SGU i Malå

Fru talman! Maria Gardfjell har frågat mig hur jag och regeringen vill satsa på Sveriges geologiska undersökning, SGU, i Malå. Maria Gardfjell undrar vidare vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att underhållet i borrkärnelagret ska förbättras. Maria Gardfjell undrar även om jag har för avsikt att ta några generella initiativ för att göra museet i Malå tillgängligt och om regeringen kommer att göra hållbarhetssatsningar med koppling till kunskapsutveckling inom biologisk mångfald och rennäring i prospektering och mineralinformation.

Borrkärnearkivet i Malå är Europas största arkiv för prospekteringsinformation. Från mineralkontoret i Malå, där borrkärnearkivet finns, tillhandahåller SGU löpande vägledning och nationell prospekteringsinformation till både nationella och internationella företag. Det är ofta genom kontoret i Malå som den första introduktionen i de svenska förhållandena sker, i alla fall för de internationella prospektörerna, inte bara när det gäller geologin, utan också i minerallagstiftningen och miljölagstiftningen. Inom ramen för informationen om miljölagstiftningen ges också viss information om hållbarhet, biologisk mångfald och rennäring.

Det lilla museum som finns i Malåkontoret är ett samarbete mellan SGU och den ekonomiska föreningen Georange inom ramen för myndighetens uppgift att marknadsföra Sverige som prospekteringsland. SGU har egentligen inte bland sina uppgifter att bedriva museiverksamhet för allmänheten.

SGU har de senaste åren byggt upp kapaciteten i borrkärnearkivet. I februari 2019 invigde SGU både nya förvaringsutrymmen för borrkärnor och ytterligare ett loggrum om totalt 4 000 kvadratmeter, vilket också ökade kapaciteten för att ta emot besökare. SGU:s bild är att den överväldigande majoriteten av de lådor som borrkärnorna förvaras i är i gott skick. Underhåll utförs på de lådor som visar tecken på att vara i undermåligt skick.

SGU har under de senaste åren satsat på att genom digitalisering göra borrkärnearkivet ännu mer tillgängligt för potentiella prospektörer. Ju bättre information SGU kan ge vid mineralkontoret, desto effektivare prospektering blir det, vilket kan öka möjligheten till nya gruvor i Sverige och därmed minska vårt beroende av kritiska metaller och mineral från handelspartner som är osäkra även ur hållbarhets- och klimatperspektiv.

Fru talman! Stort tack för svaret, näringsministern! Jag vet att näringsministern är oerhört intresserad av mineralpolitik. Därför är det särskilt intressant att diskutera frågorna utifrån det här perspektivet - SGU:s arbete i Malå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Malå är en liten ort i norra Västerbotten med ungefär 2 000 invånare. SGU har sitt huvudkontor i Uppsala, som jag kommer ifrån. Jag känner verkligen ett stort intresse för myndigheten.

Att arbeta med mineralinformationsverksamhet är oerhört viktigt för att förbättra och även skapa en bättre miljömässighet i arbetet med gruvnäringens utveckling.

Vi från Miljöpartiet har pekat på att det har funnits och finns flera exempel på gruvverksamheter som just nu undersöks. De kan vara olämpligt placerade, eller det kan vara väldigt stora konflikter med andra samhällsintressen, till exempel rennäringen. För att man ska kunna hitta mer lämpliga lokaliseringar för framtida gruvverksamhet tror jag att man behöver utveckla verksamheten med mineralinformation på flera olika sätt. Faktum är att regeringen 2015, 2016 gav SGU i uppdrag att beskriva hur verksamheten i SGU i Malå skulle kunna utvecklas. Det har också skrivits en gedigen rapport om det.

SGU har en lång historia i Malå. SGU kom till Malå 1918, om jag är rätt informerad. Det är över 100 år sedan. För exakt 100 år sedan startade man en gruva i Adak. Och i Adak har jag mina rötter - därav intresset för den här orten.

Det är helt riktigt att SGU har utvecklats på otroligt många sätt. På 70talet var det över 200 människor som arbetade i SGU i Malå. Nu är det 5 personer. Men kontorsmöjligheterna på orten är betydligt större, och man skulle kunna inrymma många fler.

När jag besökte SGU i Malå före pandemin beskrev de bland annat regeringsuppdraget som de haft och de förslag som hade lagts fram för regeringen. Även nu efteråt när jag har varit i kontakt med SGU i Malå har jag fått veta att det är inget eller väldigt lite från de förslag som lades fram för regeringen som man från regeringens sida har följt upp. Det tror jag är väldigt olyckligt.

Jag tycker också att det finns stor anledning att fundera på hur de statliga myndigheterna lever upp till kravet att skapa fler jobb på landsbygden.

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för en viktig framtidsdiskussion om det fantastiska minerallager som SGU har byggt upp under över hundra år i Malå. Det är fantastiskt att vi har det största lagret i hela Europa av mineralprover i Malå. Det har kommit till av att vi har en lång tradition av att söka nya mineral i Sverige.

Att SGU har gått från att ha så många anställda under förra århundradet till mycket färre i dag beror på att riksdagen har fattat ett beslut om att ändra vem som har huvudansvaret för att göra provborrningar och prospektering. Det är lagt på privata aktörer, men de har samma skyldighet att offentliggöra det insamlade materialet i Malå så att vem som helst när som helst ska kunna få prover från gjorda undersökningar för att se om det finns brytbara mineral. Det är en grannlaga uppgift att hålla ordning på alla provborrningar och katalogisera dem på ett sådant sätt att det kommer andra bolag till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

SGU bedriver verksamheten i Malå tillsammans med huvudkontoret i Uppsala, och den stora förändring som sker nu är att man genomför en digitalisering av borrkärnor så att det ska bli lättare för framtida prospektörer att finna de mineral som går att bryta i Sverige. Det vi nu hör, inte minst från övriga Europa, är att behovet av nya, kritiska mineral ökar, och det ökar väldigt stort tack vare, eller på grund av, den gröna omställningen.

Många fler mineral behövs i framtiden för att vi ska klara att gå från att vara fossilt beroende till inte vara det. Ett bra exempel är en elbil jämfört med en bensindriven bil. En elbil kräver ungefär fyra gånger mer koppar än vad en bensinbil gör. Det är klart att vi ska se till att bryta den typ av mineral i Sverige som gör att vi klarar den gröna omställningen.

Fru talman! Jag tror inte att SGU:s uppdrag är annorlunda än när riksdagen fattade beslut i mitten av 1990-talet, men man försöker att använda sig mer av moderna metoder så att det blir lättare för eventuella prospektörer att se vad som ligger i Malå. Naturligtvis vill man också med den utbyggda lokalen bättre ta hand om alla de mineralprov som finns i Malå och offentliggöra dem, tillsammans med en frivilligorganisation uppe i Malå som heter Georange, både för prospektörer och för folk som är nyfikna och vill se vad som finns. De bedriver inget museum, men att öppna upp så att allmänheten kan komma dit och titta tycker SGU och - inte minst, tror jag - Malå har varit ett bra sätt att använda de tillgångar man har för att locka fler människor dit.

Jag tror inte på det Maria Gardfjell frågar om gällande att öka sysselsättningen runt verksamheten i Malå. Jag tror att vi ska anpassa den efter det uppdrag som SGU har, och det är att kartlägga och lägga i magasin men inte att göra själva provborrningarna. Då ska vi naturligtvis använda resurserna där de får störst utfall. Jag tror att vi har hittat en ganska bra avvägning där.

Sedan slåss vi naturligtvis gärna för att Malå ska få fler arbetstillfällen. Det skulle gynna alla.

Fru talman! Jag tycker att det är synd att regeringen har så svaga ambitioner för SGU i Malå. En faktor som gör att det bara är fem personer som jobbar där är att några av dem som är anställda i Malå har en annan stationeringsort. Jag tycker att det är en fråga som man borde kunna diskutera med myndigheterna om man ska arbeta på det sättet när vi nu har en ambition att fler myndigheter ska ha verksamhet runt om i landsbygden.

Jag vill komma tillbaka till det regeringsuppdrag som SGU redovisade till regeringen 2016. Där framkommer att det är svårt att hitta malm i Sverige. En orsak till det är att bara 5 procent av berggrunden är synlig. Det är alltså verkligen viktigt med det borrkärnelager och den historiska information om geologiska förekomster som finns.

Alla ska kunna få tillgång till information. Det är många, speciellt nu efter pandemin, från mineralbranschen som har börjat återkomma till och besöka SGU i Malå. Men faktum är att jag tycker att man nog skulle kunna ställa högre krav. Om man skulle bygga upp verksamheten på SGU i Malå skulle man kunna ställa ett tvingande krav på mineralföretagen att först leta och prospektera i arkiven innan de drar igång en omfattande prospekteringsverksamhet runt om i Sverige. Det är kostsamt, det drar mycket energi och det har en stor miljöpåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I den rapport som SGU lämnade till regeringen finns en lång rad förslag. Det finns förslag om satsningar på ungefär 20 miljoner kronor. Några av de sakerna är otroligt viktiga att peka på.

Man lyfter fram det absolut viktigaste förslaget, som är att göra borrkärnearkivet ännu mer användbart genom att förstärka kompetensen. Man lyfter också upp att allmänhetens intresse för mineralletning med Mineraljakten skulle kunna återupptas med ganska små satsningar på 1 miljon om året. Det är en verksamhet som har funnits förut och som inte är aktiv längre i Sverige - i alla fall inte så aktiv som den skulle kunna vara.

Man lyfter också upp frågor kring utbildningsverksamhet, internationellt arbete och en förstärkning av it-infrastrukturen med snabbare uppkoppling, vilket behövs för att kunna använda de digitaliserade tjänster som nu blir möjliga att utveckla. Dessutom lyfter man upp det dokumentarkiv och det museum som finns. Jag vet att de som arbetar på SGU i Malå verkligen tycker att det är synd att SGU inte kan tillåta verksamheten att hålla museet öppet ens för skolelever.

Jag tror att det är oerhört viktigt att komma ihåg att om Sverige ska ha en ambition att utveckla mineralarbetet behöver vi också höja ambitionen när det gäller hur vi beskriver och pratar om de här frågorna.

Fru talman! Det är inte så att regeringen inte ser behovet av ökade prospekteringsmöjligheter i Sverige. Vi har flera utredningar som just nu tittar på hur vi ska göra det enklare att öppna nya gruvor i Sverige med hänsyn till miljön och klimatet. Det är inte heller så att SGU inte har fått ta del av resurser. De har fått 21 miljoner för 2021-2022 till arbetet med att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral.

Det är alltså inte så att vi har suttit passiva och tittat på och att SGU inte har ett uppdrag i förhållande till den här nya debatten och diskussionen som finns om behovet av att ta mer mineral i Sverige.

Jag säger på intet sätt att interpellanten har fel om att det är enkelt och bättre att utgå från de borrkärnor som finns. Alla kanske inte känner till att det finns 3 miljoner meter borrkärnor från 18 000 borrhål lagrade i Malå. Mycket av mineralens värde ändras också över tid, så jag tror att du har alldeles rätt i att det finns mycket att hämta i att titta på de borrhål och borrkärnor som redan är gjorda. Det är dessutom hållbart och kan sänka kostnaden för en eventuell prospektör som snabbare kan komma att öppna en gruva.

Jag tror dock att detta måste ske i nära samarbete med SGU och att digitaliseringen, som SGU beskriver som något av det viktigaste, är det som man måste satsa väldigt mycket på, inte minst för att det är svårt för dem som vill bryta mineral att på plats kunna göra de här undersökningarna. Ju mer som kan finnas digitaliserat, desto enklare blir det för den som vill bryta mineral att ta del av det hundraåriga arbete som ligger i arkivet i Malå.

Jag tror också att Malå kommer att få en allt viktigare roll i diskussionerna om ökat mineralbehov i Sverige. Vi ser, precis som interpellanten har varit inne på, att det finns fler som efter pandemin igen har börjat titta på Sverige som ett möjligt prospekteringsland.

Det finns ett tillägg, nämligen att de stora jättarna i svensk gruvnäring, Boliden och LKAB, på intet sätt har dragit ned på prospekteringsverksamheten. Tvärtom har de prospekterat mer än någonsin. Vi har de senaste veckorna nåtts av bra resultat i prospekteringen runt gruvorna, inte minst i Norrbotten. Där har tillgång till malm för lång tid framöver tryggats. Glädjande är att man kan börja återanvända gruvavfallet till att öppna nya gruvor. De initiala utredningarna på LKAB visar på något fantastiskt, nämligen att det går att lösa upp till en tredjedel av Europas behov av sällsynta jordartsmetaller från de flöden som finns på LKAB.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samverkan mellan SGU och de befintliga gruvorna, och även för nya prospektörer, är helt avgörande om vi ska lyckas med strategin att ta vara på mer av de mineral som behövs för den gröna omställningen.

Fru talman! Det är otroligt viktigt att regeringen gör satsningar på SGU:s verksamhet i Malå. Malå är en liten ort i norra Västerbotten, men det är den sydligaste skogssamebyn. Jag tror att den största möjligheten till utveckling ligger i att skapa en satsning på hållbarhet.

Regeringen har just nu på sitt bord att besluta om en eventuell gruvbrytning i Kallak. Där finns en enorm konflikt med rennäringen. Vi behöver inte bara hitta erfarenhet och kunskap från borrkärnor om var det kan finnas bra ställen att prospektera på, utan det här måste kombineras med en tydligare och viktigare kunskap om rennäringens villkor och de förutsättningar som finns för växt- och djurliv på olika ställen.

Att i planeringen placera gruvor där det inte finns målkonflikter med rennäring eller biologisk mångfald är naturligtvis något som skulle öka effektiviteten i det som regeringen och Miljöpartiet vill uppnå, nämligen utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att kunskap om gammalt gruvavfall också är viktigt. Den kunskapen behöver också digitaliseras och bli tillgänglig på SGU - helst i Malå.

Jag tackar för svaren på frågorna. Jag hoppas verkligen att ministern tar med sig frågorna i arbetet framåt.

Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för en viktig framtidsdebatt.

Det är klart att ingen vill att vi ska använda mer av jordens resurser än vad vi behöver. Jag är själv uppmuntrad av det vi hör från LKAB om att eventuellt börja bryta ur redan befintliga flöden. Det är nästan för bra för att vara sant. Vi har samlat på oss gruvavfall sedan 1860-talet i vår stora järnmalmsproduktion. Om restmaterialet därifrån kan lösa många av de problem med nya mineral som behövs för omställningen ska vi naturligtvis prioritera detta först.

Jag tror inte att branschen än så länge, vare sig Boliden eller LKAB, är redo att lägga sina kunskaper i SGU:s Malåarkiv. Det är ganska ny kunskap som har kommit fram under de senaste åren, och jag tror att de är fullt upptagna med att se vilken potential som finns. Helt klart är att satsningen på Reemap, det nya bolaget i Luleå, är riktigt uppmuntrande. Satsningen löser också andra problem, till exempel fosfor och konstgödning till jordbruket för hela Sverige. Det är fråga om fantastiska möjligheter för en bättre framtid, och samtidigt kan vi ta vara på vår vackra miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.