ett annat interpellationssvar att Sverige verkar i FN:s råd för mänskliga rättigheter för att Turkiet ska anta en diskrimineringslagstiftning som omfattar sexuell läggning och könsidentitet som diskrimineringsgrunder. Senast den 20 mars 2024 uppmanade EU också Turkiet att respektera sina skyldigheter enligt folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, i ett anförande i FN:s råd för mänskliga rättigheter som även Sverige stod bakom.

Vi framför också dessa budskap direkt till företrädare i Turkiet och agerar även lokalt. Sida, Svenska institutet och våra utlandsmyndigheter arbetar på plats i Turkiet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt förbättra förutsättningarna för ett mer jämställt samhälle.

Fru talman! Jag hör inte riktigt hur den svenska regeringen och Tobias Billström tänker arbeta gentemot Turkiet för att få Turkiet att förstå att frigivandet av de politiska fångarna ligger i Turkiets nationella intresse.

Turkiet vill bli en del av EU-gemenskapen, och då är det viktigt att Turkiet uppfyller alla kriterier som EU ställer upp, särskilt när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, rätten till egen organisering och rätten att älska vem man vill. Därför är det viktigt att man, som utrikesministern nämnde, ställer krav på Turkiet att respektera minoriteterna.

Fru talman! När Selahattin Demirtas frihetsberövades från sitt hem år 2016 var hans döttrar tolv och nio år gamla. I åtta år har han nu suttit oskyldigt fängslad utan dom. Det liknar en gisslansituation. Demirtas är en gisslan som inte bara har förvägrats sina mänskliga rättigheter utan också berövats åtta år av dyrbar tid tillsammans med sin familj, framför allt sina barn. Som alla vet går barndomen inte i repris.

Osman Kavala arresterades den 1 november 2017 anklagad för försök att störta den konstitutionella ordningen med våld. Det är typiska anklagelser mot dissidenter och oppositionella i Turkiet som man vill bli av med och sätta i fängelse.

Den svenska regeringen måste verkligen fortsätta att driva detta både i EU och FN och i de bilaterala relationerna med Turkiet. Turkiet är en del av Nato, där vi har haft en jättelång och svår process särskilt på grund av Turkiets invändningar mot Sveriges hållning när det gäller kurdfrågan och de mänskliga rättigheterna i Turkiet.

Fru talman! Turkiets stabilitet, med tanke på dess geopolitiska läge, är viktig för Europas säkerhet. När det gäller stabiliteten i Turkiet och demokratiutvecklingen behöver Turkiet, för att uppnå de nivåer som tillfredsställer EU och den delen av världen, göra många framsteg och särskilt försöka lösa kurdfrågan med fredliga medel.

Den socialdemokratiska regeringen har tidigare, särskilt under de 20 åren med Erdogan, ställt krav och uppmanat de turkiska regeringarna att försöka lösa kurdfrågan med fredliga medel och till exempel återuppta fredsförhandlingarna med kurderna för att lösa frågan och därmed också få en ny demokratisk period och våg i Turkiet.

Jag vill alltså ställa frågan till utrikesministern om utrikesministern och den svenska regeringen tänker ta initiativ till att förmå Turkiet att inleda fredsförhandlingar med kurderna för att lösa kurdfrågan och därmed till att förstärka och främja demokratin i Turkiet.

Fru talman! Jag delar Kadir Kasirgas oro. Regeringen ser med allvar på utvecklingen i Turkiet avseende respekten för mänskliga rättigheter, och det är välkänt att denna del av Turkiets demokrati lider av brister.

För Sverige är det grundläggande att politiska fångar inte ska förekomma. Länder som Sverige och Turkiet, som är medlemmar i den människorättsbaserade organisationen Europarådet, måste följa de beslut som Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter fattar. Att Turkiet inte har gjort det i de aktuella fallen är allvarligt, och det är något som Sverige tillsammans med andra medlemmar i Europarådet påtalar vid återkommande möten i Europarådet.

Sveriges regering är tydlig på den här punkten: Vi uppmanar Turkiet att släppa både Selahattin Demirtas och Osman Kavala. Detta är nödvändigt för att leva upp till Europarådets ideal och gemensamma regler. Att Turkiet inte uppfyllt Europarådets krav är också något som återkommande kritiseras av EU, vilket framgår av det citat ur rapporten som EU:s utrikestjänst avgivit och som återfinns i mitt inledande anförande i den här interpellationsdebatten.

Sverige kommer att fortsätta vara en drivande kraft i att främja mänskliga rättigheter internationellt. Sverige har en mycket tydlig hållning till stöd för allas åtnjutande av mänskliga rättigheter, och rätten att delta i den demokratiska processen är en grundläggande mänsklig rättighet.

Fru talman! Jag tackar utrikesminister Tobias Billström för denna debatt. Jag tackar också för att vi i kammaren uppmärksammar situationen i Turkiet, särskilt i de svåra tider som vårt närområde och Mellanöstern går igenom.

Som jag har sagt även i mina tidigare inlägg tycker vi självklart att Turkiet är ett viktigt land med tanke på dess geopolitiska läge och även med tanke på omvärldsläget. Det är därför viktigt att knyta Turkiet närmare EU och västalliansen snarare än till exempel Ryssland, Kina och andra aktörer som vill knyta Turkiet närmare sig själva. Detta är en kamp för demokrati.

Turkiet har jättestora utmaningar i landet, särskilt när det gäller respekten för etniska och religiösa, men även sexuella, minoriteter. Det är vida känt i den allmänna debatten. Jag hoppas verkligen att den svenska regeringen och utrikesminister Tobias Billström lyfter upp de här frågorna i EU-sammanhanget, i Europarådet och i FN för att uppmärksamma de kränkningar som sker i Turkiet även i nuläget.

Jag hoppas särskilt att man uppmanar Turkiet att omedelbart frige Selahattin Demirtas, Osman Kavala och alla andra 6 000 politiska fångar som i dag sitter i fängelse på grund av sina politiska åsikter. Det är inte värdigt ett land som vill bli en del av EU.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för en intressant och viktig debatt.

Låt mig försäkra interpellanten om att den svenska ambassaden i Ankara och generalkonsulatet i Istanbul ger årligt stöd till arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet, varav stora delar går till civilsamhället. Sverige för en aktiv MR-politik i Turkiet.

En del av Kadir Kasirgas fråga handlade om respekten för valresultatet. I detta sammanhang kan jag konstatera att lokalval hölls över stora delar av Turkiet den 31 mars i år, precis som interpellanten nämnde. Enligt Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter var valen välorganiserade, och folkviljan respekterades. Efter valen har det rapporterats om ett fall där en vald borgmästare ersattes av en kandidat kopplad till regeringspartiet AKP i staden Van. Efter en lokal process har dock den ursprungligt valda borgmästaren tillträtt sitt ämbete, vilket förstås är mycket välkommet.

Sverige och det internationella samfundet följer situationen noga, och det är grundläggande för ett demokratiskt styrelseskick att de kandidater som får flest röster också kan utföra det arbete de har valts att utföra. Det är en viktig del i behovet av att observera utvecklingen i Turkiet att vi följer och uppmärksammar den här typen av fall.

Med detta tackar jag så mycket för en bra debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.