Slopandet av skattemärket

Interpellationsdebatt 16 december 2008

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 150 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Claes-Göran Brandin har frågat mig om jag avser att gå vidare och slopa skattemärket på fordon och om så är fallet hur jag avser att agera så att de risker som remissinstanser har pekat på minimeras. Den 22 oktober och den 3 december i år har jag besvarat två liknande skriftliga frågor av Krister Örnfjäder och av Brandin själv. Jag kommer att lämna samma svar nu som då. Jag bekräftade då att Näringsdepartementet ser över möjligheten av slopa systemet med kontroll- och yrkestrafikmärken. Frågan är ännu inte avgjord och jag avser inte att agera dessförinnan.

Anf. 151 Claes-Göran Brandin (S)

Herr talman! För artighetens skull vill jag tacka för svaret på min interpellation, men jag är inte nöjd med svaret. Statsrådet har tidigare svarat på en skriftlig fråga från mig angående skattemärke på bilar. Statsrådet bekräftade då att Näringsdepartementet för närvarande ser över möjligheterna att slopa systemen med skattemärken. Vidare framhöll ministern då att klistermärkena infördes 1974 respektive 1980, när vi inte hade tillgång till dagens teknik såsom till exempel direktuppkoppling mot eller sms till trafikregistret för att erhålla uppdaterad information kopplad till fordonets registreringsnummer. I Vägverkets utredning åt regeringen framhölls också att skattemärket inte behövs längre - detta eftersom polisen har fått möjligheter att använda mobila handdatorer i trafiken. Därmed kan man lätt koppla upp sig mot bilregistret för att kontrollera om en bilägare har betalt sin skatt. Detta är felaktigt. Det är just när det gäller detta - att det skulle finnas en ny teknik som ska ersätta skattemärket - som det tycks finnas ett allvarligt förbiseende eller missförstånd. Rikspolisstyrelsen protesterar mot att det finns en ny teknik som kan ta över. Myndigheten skriver i sitt remissvar den 8 augusti 2008 i en sammanfattning av remissyttrandet till utredningen att det arbete som pågår inom polisen för att förbättra uppkopplingen till bland annat vägtrafikregistret genom mobiltelefoner etcetera enbart befinner sig i projektstadiet. Systemet kommer inte att vara utbyggt förrän om flera år. Eventuella effektivitetsvinster kommer att utebli om skattemärket avskaffas genom att polisens kontrollarbete kommer att försvåras. Det blir långa kontrolltider då största delen av kontrollen måste ske via anrop till operatör i polisens kommunikationscentral. Skötsamma trafikanter drabbas genom längre väntetider. Den goda regelefterlevnad som Sverige har kan med största säkerhet härledas till förekomsten av kontrollmärken. Rikspolisstyrelsen och samtliga polismyndigheter i Sverige motsätter sig avskaffandet av kontroll- och yrkestrafikmärken. Polisen slår också fast att ett uteblivet skattemärke är ett bra urvalsinstrument för att direkt kunna se om en bil ska kontrolleras. Mina frågor till infrastrukturministern är nu: Tänker regeringen beakta de verkligt tunga myndigheter som säger ett bestämt nej till avskaffande av skattemärket? Det är Skatteverket, Bilprovningen, polisen, länsstyrelserna och Trafikförsäkringsföreningen. Samtliga finns som remissinstanser till utredningen. Dessa tunga samhällsorgan är bland annat rädda för lägre skatteintäkter. Men de är också mycket oroliga för trafiksäkerheten och för att åtgärderna inbjuder till en ökad brottslighet. Vad är skälet till Näringsdepartementets avvecklingsplan för skattemärket? Finns det ett färdigt förslag på Näringsdepartementet som ska träda i kraft den 1 april, eller är detta bara ett aprilskämt?

Anf. 152 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Trots att jag sade att jag inte skulle gå vidare in i ärendet som sådant eftersom det är under hantering i departementet vill jag göra vissa kommentarer med anledning av vad Claes-Göran Brandin sade om mitt svar. Jag tror att det är oerhört viktigt att se att det är svårt att ändra gamla och välkända rutiner. Trots det måste vi faktiskt ställa oss frågan om vi har rätt regler och vad innebörden och effekten av dessa regler står för. Uppnår vi det som regelsystemet en gång introducerades för? Näringsdepartementet har sett förslaget som en mycket tydlig regelförenkling. Det är därför Näringsdepartementet har valt att lyfta upp detta just som ett förslag för att också kunna analysera det. Det handlar trots allt om utfärdande och påförande av drygt nio miljoner kontrollmärken och 120 000 yrkestrafikmärken varje år. Precis som Claes-Göran Brandin poängterar finns det ett antal tunga remissinstanser som har bemött förslaget och som visar oro för de svårigheter som skulle kunna uppstå på ett antal områden. Jag ska kommentera detta lite grann. Om systemet skulle slopas är kontrollsystemet i stort fortsatt intakt, som jag ser det. Den som inte betalar fordonsskatt får fortsatt betalningspåminnelse. Den som inte betalar sin trafikförsäkring i tid får kraftigt höjda premier. Den som inte tecknar trafikförsäkring blir automatiskt rapporterad till Trafikförsäkringsföreningen och får betala en avgift som är avsevärt högre än den premie som man får betala för den ordinarie trafikförsäkringen. Polisens trafikövervakning av trafiken fortsätter. I Danmark, Estland och Finland litar man helt på de manuella uppslagen i registren och har inget system med utskick av kontrollmärken. Vi brukar ju i andra sammanhang titta oss omkring i våra grannländer och hänvisa till dem när det gäller att se hur man kan förenkla livet och göra regelförenklingar. De har inte det system som Sverige har för kontrollmärken. Enligt Svenska Bussbranschens Riksförbund skulle ett sådant system kunna spara arbete motsvarande kontroll- och yrkestrafikmärken för 12 500 bussar. Det minskar naturligtvis de administrativa kostnaderna märkbart. Det är av precis den anledningen som Näringsdepartementet har lyft upp detta för analys. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi vänder på de regler vi har för att se om vi kan göra på annat sätt men ändå uppnå det som regelsystemet en gång infördes för.

Anf. 153 Claes-Göran Brandin (S)

Herr talman! Det fina med skattemärket på bilarna är också att det visar att bilarna har genomgått godkänd kontrollbesiktning och att de är försäkrade. Där kommer trafiksäkerheten in i bilden. En bil utan skattemärke indikerar direkt att den sannolikt inte heller har genomgått den betydelsefulla kontrollbesiktningen. I många fall saknar den troligen också trafikförsäkring. I dag rullar omkring 60 000 fordon utan trafikförsäkring. Det hjälper inte om man än en gång skickar ut en påminnelse och det blir en fördyrad trafikförsäkring. Dessa människor sätter detta i system, och i dag finns möjligheten att kontrollera detta genom märket där bak på bilen. Föreningen går nu in och betalar för skador som dessa oförsäkrade bilar vållar andra fordon och människor. Totalt förlorar vi 400-600 miljoner kronor på människor som inte har betalat sina trafikförsäkringspremier. Det är ju vi som betalar våra försäkringspremier som får vara med och betala kostnaden för att andra inte vill vara med i systemet. Polisen anser dessutom att avsaknaden av ett skattemärke på bilen är ett bra urvalsinstrument för trafikpolisen. På så sätt hittar man fordon som bör kontrolleras. Frånvaron av skattemärke indikerar nästan alltid att något är fel, till exempel körförbud på bilen, oförsäkrat fordon, att föraren är rattfyllerist eller drogpåverkad, att stöldgods finns i bilen och så vidare. Polisen har i sitt remissyttrande också reagerat över bristen på konsekvensanalys av vilka effekterna blir för polisen som kontrollmyndighet. Skatteverket anser vidare att det blir fler bilar ute i trafiken som har körförbud. Fler bilägare kommer att ta risker i trafiken med sina fordon. Det syns ju inte längre direkt på bilen om den har klarat besiktningen. Även länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkorts- och yrkestrafikfrågor är starkt tveksamma till att ta bort skattemärket. När Vägverkets utredning om att ta bort skattemärket blev känd uttalade sig MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, i skarpa ordalag i tv och press. Alkohol och droger är i dag ett av de största säkerhetsproblemen. Skattemärket har stor betydelse för att indikera också sådana problem. Åsa Torstensson, är inte frågan om trafiksäkerheten och omsorgen om människors liv och lem tillräcklig för att tills vidare bordlägga frågan om att slopa skattemärket? Tolkar jag ministern rätt om jag påstår att regeringen avvaktar i ställningstagandet innan analysen och konsekvenserna är klargjorda? Är inte polisens begäran om en konsekvensanalys också tillräcklig för att du ska ompröva frågan? Ministern säger att man får pålagor hela tiden om man inte betalar försäkring, skatt eller har kontrollbesiktigat, men många av de här människorna bryr sig inte om det. Om vi ska ha bilar utan skattemärke där bak ska poliserna då knappa in varenda bil de ligger bakom för att kolla? Där kommer jag körande, och jag har betalat alla mina avgifter och är grön. Där kommer nästa, och det är likadant. Vi borde väl ha polisen till andra saker än det? Om man ser direkt på bilen att kontrollmärket inte finns kan man som polisman köra om och stoppa bilen. Det är de frågorna som jag tycker är så viktiga.

Anf. 154 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Innan Claes-Göran Brandin drar i väg med frågeställningen om slopande av kontrollmärke, som det heter, tror jag att det är viktigt att jag återigen påpekar att remissen är en del av ett arbete som alltid förekommer när det kommer nya förslag i syfte att man ska få ett brett underlag och en analys av ett förslag. Vi arbetar mycket konsekvent med regelförenklingar. Vi kan också konstatera att det finns ägare av fordon som inte är skattepliktiga, till exempel traktorer, som också får utskick av kontrollmärken som ett tecken på att fordonet får användas i trafik, men det är inte ett skattemärke, som Claes-Göran Brandin efterlyser. Innan vi drar i väg med konsekvensanalyser av att ändra förutsättningar för kontrollmärke tror jag att det är bra att konstatera att vi arbetar med ett regelförenklingsförslag i departementet. Just nu håller vi på med den interna hanteringen av detta med anledning av att vi har haft en remissomgång av förslaget.

Anf. 155 Claes-Göran Brandin (S)

Herr talman! Jag ska inte dra detta vidare, men jag tycker att de instanser som har svarat på detta har sådana klara besked att ge att man inte i dag eller de närmaste åren är mogen att slopa kontrollmärket. Om vi ska titta på ekonomin har exempelvis Vägverket i sin utredning talat om att man sparar ungefär 50 miljoner kronor på att inte skicka ut de här kontrollmärkena. Det ska ställas mot de hundratals miljoner kronor som vi inte får in när människor inte betalar trafikförsäkring eller andra saker eller inte betalar skatt över huvud taget. Mellan tummen och pekfingret kan man tro att det ligger mellan ½ och 1 miljard i uteblivna skattepengar. Ministern hänvisade till Danmark och Finland. Jag kan hänvisa till Norge som för några år sedan införde ett skattemärke. Skatteintäkterna ökade med mellan 90 och 100 miljoner norska kronor. Jag tycker att det säger lite grann. Egentligen är de 50 miljoner som Vägverket sparar små pengar i jämförelse med vad man kan få in på det här. Man kan jämföra med vad man kommer att förlora om vi tar bort skattemärket. Det finns många utredningar. Målvaktsutredningen håller på och ser över hur man ska hantera sådana här frågor. Den kriminella världen använder sig av så kallade målvakter som äger bilar, men vi ska inte gå in på det här. Det kanske vi får återkomma till senare. Jag är inte emot förändringar, men tiden är inte mogen att göra det nu. Vi bör avvakta tills alla de här problemen är lösta så att vi också kan använda oss av polisen i ett sådant arbete som den är till för.

Anf. 156 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Nu var det kanske inte just Vägverkets besparingar som jag åsyftade när jag sade att Näringsdepartementet arbetar med regelförenklingar. Dessa kontrollmärken uppgår till cirka nio miljoner per år. Där kan vi minska de administrativa kostnaderna för en stor grupp av våra näringsidkare. Det är regelförenklingen för våra företag som vi har framför ögonen. Jag upprepar att gamla regler och rutiner är oerhört svåra att förändra. Det är jag den första att bekräfta. Inte desto mindre är det oerhört viktigt att vi ständigt kan identifiera nya regelsystem som vi eventuellt kan förändra och ändå ha samma effekt som vi har haft med den regel som kanske infördes 1974 eller 1980. Vi kommer att fortsätta med regelförenklingsöversynen. Det här som har med kontrollmärken att göra arbetar vi fortsättningsvis med inom departementet. Längre än så kan jag inte kommentera det.

den 28 november

Interpellation

2008/09:165 Slopandet av skattemärket

av Claes-Göran Brandin (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Som statsrådet själv bekräftat i en tidigare skriftlig fråga från mig handlägger Näringsdepartementet ett förslag om att slopa det så kallade skattemärket som i dag sitter på alla fordon i vårt land.

Enligt tidningen Motorföraren ligger nu ett färdigt förslag på näringsministerns bord. Skattemärket skulle därmed kunna avskaffas den 1 april 2009. Under handläggningen av frågan har dock flera tunga myndigheter sagt bestämt nej.

Rikspolisstyrelsen anser att det kommer att ta flera år innan polisen har tillgång till handdatorer på bred front, något som krävs för att kunna koppla upp sig mot trafikregistret digitalt. Dessutom är ett uteblivet skattemärke ett bra urvalsinstrument för trafikpolisen när det gäller att hitta bilar som bör kontrolleras närmare. Skatteverket befarar att det blir fler bilar ute i trafiken som har körförbud, eftersom fler bilägare kommer att chansa när det inte omedelbart syns på bilen om den klarat besiktningen. Skatteverket tror också att skatteintäkterna kommer att minska. I dag får staten in ca 10 miljarder om året via fordonsskatten.

Följden av ett slopande av skattemärket riskerar alltså att bli lägre skatteintäkter och fler bilar med körförbud ute på vägarna, precis som jag befarade i min tidigare skriftliga fråga till statsrådet.

I dag räcker det med en snabb blick för polisen för att bedöma om ett fordon är skattat eller inte. Jag menar att dagens teknik inte kan ersätta systemet med skattemärken då kontrollen blir avsevärt krångligare och därmed sämre.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Avser statsrådet att trots den skarpa kritik som flera tunga remissinstanser riktat mot förslaget gå vidare och slopa skattemärket på fordon?

Om så är fallet, hur avser statsrådet att agera så att de risker som remissinstanserna pekat på minimeras?