Situationen i byggbranschen

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att direkt ta itu med och mildra den pågående situationen inom byggbranschen. Serkan Köse har vidare frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att byggbranschens framtida kompetensbehov tillgodoses för att förhindra ett kompetenstapp liknande det som har skett tidigare.

Jag är väl införstådd med situationens allvar vad gäller nedgången på bostadsmarknaden och dess konsekvenser. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Bostadsbyggandet har minskat till följd av den höga inflationen och de högre räntorna. Dessa har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder samtidigt som de har bidragit till att produktions- och finansieringskostnader har ökat snabbt för byggföretagen.

Vi ser nu att inflationen tydligt faller och att inflationsbekämpningen biter. Det är bra, men det är fortfarande viktigt att vara vaksam. Riksbanken har nyligen bedömt att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat och att styrräntan därför troligen kan sänkas tidigare än vad som hittills indikerats. På sikt väntas lägre räntor bidra till en återhämtning i byggbranschen.

Regeringen genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. Regeringen har föreslagit att taket för rotavdraget tillfälligt höjs under 2024 för att främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som kan göra skillnad när efterfrågan viker. För att förenkla reglerna för att bygga har regeringen dessutom gett ett uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen undersökt hur det undantag från amorteringskraven som kan ges för nyproducerade bostäder används i praktiken.

Därtill har regeringen infört två stimulanser till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse respektive omvandlingar från lokaler till bostäder. Planeringsstimulanserna är sökbara från och med den 2 april i år för planer antagna från och med den 1 januari i år och framåt.

Boverket har också, på regeringens uppdrag, tagit fram underlag för ökat småhusbyggande. I detta ingår en redovisning av var det finns byggbar mark för småhus och en bedömning av hur lönsamt småhusbyggandet är. Vidare har en samordnare utsetts med uppdraget att verka för att genom avyttring av statlig mark få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter.

Vad gäller frågan om kompetensförsörjning vill regeringen främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det också avsatts medel för fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Syftet med båda satsningarna är att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställningen och främja matchningen på arbetsmarknaden. Totalt har regeringen tillfört 1 747 miljoner kronor inklusive studiemedel.

Inom statsbidraget till yrkesinriktad vuxenutbildning kan bidrag lämnas för lärlingsutbildning om förutsättningarna i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning är uppfyllda. Lärlingsutbildning inom regionalt yrkesvux ska syfta till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning på en arbetsplats få kunskaper inom ett yrkesområde. Förslag om att stärka lärlingsutbildningen tas också upp i betänkandet Växla yrke som vuxen (SOU 2024:16), som är på remiss till den 10 juni 2024.

Det finns i dag ett öppet system för stöd vid korttidsarbete. Enligt detta system kan stöd lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete, om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Andreas Carlson!

Vi står i dag inför den värsta bostadskrisen sedan 90-talet. Bostadsinvesteringarna är de lägsta på 20 år, och varje dag går sju företag i byggbranschen i konkurs.

I detta kritiska läge förväntade sig hela byggbranschen kraftfulla satsningar i budgeten. Sådana uteblev tyvärr. I stället kan man säga att regeringen har levererat en trippelstöt mot svenska byggarbetare. Man har låtit byggbranschen falla fritt och hittills inte presenterat några konkreta åtgärder för att mildra effekterna av krisen. Som om inte det vore nog föreslår man i stället sänkt a-kassa, något som kommer att göra livet tuffare för väldigt många människor, inte minst många kvinnor i arbetaryrken. På detta gör man det mycket svårare för utarbetade arbetare att bli sjukskrivna.

Fru talman! Vi står inför en djupgående kris i byggbranschen, en kris som varje dag drabbar allt fler svenskar både ekonomiskt och personligen. Trots tydliga varningssignaler har regeringens svar varit otillräckligt och bristfälligt. Vi har i dag över 6 000 varslade arbetstagare och en ökning av konkurser med 84 procent. Ändå agerar inte bostadsministern.

Regeringens huvudstrategi, och svaret även här, är att man ska bekämpa inflationen, vilket jag tycker är bra. Men man adresserar inte de strukturella problemen inom byggbranschen. Det tillfälligt höjda rotavdraget är en kortsiktig åtgärd som inte löser branschens djupare ekonomiska problem. Vi behöver mer än tillfälliga skatteåtgärder för att skapa en hållbar framtid inom byggbranschen.

Jag måste fråga bostadsminister Andreas Carlson: Vilka är de långsiktiga planerna för att säkerställa byggbranschens återhämtning?

Fru talman! Vi står inför en potentiell förlust av värdefull kompetens liknande den vi såg efter 90-talskrisen. Det är en förlust vi aldrig återhämtade oss från.

Fru talman! Regeringens insatser måste gå bortom tillfälliga stimulanser. I stället ska man inkludera investeringar i yrkesutbildning och effektiviserade byggprocesser. Regeringens passivitet förvärrar byggkrisen i dag. Jag uppmanar Andreas Carlson att agera nu. Vi behöver en tydlig, genomförbar plan som adresserar både dagens utmaningar och morgondagens möjligheter.

Jag måste understryka att vi står inför den värsta krisen i byggbranschen sedan 90-talet, och vi har en regering som saknar en plan för att möta situationen. Situationen kommer inte att lösas av sig själv, utan staten måste ta sitt ansvar. Det krävs kapital och incitament för att få fart på bostadsbyggandet igen. Därför föreslår vi socialdemokrater bland annat en statlig byggstimulans, statliga byggkrediter och ett reformerat rotavdrag. Byggstimulanserna skulle göra det möjligt att bygga ungdoms- och studentbostäder till rimliga hyror, och det är nödvändigt i områden med nyindustrialisering och stora kompetensbehov, inte minst i norra Sverige. Statliga byggkrediter kan sänka finansieringskostnader och öka byggtakten, vilket är avgörande för Sveriges tillväxt.

Varslen ökar, konkurserna ökar, arbetslösheten ökar. Och detta påverkar familjernas ekonomi. Bostadsbyggandet har stannat av. Bostadsbristen ökar, bostadsministern. När tänker statsrådet agera?

Fru talman! Det här är ett viktigt ämne som Serkan Köse har tagit upp i sin interpellation. Det är viktigt att det byggs mer i Sverige. Vi har debatterat detta många gånger i kammaren. Jag har ställt frågan tidigare till Socialdemokraterna, och jag gör det gärna igen till Serkan Köse. Kan Serkan Köse säga vad de tidigare åtta socialdemokratiska och miljöpartistiska bostadsministrarna hette? Ni bytte ju bostadsminister mer än en gång per år under era åtta år.

Det olyckliga är att Sverige tappade bort en högkonjunktur. I högkonjunkturen hade man kunnat göra strukturreformer. I högkonjunkturen hade man kunnat göra saker som hade lindrat den situation som skapades när vi gick in i en inflationsekonomi. Det är få i Sverige i yrkesverksam ålder som har upplevt en sådan inflationsekonomi.

Fru talman! I går samlades ungefär 40 riksdagsledamöter till ett seminarium som jag hade arrangerat tillsammans med Beijer Byggmaterial. Jag vet inte om Serkan Köse var där. Det är möjligt, men jag såg inte honom. Men vi var många andra där. Då redovisade bland annat Beijer Byggmaterial Hantverkarbarometern. De genomför en undersökning ungefär en gång i kvartalet där de frågar tusentals företagare vilka de viktigaste åtgärderna är som kan göras här och nu för att behålla de anställda.

Barometern ställer följande fråga: Hur stor betydelse anser du att rotavdraget har för din bransch? 80 procent, åtta av tio, av deltagarna anser att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverkarbranschen. Jag hoppas att Socialdemokraterna tar till sig den informationen. Som alla vet vill ni försämra rotavdraget kraftigt.

I samma undersökning ställer man följande fråga: Vad är det viktigaste som beslutsfattare bör göra för byggbranschen? 65 procent av deltagarna anser att vi borde höja rotavdraget. Vi har höjt summan, men småföretagarna runt om i Sverige tycker att man borde höja rotavdraget till 50 procent, ungefär hälften, sänka amorteringskravet ungefär 20 procent och sedan sänka skatter och avgifter. Det finns saker regeringen kan göra och gör, och jag skulle inte ha något emot om man som en konjunkturåtgärd höjer rotavdraget.

Fru talman! För ett par veckor sedan träffade vi kommunala bostadsbolag som besökte riksdagen. Vi frågade bolagen i tillväxtkommunerna vilken den enskilt viktigaste åtgärden är som riksdagen borde göra nu. Vad är det som gör att de kan börja bygga kraftigt? Då kom svaret med en gång: Fri hyressättning i nyproduktion. De får annars inte ihop kalkylen.

Nu pratar vi alltså om kommunala bostadsbolag i de två kommuner som växer mest i norra Sverige. De säger: Fri hyressättning i nyproduktion. Det är den enskilt viktigaste åtgärden som det kommunala bostadsbolaget i Norrbotten anser gör att kalkylen går ihop.

Då vill jag fråga Socialdemokraterna om ni är beredda att införa fri hyressättning i nyproduktion. Det gör att bostäder kan byggas i Skellefteå, i Boden eller i andra tillväxtkommuner. Även Mariestad och andra kommuner ska bygga kraftigt. Är Socialdemokraterna beredda att lyssna på professionen, de som ska bygga? Det är den enskilt viktigaste frågan för att det ska byggas lägenheter här och nu. Är Socialdemokraterna beredda att ompröva sina ideologiska ställningstaganden?

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle börja med att vända mig till Lars Beckman, som undrade om vi var villiga att ändra vår inställning till fri hyressättning.

Jag tittade på nyproducerade bostäder i Botkyrka-Slagsta. Home Q bygger nu hyresrätter där. En 87-kvadratare på plan 2 kostar 18 966 kronor i månaden. Hur mycket dyrare måste en hyreslägenhet bli för att det ska bli lönsamt att bygga? Uppenbart går det att bygga till mycket höga kostnader.

En liten etta på 28 kvadratmeter kostar långt över 8 000 kronor i månaden. Jag förstår inte riktigt frågan om vad det är som ska lösa problemet.

Evidens har gjort en utredning som visar att man kanske, med vinden i ryggen och solen i ansiktet, kan få ihop 5 000 lägenheter per år med fri hyressättning i nyproduktionen. Jag förstår inte riktigt vilka problem som ska lösa situationen och som är allenarådande med just den reformen. Ert problem är väl egentligen er samarbetspartner, som ni borde prata med om ni vill ha igenom detta.

Sedan var det Hantverkarbarometern. Vi var båda på ett jätteintressant seminarium i går. Jag ska ut med vd:n GT till Beijer i morgon och prata med hantverkare över en kopp kaffe, och det ser jag fram emot. Jag är själv från branschen, så jag tycker om att prata i dessa sammanhang.

Jag konstaterar att deras viktigaste fråga vad gäller rot är att den ska höjas till 50 procent, vilket vi föreslår för vissa åtgärder - klimat- och energiåtgärder. Det är vårt förslag. Det är viktigt eftersom det är fråga om samhällsnytta i det stora. Det är bra för den enskilde som kan få ned sina kostnader och exempelvis få ett bättre skalskydd på sitt hus samtidigt som vi får ned energiförbrukningen i landet. Det är smart att göra så, och där borde vi komma överens.

Men det är inte Beckman jag ska prata med här, utan jag tänkte prata om situationen i byggbranschen. Jag har pratat med betongarbetaren Robert Lindberg, som har arbetat i Peab sedan 2000. Han har alltså 23 år i Peab. Den 17 november förra året blev han av med jobbet; 23 års anställning är en lång anställningstid.

Bostadsbyggandet har rasat. Antalet varsel och konkurser samt arbetslösheten har skjutit i höjden. Robert Lindberg är långt ifrån ensam om att ha förlorat jobbet. I februari var andelen arbetslösa byggnadsarbetare i Byggnads a-kassa över 10 procent. Antalet varsel har ökat sedan 2022 från 3 600 personer till över 9 000. Då ska vi veta att det finns ett stort mörkertal i just de siffrorna. I byggbranschen behöver inte företagen meddela Arbetsförmedlingen om man varslar färre än 20 anställda. I normalfallet måste man meddela varslet till Arbetsförmedlingen om det är fem anställda. En stor andel av byggbranschen har färre än tio anställda. Det berättade Lennart Weiss på det hantverkarseminarium som vi var på i går.

Det finns alltså en stor mängd personer som går arbetslösa just nu, och sju företag om dagen går i konkurs. Era åtgärder för att lösa det här lyser med sin frånvaro.

När kommer ni att försöka komma med förslag för att fler människor ska kunna efterfråga en bostad? Det är enda sättet att få igång bostadsbyggandet igen.

Fru talman! Det vi ser i kammaren nu är en av de saker jag uppskattar med riksdagsledamöters engagemang.

En riksdagsledamot från Moderaterna engagerar sig och arrangerar ett seminarium, som samlar många ledamöter från olika partier. En annan ledamot, i det här fallet från Socialdemokraterna, är där och tar med sig information och knyter kontakter. Kontakter kanske fanns redan tidigare, vad vet jag, men man har ett uppföljande möte.

Det är så jag tycker att man ska ta sig an de mycket tuffa problem som vi har kring bostadsbyggandet. Min statssekreterare Johan Davidson deltog också i samtalet, och jag fick rapporter om att det var ett väldigt konstruktivt och bra seminarium. Det stannar inte där, utan syftet är att vi ska ha en gemensam bild och prata om åtgärder som kan dämpa effekterna.

För att komma tillbaka till vad det är som krävs för att faktiskt få effekt handlar det om frågan som Leif Nysmed avslutade med - hur fler ska kunna efterfråga en bostad.

Att man inte har kunnat det i samma utsträckning som under de senaste åren, när det varit högkonjunktur och det varit nästan gratis eller väldigt billigt att låna, är ju för att inflationen varit så hög samtidigt som vi gått in i en lågkonjunktur. Det är på det sättet inget överraskande i sig att situationen är tuff. Den är mycket dramatisk, och vi tar den på stort allvar.

Det är i bostadsbyggandet som detta sker. När man talar om byggbranschen, som i interpellationen och även i debatten, tycker jag att man behöver vara mer fokuserad på bostadsbyggandet.

När det gäller bygg- och anläggningssektorn ser vi tvärtom att det går väldigt bra just nu. Regeringen har gjort stora investeringar i försvarets och kriminalvårdens utbyggnad och i infrastruktur. Förväntningar och situation skiljer sig åt för husbyggare och hantverkare jämfört med anläggningsbyggare. Husbyggare uppger i större utsträckning än anläggningsbyggare att byggandet har minskat. Anläggningsbyggare förväntar sig ett ökat byggande de kommande tre månaderna, till skillnad från husbyggarna, och även om investeringarna i bostadsbyggande minskade med 22 procent förra året steg investeringarna i byggande av övriga byggnader och anläggningar med 9 procent.

Det jag tycker att vi ska diskutera, och det uppfattar jag är ledamöternas intention, är den dramatiska nedgången i bostadsbyggandet.

Man kommer inte ifrån att vi hade varit i ett bättre läge om man hade utnyttjat den goda tiden till att faktiskt ta tag i strukturella problem och fått en bättre fungerande bostadsmarknad med enklare och bättre regelverk, kortare ledtider och mer tillgängliggjord byggbar mark.

Jag vill påminna interpellanten Serkan Köse om detta: Inte under ett enda av de åtta år hans parti styrde Sverige svarade antalet färdigställda bostäder mot behoven fastställda av Boverket.

Nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge med inflation, kraftigt höjda byggpriser och höjda räntor som pressat både hushållen och byggföretagen. Det är förstås lika rätt nu att ta tag i strukturella åtgärder. Det är det vi arbetar mycket med. Men det är klart att vi hade varit i bättre läge om flera av de åtgärderna redan hade varit på plats.

Vi gråter inte över spilld mjölk nu, men det är många som gråter för att läget är så tufft. Vi gör allt vi kan för att ta tag i strukturreformer och dämpa effekten.

Rotavdragstakhöjningen och att den är tillfällig är för att de som har möjlighet ska passa på och göra renoveringar nu. Det är åtgärder som kan rädda en del jobb, inte minst i hantverkssektorn. Det är en konjunkturellt riktig åtgärd, och jag utesluter inte att regeringen behöver göra ännu mer.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Byggkrisen är här och nu, och åtgärder krävs här och nu. Därför är det lite märkligt att Lars Beckman raljerar om förra regeringen och vad tidigare bostadsministrar hette. Det är ju inte det vi diskuterar i dag.

Byggnadsarbetare där hemma som lyssnar på den här debatten vill ha en riktig, seriös debatt. Det är det jag är ute efter, för jag tycker att de här frågorna är viktiga. Det är många människor som mår dåligt. Varslen ökar. Arbetslösheten ökar. Familjernas ekonomi påverkas. De behöver dra ned på barnens fritidsaktiviteter och en massa andra kostnader. De förväntar sig att vi som beslutsfattare i Sveriges riksdag har en seriös diskussion om en viktig fråga.

Jag tackar statsrådet för att han höjer ribban för den här diskussionen, för den är seriös och viktig. Vi måste adressera de problem som finns i dag.

Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet är jag engagerad i de här frågorna, för det handlar om att människor är arbetslösa. Det behövs åtgärder. Det behövs insatser.

Jag läser om snickaren Jonas Dahlberg, 60 år, som är en av många som fått känna på byggkrisen. Tillsammans med 100 kollegor fick han sparken när bolaget gick i konkurs. Han säger att det kom som en käftsmäll. Då tycker jag att det är min och vår skyldighet att kunna svara Jonas Dahlberg, 60 år, och berätta vilka åtgärder och insatser vi tänker sätta in för att han och hans kollegor ska känna att det händer någonting.

Därför tycker jag att den här debatten är viktig, och jag tycker som sagt att det är bra att statsrådet pekar på de åtgärder som man behöver sätta in. Men det behövs mer. Det är därför vi har den här debatten. Vi anser inte att det som görs är tillräckligt.

När jag läste budgeten förväntade jag mig att det fanns åtgärder och mer pengar till arbetsmarknaden, till arbetsmarknadspolitiken och till utbildningsinsatser.

I sitt svar säger statsrådet att man ökar anslaget till vuxenutbildningen, men när jag jämför 2024 med 2023 ser jag att det är marginellt. Det är knappt 70 miljoner mer, och de kommer att ätas upp av inflationen. Det är inte någon ytterligare satsning på vuxenutbildningen. I vårändringsbudgeten drar man ned pengarna till arbetsmarknadspolitiken och till program och insatser.

Människorna som blir arbetslösa nu, vilka åtgärder ska de sättas in i? Vilka stöd kan de förvänta sig när det gäller arbetsmarknadspolitiken när man har dragit ned på resurserna till Arbetsförmedlingen?

Arbetslösheten ökar. Varslen ökar. Jag har de senaste siffrorna med mig. Vi har drygt 350 000 arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Nyinskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen har ökat med 31 000 jämfört med samma period 2023.

Samtidigt har antalet lediga jobb minskat. Ett tag hade vi väldigt många lediga jobb, men nu är de drygt 117 000.

Det här innebär att vi behöver satsa på kompetensutveckling. Vi behöver satsa mer pengar på program och insatser så att människor som blir arbetslösa får möjlighet att ställa om och se till att det finns möjligheter och resurser så att människor kan känna lite hopp och framtidstro. Därför tycker jag att den här frågan är viktig.

Regeringen har majoritet i Sveriges riksdag, till skillnad från den socialdemokratiska regeringen som var i minoritet. Vi fick flera gånger backa med vår budget eftersom man fick igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Nu har regeringen majoritet. Andreas Carlsons och Lars Beckmans regering har majoritet i kammaren och kan lägga fram vilka reformer man vill och få igenom dem.

Jag hoppas, återigen, att vi får se de här reformerna och att vi kan se till att fler byggnadsarbetare kan känna sig trygga hemma.

Fru talman! Serkan Köse visste alltså inte vad de åtta olika bostadsministrarna hette under de åtta år vi hade socialdemokratiska regeringar. Det är inte så konstigt, för ni bytte ju varje år.

Det är inte att raljera att konstatera att Sverige tappade åtta år. Det var åtta förlorade år, åtta år då vi hade kunnat göra bostadsreformer, åtta år då vi hade kunnat förbereda oss för en lågkonjunktur som alla visste skulle komma.

Beijer Byggmaterial redovisade som sagt sin hantverkarenkät i går. Där säger 80 procent av företagen att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverkarbranschen. Man vill dessutom att rotavdraget ska utvecklas och höjas till 50 procent.

Vi fick ett klart och tydligt besked från Socialdemokraterna. Ni vill försämra rotavdraget på vissa områden för att styra över resurserna, och jag tror att det är Miljöpartiet som ställer krav även på hur rotavdraget ska användas.

Jag tror tvärtom att fastighetsägarna ska få förtroendet att själva avgöra vad som behöver göras på den egna fastigheten, och jag skulle inte ha något emot att man som en konjunkturåtgärd höjde rotavdraget till 50 eller 60 procent för att lindra krisen. Detta gäller privatbostäder.

När det gäller flerbostadshus ska Leif Nysmed givetvis ställa frågan till bostadsbolagen. Jag redogjorde för vad det kommunala bostadsbolag som med sin ledningsgrupp besökte oss i riksdagen sa var den enskilt viktigaste frågan.

Man blir väldigt förvånad när man i en tillväxtkommun får veta att ett företag ska anställa 4 500 personer och det inte står en byggkran i varje hörn. När man då frågar byggbolaget varför får man svaret att de inte får ihop sin kalkyl för att det inte blir full kostnadstäckning med dagens system.

Moderaterna i civilutskottet ska åka till Norrbotten i morgon och träffa fler bostadsbolag, och detsamma kan ju Socialdemokraterna göra.

Fru talman! Jag tackar bostadsministern för svaret och Lars Beckman för en intressant debatt och konstaterar att 19 000 i månaden för en lägenhet på 87 kvadrat är för låg hyra enligt Lars Beckman - den får gärna bli ännu dyrare.

Än så länge har vi två förlorade år med SD-regeringen. Vi får väl se vad som händer de två kommande åren. Jag hoppas att vi kan föra bra samtal även framöver, och vi har erbjudits att sitta ned med regeringen och diskutera långsiktiga spelregler för både planering och byggande, där jag tror att vi kan ha en del gemensamt. Jag tror dock att vi skulle behöva prata lite grann om finansiering av framtida bostäder. Jag tror att marknaden skulle må bra av att vi diskuterar saker som ligger längre fram i tiden än två år. Ni har majoritet i två år till, och hur det ser ut efter nästa val är det ingen som vet.

Låt mig återvända till Robert. Han har sökt ett antal jobb under de nästan sex månader han har varit arbetslös. Han har sökt jobb på både mindre och större företag och fått standardsvaret: Vi har inget. Vi har fullt upp med att hålla kvar våra egna gubbar.

När han jobbade fick han ut 28 000 efter skatt, och nu får han 16 800 i akassa. Med SD-regeringens förslag på ny akassa skulle han haft ännu lägre akassa sedan i mars. På detta sätt knuffas personal som vi kommer att behöva iväg till andra branscher. Förhoppningsvis får de jobb där, för annars kommer det att bli väldigt knapert för dem ekonomiskt.

Att ta hand om personalen är knepigt. Det faller på sitt eget resonemang. Ni knuffar bort kompetens från branschen. Ni pratar om lärlingsutbildningar, men vi har redan lärlingsutbildningar i byggbranschen. Det finns möjlighet att komma in som vuxenlärling direkt i företaget. Aktiva åtgärder från regeringen lyser med sin frånvaro.

Fru talman! Jag vill först tacka för anslaget och viljan att ha en riktig och seriös debatt; det upplever jag är alla debattörers avsikt. Men om man vill ha det är det samtidigt viktigt att inte ge sken av att en regering under tuffa omständigheter med hög inflation och i lågkonjunktur på 18 månader kan få fler bostäder byggda och nå upp till Boverkets fastställda behov när man inte själv lyckades med det under något av sina åtta år i regering då det var högkonjunktur och pengar nästan var gratis. Om vi ska ha en riktig och seriös debatt, vilket jag tycker är väldigt bra, behöver vi också debattera hur vi hamnade här för att sedan kunna ta oss härifrån.

Man kan inte trycka på ja-eller-nej-knappen i riksdagsbänkarna för att åtgärda problemet i ett klubbslag, utan det krävs många olika saker i ett metodiskt arbete som handlar om det jag sa i ett tidigare inlägg, strukturreformer. Tyvärr tappade vi som land dessa möjligheter eftersom bostadspolitiken inte prioriterades på det sätt den förtjänade.

Jag tycker att ledamoten Beckmans poäng ändå är ett viktigt inslag i en seriös debatt. Vi ska förstås vårda tonen och ha ett konstruktivt debattklimat, men vi behöver fundera på hur man kan lyfta upp bostadsbyggande som en viktig del i regeringens politik. Det är därför vår regering har beslutat att lägga det tillsammans med infrastrukturfrågorna på samma departement, för att se hur man får ihop samhällsbyggarfrågor och inte byter departement från tid till annan med de tidstapp det innebär i reformarbetet. Det verkar i alla fall vara så eftersom det saknades ganska många reformer under de två senaste mandatperioderna. Det är inte att ducka för ansvar att försöka förstå hur vi hamnade där vi är, utan det är en del av en seriös debatt. Det är därför som vi steg för steg har börjat ta tag i de många problem som finns när det gäller strukturreformer som behöver komma på plats.

Den rådande akuta situationen med en dramatisk nedgång i bostadsbyggandet tar vi på största allvar. Det är fortsatt viktigt att ha fokus på de reformer som ger ett bättre fungerande byggande på lång sikt men också på de åtgärder som kan dämpa effekterna på kort sikt. Att rädda jobb och hålla kvar kompetent arbetskraft i sektorn så att vi står bättre rustade när konjunkturen väl vänder än efter 90-talskrisen och finanskrisen är en fråga som regeringen förstås tar på stort allvar, och det är en av anledningarna till att vi höjt rotavdraget. Det är också en av anledningarna till att jag i interpellationssvaret lyfter fram systemet med stöd vid korttidsarbete.

Jag utesluter inte att det kan behövas ytterligare åtgärder, och jag vet att arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är väl införstådd med situationens allvar eftersom vi är en samarbetsregering som arbetar tillsammans. Som jag har sagt i tidigare inlägg har regeringen vidtagit en hel del åtgärder. Men vi har mycket kvar och kommer att återkomma till riksdagen, vilket jag ser fram emot.

Vi måste dock hålla i inflationsbekämpningen. Vi ser att det börjar ljusna och att räntorna är på väg nedåt. Men den höga inflationen är ju en huvudorsak till att vi är där vi är, så det gäller att vara uthållig i detta arbete.

Fru talman! När byggbranschen bromsar in påverkar det många andra sektorer. Man brukar säga att en byggnadsarbetare skapar jobb åt tre andra personer, och det är en sanning som fortfarande gäller. Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet brinner jag för frågor som rör sysselsättning och arbetsmarknad, och därför är jag orolig för att den ökade arbetslösheten inom byggbranschen riskerar att få omfattande konsekvenser för andra sektorer, för hela arbetsmarknaden och även för samhället. Därför är jag mån om att vi tar tag i detta och att regeringen agerar.

Jag nämnde tidigare 90-talskrisen då 20 000 byggnadsarbetare lämnade branschen och aldrig kom tillbaka. Kompetenstappet inom byggbranschen är viktigt att hantera, för annars tar det lång tid att få tillbaka byggnadsarbetarna. Detta vet vi, för det har vi lärt oss av historien.

Återigen: När det gäller diskussionen om vad bostadsministern kan göra hoppas jag att bostadsministern snart kan komma med en idé och en plan för hur vi ska hantera byggkrisen men också att arbetsmarknadsministern, som jag hoppas lyssnar på denna debatt, kan ta till sig kritiken och satsa mer på vuxenutbildning och mer på arbetsmarknadspolitiska insatser.

När det gäller frågan om hur många bostäder som byggdes under den socialdemokratiska tiden kan vi konstatera att det byggdes nästan en halv miljon bostäder mellan 2015 och 2022.

Man kan väl konstatera att vi hittills med regeringens takt är på någonstans runt 30 000. Det behövs många fler bostäder för att vi ska klara av det här.

Därför undrar jag avslutningsvis vad statsrådet tänker göra. Har statsrådet någon plan för hur man tänker öka bostadsbyggandet? Framför allt undrar jag över budskapet till alla byggnadsarbetare som lyssnar på den här debatten - vad är bostadsministerns budskap?

Tack för debatten!

Fru talman! Jag tackar interpellanten för frågan och debatten och för anslaget - ledamoten efterlyste en riktigt seriös debatt.

Men det blir ändå inte riktigt seriöst om man jämför åtta år i högkonjunktur när pengar var i princip gratis - det var väldigt billigt att låna med nollränta och minusränta under perioder. Trots det såg den förra regeringen sig tvungen att subventionera bostadsbyggande med ett investeringsstöd som kostade mycket pengar. Och trots det nådde man inte under ett enda år upp till Boverkets fastställda behov. Att jämföra den situationen med den situation som vi har haft nu under de 18 månader som den här regeringen har lett landet - en mycket tuff situation med en hög inflation och en lågkonjunktur - lägger inte grunden för en riktigt seriös debatt.

Det vore lite klädsamt, fru talman, med någon form av självinsikt om varför vi är i denna situation. Problemen förvärras av att man inte tog tag i strukturreformer i goda tider som hade förberett oss för sämre tider. Utifrån den insikten hade vi kunnat ha en ännu mer seriös debatt.

Jag tar den här situationen på allvar. Jag har gett svar om flera av de åtgärder vi redan har vidtagit. Planen framöver handlar om att dämpa effekter här och nu, att fortsätta hålla i inflationsbekämpningen och att ta tag i strukturreformer - korta ledtider, förbättra regelverk, tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen och få en bättre fungerande bostadsmarknad. Allt det behöver ske, och det sker steg för steg. Det hade förstås varit bättre om flera av de stegen hade tagits tidigare, men nu står vi där vi står.

Vi är beredda att ta ansvar.

Jag uppskattar den dialog som ledamöterna i den här debatten ger uttryck för att man vill ha för att vi ska komma framåt tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.