Skolverket

Interpellationsdebatt 16 mars 2004
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 39 Thomas Östros (S)

Herr talman! Tobias Billström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att korta beslutsvägarna i Skolverket avseende prövning av ansökningar om fristående skolor. Minervaskolan i Umeå AB har före den 1 april 2003 hos Statens skolverk (Skolverket) ansökt om godkännande för skolplikt och rätt till bidrag för en ny fristående skola motsvarande grundskolans årskurser 4-9. Interpellanten framhåller att Skolverket haft mer än tio månader på sig och att kommunen yttrat sig vid flera tillfällen och att huvudmannen har tvingats avge yttranden. Enligt förordningen (1996:1206) om fristående skolor ska Skolverket vid handläggning av ärenden om godkännande och bidrag bereda lägeskommunen tillfälle att yttra sig över ansökan när det gäller fristående förskoleklasser respektive fristående skolor som motsvarar grund- och särskolan. En förutsättning för att en ansökan ska kunna remitteras till kommunen är att den är fullständig, annars åtgår viss tid för komplettering av ansökan. Om kommunens yttrande är negativt ur den sökandes synvinkel, skickas yttrandet till den sökande för kommentar. Det är med andra ord inte bara den tid Skolverket behöver, utan även den tid som den sökande och den aktuella kommunen använder, som påverkar handläggningstiden. Vad som inte framgår av interpellationen är att huvudmannen, som sedan flera år driver en fristående grundskola och en fristående gymnasieskola i Umeå, under början av året har varit föremål för Skolverkets inspektion. Anledningen till att Skolverket inte har fattat något beslut i detta ärende är att verket avvaktar resultatet av inspektionen för att slutligt kunna ta ställning till Minervaskolans ansökan om godkännande och bidragsrätt för ytterligare en skola i huvudmannens regi. Det faktum att Minervaskolan i Umeå AB ännu inte har fått något beslut från Skolverket med anledning av sin ansökan beror således inte på att verket skulle sakna resurser för att handlägga denna ansökan. Då Tobias Billström, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Tomas Högström i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 40 Tomas Högström (M)

Herr talman! Tobias Billström är förhindrad och jag tar svaret i stället för honom. Det interpellationen handlar om är alltså Minervaskolan i Umeå, som sedan åtskilliga år bedriver utbildningsverksamhet i form av dels en grundskola, dels en gymnasieverksamhet. Det är en framgångsrik, mycket framgångsrik, verksamhet som man ägnar sig åt. Inte minst det faktum att ungefär 1 600 elever nu köar har lett till att skolan redan före den 1 april 2003 ansökt om att få starta ytterligare verksamhet. Det gäller en grundskoledel med klass 4-9. Vad händer sedan? Då sker det en skriftväxling. Naturligtvis kan det mycket väl vara en administrativ process i det här sammanhanget. Men vi står nu nästan ett år senare och fortfarande har Minervaskolan i Umeå AB inte fått besked - trots att eleverna inom kort ska göra sina val. Jag tycker ärligt talat inte att detta är acceptabelt. Detta är inte acceptabelt av en myndighet som har till uppgift att göra de här prövningarna, särskilt inte med beaktande av att vi ändå kan utgå från att vi har en väl fungerande verksamhet vid Minervaskolan i Umeå. Det omvittnas av elever, föräldrar och lärare. Interpellationen handlar om vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att korta beslutsvägarna på Skolverket med avseende på tillståndsgivningen. Av svaret kan jag konstatera att det inte berörs. Något svar ges inte av statsrådet med anledning av interpellationen. Man konstaterar att det är en administrativ process. Ja, det är en administrativ process. Jag skulle vilja sträcka mig så långt som till att det är en byråkratisk process numera. Man kan av svaret också konstatera att det faktum att Minervaskolan i Umeå ännu inte har fått något beslut från Skolverket med anledning av sin ansökan inte beror på att verket skulle sakna resurser för att handlägga denna ansökan. Det har man heller inte ifrågasatt. Vad man har frågat är: Avser statsrådet att vidta åtgärder för att korta beslutsvägarna på Skolverket med avseende på tillståndsgivning utifrån det exempel vi nu ser? Jag tycker inte att det ska behöva ta ett år. Det här beskedet skulle ha kommit under hösten 2003. Det är rimligt.

Anf. 41 Thomas Östros (S)

Herr talman! Som talmannen förstår kan jag inte ge mig in i detta myndighetsärende och diskutera handläggningen av det mitt under den process där själva myndighetsbeslutet är på väg att tas. Jag kommer alltså inte att ge mig in ytterligare i den diskussionen. Däremot är det naturligtvis viktigt att Skolverket ska arbeta kompetent och grundligt. De ska ta in alla de uppgifter som de bör ta in. De har då att göra med olika aktörer. De uppgifterna kan komma in snabbare eller långsammare, och det påverkar handläggningstiderna. De bör naturligtvis också ta hänsyn till sin egen utbildningsinspektion och de resultat som finns där. Finns det tecken på att Skolverket inte handlägger enligt de principerna ska regeringen naturligtvis reagera. Det är den principiella uppfattning jag har.

Anf. 42 Tomas Högström (M)

Herr talman! Jag respekterar att statsrådet redovisar att han inte kan ingripa i det enskilda ärendet. Men vi använder det enskilda ärendet som exempel för att visa på en beslutsprocess som tar väldigt lång tid. Utifrån det exemplet tycker jag att statsrådet ändå kunde redovisa den generella uppfattningen att Skolverket ska ha en snabb, rättssäker handläggning. Det är ett bra erkännande när det kommer. Något som man också borde kunna uttala sig om med anledning av det här ärendet är att man har passerat gränsen. Det borde även statsrådet kunna konstatera.

den 26 februari

Interpellation 2003/04:323

av Tobias Billström (m) till utbildningsminister Thomas Östros om Skolverket

Frustrationen i Skol-Sverige växer. Samtidigt som Skolverket har kraft att föreslå att det självt ska få rätten att stänga skolor utan lagakraftvunna beslut så saknas tydligen resurser till en av verkets kärnuppgifter.

Ett talande exempel utgör Minervaskolan i Umeå AB. Den är nu inne på femte läsåret och bedriver undervisning för 520 elever i åldrarna förskoleklass till andra året på gymnasiet. Nästa läsår, när skolan tagit in den nya förskoleklassen, är den fullt utbyggd och har elever i varje klass från förskoleklass till studenten.

Resultatet är också lysande med 1 600 elever i kö och i Sverigetopp i årskurs 9 med sina 253 p i snitt.

För att sprida denna best practice och utveckla goda skolor även för andra elever har de @ i god tid före den 1 april 2003 @ sökt tillstånd om rätt till bidrag.

Skolverket har alltså haft mer än tio månader på sig att besluta om tillstånd. Under resans gång har kommunen vid otaliga tillfällen yttrat sig och skolan har tvingats avge yttranden med mera. En tidsödande och till synes oändlig korrespondens har upprätthållits från verkets sida.

Vi är nu inne på andra veckan i februari 2004 och eleverna i Umeå ska inom två veckor bestämma sig för sitt skolval. Minervaskolans ledning har fortfarande inte fått något besked.

Att på ett halvår dra i gång en ny skola för 120 elever är ingen enkel sak utan borde mötas med respekt och rimlig framförhållning @ både för skolledningens men framför allt för elevernas skull.

Skolverket har under året fått extra resurstillskott för vissa uppdrag som regeringen funnit särskilt angelägna.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att korta beslutsvägarna på Skolverket med avseende på tillståndsgivning?