Slussen i Södertälje

Herr talman! Pia Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att dimensionera slussen i Södertälje till mer globala förhållanden så att sjöfarten i Mälaren säkerställs. Låt mig först säga att både Köpings och Västerås hamnar spelar en viktig roll i det svenska transportsystemet. Dessa hamnar är beroende av en väl fungerande sluss i Södertälje. I Hamnstrategiutredningen som presenterades den 26 september i år kategoriseras också Köpings och Västerås hamnar som viktiga hamnar för väl fungerande transporter utan att pekas ut som strategiska hamnar. Hamnstrategiutredningens huvuduppgift har varit att identifiera hamnar av särskilt strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet och föreslå regeringen vilka hamnar som ska ges prioritet i förhållande till övriga när det gäller statligt finansierad infrastruktur. Hur Mälarsjöfarten och slussen i Södertälje kommer att se ut i framtiden beror inte bara på vad Hamnstrategiutredningen kommit fram till i sitt slutbetänkande utan även av vad som presenterades den 1 oktober i år i Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande samt i utredningens delbetänkande, som presenterades för ungefär ett år sedan. Denna utredning redovisar bland annat vilka åtgärder som måste vidtas för att förhindra översvämningar i bland annat Mälaren. Klimat- och sårbarhetsutredningen visar att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna, och anpassningen till klimatförändringarna bör påbörjas redan i dag. Mälardalens temperaturklimat kommer om 80 år att likna det som norra Frankrike har i dag men med mer nederbörd. För en nödvändig anpassning till ett förändrat klimat föreslår utredningen att avtappningen genom Södertälje sluss samt slussen vid Söderström i Stockholm ökas. Åtgärderna bör genomföras relativt snart för att inte riskera en översvämning med stora konsekvenser i Stockholm. Kostnadsansvaret bör enligt utredningen delas mellan kommunerna runt Mälaren och staten. Regeringens slutliga ställningstagande till vilka åtgärder som bör vidtas när det gäller slussen i Södertälje kommer tidigast att kunna presenteras efter att utredningarnas slutliga förslag har beretts på sedvanligt sätt. De båda utredningarnas slutliga förslag ska nu alltså ut på remiss och jag vill därför inte föregripa processen genom att uttala mig närmare om vilka slutsatser från betänkandena som regeringen avser att gå vidare med.

Herr talman! Jag vill först tacka infrastrukturministern för svaret och instämma i det faktum att hamnarna både i Köping och i Västerås, det vill säga Mälarhamnar, verkligen spelar en viktig roll för transportsystemet i Sverige, och man är väldigt beroende av en fungerande sluss i Södertälje. Kanalen i Södertälje är inte bara viktig i dag. Den har spelat en viktig roll historiskt också. Redan de gamla vikingarna tog hjälp av rullar och stockar när de drog fram sina farkoster längs den här farleden. Det kunde många gånger vara både trångt och grunt i farleden i Södertälje. Fader till kanalen anses ändå vara gruvmannen Engelbrekt, som under 1400-talet grävde och rensade ganska rejält i kanalen. Men det var först i början av 1800-talet som den fick en sluss och blev ordentligt farbar hela sträckan från Linaviken i Mälaren till Igelstaviken i Östersjön. Kanalleden blev med åren lite för liten och lite för trång. Under 1920-talet breddades den och fick till slut den sluss och den 5 kilometer långa sträckning som gäller i dag. Som tur var insåg man på den tiden att fartygen skulle bli både längre och bredare, och slussmåtten sattes därför till 135 ( 19 meter. Det är dessa mått som gäller i dag. Det är i princip samma sluss som Gustav V invigde 1924 som dagens fartyg ska passera. Det har bokstavligen runnit mycket vatten under broarna sedan dess. För att sjöfarten i Mälaren ska ha en rimlig chans att möta den globala konkurrensen måste slussen i Södertälje byggas ut. Nya fartyg är både bredare och längre än slussen tillåter i dag, men de är också betydligt rationellare än äldre tiders fartyg. Det gör att transportkostnaden kan hållas på en konkurrenskraftig nivå, vilket är oerhört viktigt för näringslivet runt Mälaren. Det finns trots allt ett slags avståndshandikapp som näringslivet runt Mälaren har att slåss mot när det gäller de stora marknaderna. Varje år fraktas 5 miljoner ton gods via Mälarhamnar. Bulkgodset står för en stor volym, men segmentet biobränsle ökar och väntas bli ännu större när nu kraftvärmeverken i regionen konverterar från fossilt bränsle till bioenergi. En ombyggnad av slussen i Södertälje är oerhört viktig av miljöskäl. Ett medelfartyg i Mälartrafik motsvarar 130 fullastade långtradare och 200 järnvägsvagnar. Sjöfarten på Mälaren bidrar alltså till minskad trängsel på både väg- och järnvägsnätet i regionen. Det är bra och helt nödvändigt. Är det då möjligt att bygga ut slussen? Ja, säger Sjöfartsverket. Det är både tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt. Nu väntar vi på besked från Åsa Torstensson. Det måste komma tydliga politiska signaler från regeringen snarast om vad ni vill. Om inget görs tror man att sjötransporterna på Mälaren kommer att minska med upp till 20 procent varje år de närmaste fem-tio åren. Det i sin tur gör att incitamentet minskar för ägarna i Mälarhamnar att investera ytterligare, vilket i sin tur leder till färre anställda. Att tro att de minskade sjötransporterna skulle kunna ersättas med väg- och järnvägstransporter är inte realistiskt. Det är inte ens önskvärt. Min förhoppning är att infrastrukturminister Åsa Torstensson nu ska våga visa politisk handlingskraft och ta näringslivets vädjan på största allvar, om att man snarast ska genomföra den nödvändiga slussutbyggnaden. Det är vad som krävs för att man ska kunna behålla ett expansivt näringsliv i Mälaren. Det är vad som krävs för att transporterna i Mälaren ska fungera även i framtiden.

Herr talman! Det är bra att vi äntligen har en regering som inser vikten av Mälarhamnarna och deras fortbestånd. Så uppfattar jag statsrådets svar, och jag ser det som positivt. Det är den mest positiva signal som vi har fått under de senaste tio åren på det här området. Men jag vill ändå säga att jag delar den beskrivning som Pia Nilsson ger av Köpings och Västerås hamnar och vikten av snabba lösningar för att garantera varuförsörjningen på ett miljövänligt sätt även i framtiden. En utebliven utbyggnad av slussen i Södertälje innebär en ökad belastning på vårt vägnät med ökade miljöproblem i Mälardalen. Lösningen att leverera varor via tåg från en ny storhamn i Norvik till inre delen av Mälardalen, som vissa aktionsgrupper för fram, ter sig också tämligen dyr och orealistisk av såväl miljöskäl som näringspolitiska skäl. En utbyggnad av slussen är alltså nödvändig och har varit nödvändig under många år. Därför vilar det ett tungt ansvar på dem som hade regeringsinnehavet före nuvarande regering. Det var då behovet konstaterades. Det var då Mälardalskommunerna och Sjöfartsverket gemensamt ansåg att en utbyggnad borde ske snabbt, men inget hände - det här är alltså tio år sedan. Och det var då regeringen år efter år underlät att göra någonting. Jag har själv motionerat, interpellerat och deltagit i ett otal debatter kring slussens utbyggnad under den socialdemokratiska tiden. Det har skett helt utan resultat eller förståelse från ansvarigt statsråd. Det är därför positivt att nu även Socialdemokraterna inser vikten av utbyggnaden av slussen, men det fordras tydligen först att man måste hamna i oppositionsställning. Jag ser det givetvis också som positivt att man är i den ställningen i dag. Nu har vi en regering som åtminstone i det här läget ger en positiv beskrivning av framtiden. Den ger även en positiv beskrivning av det brådskande åtgärdsprogram som erfordras för att lösa de problem som klimatförändringen innebär. Jag förväntar mig nu att regeringen tillsammans med Mälardalskommunerna och regionen kan lösa det här problemet på ett bra sätt som gagnar såväl handel som miljö och ekonomi och tillväxt i hela Mälardalen. Och jag förväntar mig att man i den kommande infrastrukturpropositionen - jag tror att det är i mars som den kommer - också har med en beskrivning av hur man tänker lösa utbyggnaden av slussen i Södertälje.

Herr talman! Behovet av denna sluss i Södertälje, av många skäl, torde väl inte undgå någon. Jag har många gånger under de senaste åren gjort besök inte minst i hamnen i Västerås. Just de synpunkter som Pia Nilsson tidigare lämnade är ju de som är av vikt här. Det handlar om risken i framtiden. Det har accelererat ganska snabbt de senaste åren. Fartygen som ska gå in i Mälaren blir större. De ryms inte i slussen. Det betyder att det blir omlastning i Södertälje eller i någon annan hamn. Mycket av godstransporterna går så över i bästa fall på järnväg, kanske på bil, ut på den här delen. Det är därför som det här raskar på just nu. Det är också intressant, herr talman, att höra Jörgen Johanssons synpunkter. Han tycker att regeringen är handlingskraftig; nu kommer det att hända någonting. Jag vet inte om Jörgen Johansson har fått ett annat svar på den här interpellationen än vad Pia Nilsson och jag har erhållit. För jag kan inte se någon större handlingskraft eller någon större inriktning där, utan vad statsrådet säger är att man avvaktar vidare utredningar och ska se vad som händer. Man kan alltid säga att det här beslutet skulle ha tagits tidigare. Det skulle ha gjorts förr. Ja, vi kan också tycka att det skulle ha varit bra i så fall, om det skulle ha skett på det sättet. Men vi kan se att ju längre tiden går desto större behov blir det av det här. Just nu eskalerar det än mer i och med just att fartygsflottan byts ut ganska raskt - det gäller den som har gått in i Mälaren och till Mälarhamnarna. Då ställs det ytterligare starka krav på att slussen blir större och kan ta de här båtarna. Dessutom ligger det ganska tydligt i tiden, inte minst med den klimatdiskussion vi har, att man försöker undvika landsvägstransporter eller andra former av transporter som ger en ökad miljöbelastning. Där är ju sjötrafiken, om den sköts på rätt sätt, ett väldigt miljövänligt transportslag som jag tycker att det finns all anledning att slå vakt om. Vi har i allra högsta grad ett stort intresse av det här i Mälardalen. Dessutom, herr talman, skulle jag vilja skicka med någonting till Jörgen Johansson. Det finns ju anledning nu. Det är din regering som är här nu. Det är bara att stå på och ta fram den där slussen nu som du under flera valrörelser har lovat skulle komma. Lyckas du med det ska vi gratulera dig, Jörgen Johansson. Det gäller också Åsa Torstensson, naturligtvis. Det finns nämligen behov av det här i många fall för att man ska klara av de transporter som ligger här. Dessutom finns det ett bra läge här. Nyss lämnade Holgersson sin rapport om vad som händer beroende på de ändrade klimatförhållandena. Det har också diskuterats tidigare i denna kammare under flera år att vattenavrinningen från Mälaren kommer att öka med ett varmare klimat, vilket ställer krav på ökade avlopp, så att säga, för att man ska kunna klara av det här utan översvämningsrisk. Det finns ganska långtgående skisser framtagna. Jag har själv sett skisser på det här som man har visat i hamnen i Västerås. Det handlar om hur en sådan här sluss skulle kunna se ut. Det finns också en kostnadsberäkning som är ganska blygsam, skulle jag vilja säga. Man kan jämföra med en rad andra olika infrastrukturprojekt som kostar miljarder. Här handlar det kanske om några hundra miljoner för att man ska kunna göra det här på ett effektivt sätt. Det finns kanske inte så mycket att vänta på egentligen om man vill bygga slussen. Om man vill ha ett miljövänligt transportslag, om man vill att Mälardalen ska ha tillväxtkraft även i framtiden och om man vill att transporterna ska ske på ett bra sätt, ja, då är slussen ett bra alternativ. Det finns ingenting att vänta på. Det är bara för regeringen att ta tag i det här nu och visa handlingskraft.

Herr talman! Jag ska tacka Pia Nilsson för att hon har ställt den här interpellationen. När man tar del av tankegångarna bakom denna förstår man att det finns mycket högre ställda förväntningar på dagens regering än vad det fanns på den förra i det här avseendet. Både Jörgen Johansson och jag har ju varit med om att ingenting har hänt under de senaste tolv åren som vi har kunnat överblicka. Långt dessförinnan har det kanske inte hänt så mycket heller. Jag anmälde mig till denna debatt av en anledning. Det handlar inte bara om hamnarna i Västerås och i Köping, utan det handlar också om en annan viktig del, nämligen om hur vi ska få in material till Hässelby värmeverk. Det är en väldigt viktig fråga. Den här slussen i Södertälje utnyttjas nu maximalt för att man ska klara en stor del av Stockholms värmeförsörjning. Det är Stockholms Hamnar AB som driver den hamnen i den delen. Jag tror för min del också att sjötrafiken går mot en renässans, inte minst av klimatskäl. När man ser hur mycket andra fordonsslag släpper ut under stora transporter finns det anledning att prioritera upp byggandet av till exempel slussar. Vi kan också tänka på sådant som den nya Horstensleden genom Stockholms skärgård som det är angeläget av andra miljöskäl att satsa på. Jag tycker kanske inte att man behöver göra så mycket partipolitik av detta som jag anar bakom detta, utan det viktigaste är liksom att vi ser till att vi får en väl fungerande infrastruktur för att minska de miljöpåfrestningar som vi har. Det som har kommit till, tycker jag, väldigt mycket i den här utredningen är hoten mot våra kuster, särskilt i Stockholm, från Mälarens vattenstånd. Det har tillkommit som ett argument för att göra någonting mer. Det har kommit ganska sent att kunskapen har ökat på den här punkten. Jag tycker att avtappningsfrågorna har fått ökad aktualitet. Jag delar egentligen Sven-Erik Österbergs uppfattning att detta inte handlar om så otroligt mycket pengar i grund och botten. Jag har sett kostnadsredogörelser i storleksordningen 700 miljoner kronor. Det är mycket pengar i och för sig, men om man slår ut det på ett stort antal år och också ser till att få kostnadstäckning när det gäller att utnyttja slussen är det möjligt att se detta på ett företagsekonomiskt sätt. Allra sist vill jag säga till Jörgen Johansson att jag tror att det är väldigt farligt att sätta Norvik mot slussen i Södertälje. Båda sakerna behövs, och man måste konstatera att ägaren till Norvik, Stockholms Hamnar AB, har beslutat att satsa på detta för containertrafik. Det är inte riktigt samma sak som att vi också måste satsa på en kvalificerad trafik in till Mälaren, till Västerås, Köping och Hässelby hamn.

Herr talman! Tack, Pia Nilsson för den blommande historiska exposé som vi fick ta del av. Jag tänkte kanske också att jag skulle ha fått en motsvarande blommande exposé utifrån Sven-Erik Österbergs historiska perspektiv på krafttag om slussen, men den uteblev. Inte desto mindre tror jag, precis som flera av er har sagt, att sjötrafiken kommer att ha en fortsatt stor roll, också av den anledningen att vi har den klimatsituation vi har. Det kommer att vara en hävstång för sjöfarten, och sjötrafiken kommer att ta ytterligare mark och utrymme när det gäller att hitta effektiva transportkedjor. Det är därför som jag också har tagit till mig med stort intresse den hamnstrategiutredning som nyligen lämnades av den utredning som den förra regeringen tillsatte. Jag tror att det är viktigt att vi ser över vilka möjligheter vi kan ha med strategiska hamnar och eftersom vi alltid hamnar i någon form av infrastrukturprioritering vi också ser vikten av att ha en hamninfrastruktur som fungerar med ett antal strategiskt viktiga hamnar. Även om den hamnstrategiutredning som har lämnats inte har pekat ut, som jag sade, Mälarhamnar som strategiska hamnar så ser man, precis som flera av er har sagt, vikten av att det är just avlastningshamnar av den anledningen att det aldrig skulle vara miljömässigt försvarbart att det skulle bli landtransporter. Den utredningen är nu på remiss fram till den 14 december. Det är den ena delen som berör slussen. Den andra delen är Klimat- och sårbarhetsutredningen som i många sammanhang pekar ut vikten av att åtgärda slussen på grund av de framtida klimatförändringarna. Den utredningen är ute på remiss till januari 2008. Därefter kan man ta tydligare ställning till de olika utredningarnas belysning av vikten av att åtgärda slussen, både med anledning av Klimat- och sårbarhetsutredningen och kopplat till Mälarhamnarnas framtid. Det vidtas trots allt vissa åtgärder redan i dag från Sjöfartsverkets sida när man har ersatt de gamla portarna nedströms med nya portar och man också projekterar slussportarna uppströms. Här ser man hur det är två sidor av samma problem. Det ena kan sägas vara en investering med anledning av sjöfarten, medan det andra handlar om behovet av en ökad avtappningskapacitet. Då är det mer en klimatpolitisk åtgärd än en transportpolitisk fråga. Här ser man vikten av att vi har båda utredningarna på bordet innan vi går vidare. Det visar lite grann den problematik som vi också möter. Pia Nilsson beskriver vikten av att kunna överföra gods till större fartyg, att bejaka större fartyg som alternativ till landtransporter. Det får också effekter. Man måste genomföra muddringar, och det får i sin tur miljökonsekvenser.

Herr talman! Åsa Torstensson hänvisar i sitt svar till två utredningar som nyligen har gjorts. Den ena är Hamnutredningen, och den andra är Klimat- och sårbarhetsutredningen. Både är ute på remiss. När det gäller Hamnutredningen konstaterar utredaren där att hamnarna i Mälaren kommer att spela en viktig roll även i framtiden, inte minst med tanke på den belastning som finns på både väg och järnväg i regionen. Men utredarens bekymmer är precis likadant som för oss andra: Slussen i Södertälje är för liten och farleden för grund för framtidens fartyg. Ett sätt att lösa den problematiken, menar utredaren, är att ge Södertälje hamn rollen som transshipment -hamn. Det innebär att fartygen lossar i Södertälje och att godset sedan transporteras med mindre fartyg eller pråmar till en central terminal i Västerås. Det är inte ekonomiskt gångbart, enligt företrädare för Mälarhamnar. Det är alldeles för dyrt att omlasta från fartyg till fartyg när det handlar om så stora volymer, menar man. Arbetet med att få till ett fruktbart samarbete mellan Södertälje hamn och Mälarhamnar, som det föreslås i utredningen, har pågått under en tid och kan säkert fördjupas ytterligare för att stärka positionerna. Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande är rykande färskt och mycket intressant. En av huvudfrågorna där är hur man bland annat ska skydda Mälaren från översvämningar. I slutet av december år 2000 kunde det ha gått riktigt illa för Stockholm. Vattnet i Mälaren nådde 56 centimeter över medelvattenståndet. Vatten läckte in under järnvägsspåren nära Gamla stans t-banestation, och det var bara centimetrar från att forsa in vid biljettsystem och spårsystem. Värden för åtskilliga miljarder kronor var hotade, och situationen avslöjade stora säkerhetsproblem vid skyfall. Men det är inte bara infrastrukturen som kan slås ut vid översvämningar. Bostäder, industrier, jordbruksmark, vattenförsörjning är ytterligare exempel på områden som berörs. Mälarregionen är sårbar med andra ord. Det här har fått Klimat- och sårbarhetsutredningen att i sitt slutbetänkande föreslå rejält ökade tappningsmöjligheter från Mälaren via slussen i Södertälje ut i Östersjön. Men då måste kanalen spontas för att förhindra markerodering, och den måste muddras för att motverka landhöjning. Man menar att det kan vara klokt, rationellt och mer ekonomiskt försvarbart att göra kanalförstärkningarna i samband med en ombyggnad av slussen. Vad kostnaderna för översvämningar av det här måttet kan sluta på är naturligtvis svårt att ens beräkna, men 4-7 miljarder nämns i utredningen. Slussens utbyggnad är beräknad till mellan 600 och 700 miljoner kronor. Då ingår även säkerställandet av tappningen från Mälaren. Om man gör de här nödvändiga investeringarna är risken för att vattennivåerna i Mälaren ska stiga över hundraårsnivån nära noll. Det är alltså den ultimata lösningen. Det finns nu, Åsa Torstensson, ett unikt tillfälle att ur ett samlat samhällsperspektiv fatta beslut och vidta åtgärder som för lång tid framöver undanröjer de värsta översvämningsriskerna i Mälaren. Jag hoppas att Åsa Torstensson tar vara på det unika tillfället att låta en utbyggnad av slussen gå hand i hand med de nödvändiga åtgärder som krävs för att förhindra att Stockholm och stora delar av Mälardalen översvämmas. Grundfrågan återstår: Vad tänker regeringen göra om sjöfarten i Mälaren inte kan hantera näringslivets transportbehov? Vilka alternativ finns, Åsa Torstensson? Har du något ess i rockärmen som du ännu inte har visat?

Herr talman! Jag funderar på om Pia Nilsson har läst mitt anförande från förra mandatperioden, riktat till den socialdemokratiska kommunikationsministern. Jag delar den argumentation hon för, och jag håller med om att det är orealistiskt att tänka sig att omlasta tonnaget innan det ska in i Mälaren. Sven-Erik Österberg säger att det ju bara är att ta tag i detta och genomföra det. Det är ju inte mycket pengar. Men om det inte är mycket pengar, varför tog man då inte initiativet redan 1997 när Sjöfartsverket och Mälarhamnarna var helt överens? Det var lika mycket pengar då. Nu ska regeringen visa handlingskraft, men man kan fundera över om det var handlingskraftigt att inte göra något under åtta år. Var det handlingskraftigt att inte ens svara på brev från exempelvis Västerås kommun när de gjorde framställningar i frågan? Sven-Erik säger också att han ska gratulera mig om det här genomförs under mandatperioden. En ombyggnation av slussen tar fyra fem år - den måste nämligen göras på ett sådant sätt att tonnaget trots allt kan fungera och komma in i Mälarhamnar under mellanperioden. Men jag ser fram emot gratulationerna kanske nästa mandatperiod, Sven-Erik! Det är också helt rätt som Pia Nilsson säger, att vi har Hamnutredningen och Klimat- och sårbarhetsutredningen. Åsa Torstensson har samtidigt aviserat en infrastrukturproposition i vår. Jag tycker därför att det är lämpligt att sammanväga detta i just den propositionen. Avslutningsvis: Gunnar Andrén tog upp Norvik. Jag håller med om att man inte ska sätta Norviks hamn och Mälarhamnar mot varandra. Samtidigt vill jag ändå betona att det varken är realistiskt eller ekonomiskt gångbart att överföra tonnaget via Norviks hamn på järnväg till den inre delen av Mälardalen.

Herr talman! Nu låter det på Jörgen Johansson som om det är viktigare att prata om vad som inte har gjorts i stället för vad som ska göras. Helt plötsligt tar det väldigt lång tid att göra någonting åt slussen. Jag minns vår valduell på busstorget i Köping. Om det blev regeringsskifte skulle slussen byggas omedelbart. Det var vad Jörgen Johansson sade inför publiken där. Nu är det annat ljud i skällan. Nu tar det tid, det måste utredas, och det måste analyseras. Därför kan det nog inte bli någon gratulation under den här mandatperioden. Det återstår att se vem som får gratulationen så småningom. Jag har egentligen sagt vad jag tycker i frågan. Det är viktigt att slussen byggs. Man behöver inte göra partipolitik av det. Det är en viktig fråga att hantera både för Sverige och för Mälardalen. Det handlar om miljön och om att kunna sköta dessa transporter på ett bra sätt. Det har utretts, det finns förslag och så vidare, och inte minst klimatfrågan gör det väldigt viktigt. Jag har även förståelse för att man vill avvakta utredningarna, men jag skulle gärna vilja se lite klarare inriktning från statsrådets sida hur planen ser ut och inte bara hänvisningar till att vi ska vänta på vad som sker. Ju längre tiden går desto svårare blir det också att hantera den problematik vi har sett. Det händer väldigt mycket på sjötransportsidan nu. Det är ett generationsskifte på gång, framför allt med större fartyg, och det gör frågan aktuellare än någonsin. Ju längre tiden går desto närmare kommer vi den punkt när vi måste göra någonting. Kom därför ihåg att det faktiskt är ni som regerar nu! Nu hjälper det inte att tala om vad som inte har gjorts tidigare. Behovet finns, och det är regeringens ansvar att se till att göra det som måste göras. Där skulle jag vilja ha ett svar av statsrådet.

Herr talman! Om jag ser tillbaka på hur utbyggnaden av slussen i Södertälje har hanterats - Sven-Erik Österberg har ju haft den på sitt bord sedan i början av 2000-talet - utgår jag från att det uppenbarligen tar tid att göra rätt avvägningar, annars hade väl den tidigare regeringen fattat ett beslut tidigare. Om man blickar framåt är det, som Pia Nilsson redogör för, viktigt att se Mälarhamnar som en del i en infrastruktur. Man pekar på vikten av att bygga ut slussen i Södertälje. Samtidigt måste man också se de problem som kan uppstå om man går in och skapar förutsättningar för större fartyg. Det innebär muddring. Det innebär miljökonsekvensbeskrivningar. Det innebär miljökonsekvenser för slussområdet. Det finns därför inga enkla lösningar som det är lätt att fatta beslut om. Lösningarna kanske inte ens tillåts att hanteras snabbt, även om vi i diskussionens hetta kan tycka att vi snabbt ska fatta beslut eftersom den tidigare regeringen valde att inte göra det. Vi har två viktiga utredningar som till viss del sammanfaller i att det krävs åtgärder kring slussen i Södertälje. Inriktningarna är kanske olika men utredningarna sammanfaller trots allt i en ganska viktig miljöaspekt som kräver miljökonsekvensanalyser innan åtgärderna genomförs. Jag ser fram emot de remissunderlag som kommer strax före jul. Jag ser också fram emot att ta del av hur man ser på Hamnstrategiutredningen. Den andra utredningen kommer alltså i början av januari. Var och en av dessa utredningar är dagsaktuella och kommer att ha stor påverkan på framtida ställningstaganden. När det gäller Hamnstrategiutredningen handlar det om att hitta bra transportsystem. Även Klimat- och sårbarhetsutredningen kräver viktiga ställningstaganden som vart och ett kräver stora finansiella resurser, och det är en del av vad de här båda utredningarna ringar in. Vilka möjligheter finns att gå vidare och hitta finansieringar för de åtaganden som krävs för att både möta hotet om ett förändrat klimat? Hur kan man finna en överenskommelse kring Mälarsjöfarten? Där föreslår Hamnstrategiutredningen att en statlig förhandlingsman tillsätts. Det är förslag som vi har att ta ställning till efter att vi har haft utredningarna ute på remiss.

Herr talman! Slussen i Södertälje måste byggas ut! Slussen i Södertälje måste byggas ut snarast. Slussen i Södertälje måste byggas ut snarast, annars hotas både sjöfarten och näringslivet vid Mälaren. Vad vore väl mer lämpligt än att i samband med slussutbyggnaden också vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att klara av vattenmassorna efter ett hundraårsregn? Att göra det är både klokt, rationellt och samhällsekonomiskt försvarbart. Därför är det lite oroväckande, Åsa Torstensson, att det just nu pågår ett renoveringsarbete för 100 miljoner kronor vid slussen i Södertälje. Gamla portar byts ut till nya men med samma gamla breddmått, det vill säga 19 meter. Slussprojektet hävdar en bredd på 25 meter. Innebär detta, Åsa Torstensson, att det inte blir någon utbyggnad av slussen på många år? Det råder en bred enighet i näringslivet om nödvändigheten av en utbyggnad av slussen, och jag vågar också påstå att vi är rörande överens över partigränserna i vår region om att den här satsningen behövs. Därför, infrastrukturminister Åsa Torstensson, har du nu ett gyllene tillfälle att visa politisk handlingskraft genom att föreslå en utbyggnad av slussen i Södertälje. Ta till vara detta tillfälle! Tänk att få hamna i historieböckerna tillsammans med vikingar och gruvmän som den som tog det avgörande steget att anpassa kanalen och slussen i Södertälje efter dess samtid! Det finns inga enkla lösningar, säger Åsa Torstensson, men frågan kvarstår: Vad tänker ni göra?

Herr talman! Det vore intressant att hamna i en historisk exposé av Pia Nilsson. Det kunde ju vara intressant att bli ihågkommen på det sättet. Inte desto mindre tror jag att det, för både miljön och fortsatta ställningstaganden som näringslivet efterfrågar, faktiskt har ett värde att avvakta båda utredningarnas remissomgångar. Jag tror att det också är en del av att vi får till oss ytterligare synpunkter på hur man ska kunna gå vidare med anledning av de här två utredningarnas underlag. Låt oss avvakta med ställningstagande tills vi har ett remissunderlag att hantera och kunna gå vidare med.