Sänkt ROT-avdrag

Interpellationsdebatt 5 juni 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

Anf. 72 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Helena Bouveng har frågat mig varför regeringen vill begränsa ROT-avdraget samt varför vi valde att sänka subventionsgraden och inte taket i ROT-avdraget. Vidare har Carl-Oskar Bohlin frågat mig hur jag ser på att bedömningar säger att svartarbetet ökar och skattemoralen urholkas med den föreslagna förändringen i ROT-avdraget.

När ROT-avdraget infördes 2009 beräknades att kostnaderna för avdraget skulle uppgå till 3,6 miljarder kronor samma år. Sedan dess har användandet, och därmed kostnaderna, ökat kraftigt i omfattning. Skatteverket uppskattar att det för 2014 betalats ut nästan 17 miljarder kronor i ROT-avdrag. Samtidigt ser vi stora underskott i statens finanser efter den förra regeringens mandatperioder.

Vi vill begränsa nuvarande subvention av renovering, om- och tillbyggnation och använda pengarna som frigörs för att bland annat öka byggandet av nya bostäder. Genom att begränsa ROT-avdraget skapar vi utrymme för angelägna satsningar, inte minst inom bostadspolitiken. Behovet av nyproduktion av framför allt mindre lägenheter är stort. Den föreslagna subventionsgraden på 30 procent är i enlighet med vad som gällt för tidigare ROT-avdrag.

Skatteverket har undersökt hur ett slopande av ROT-avdraget skulle kunna påverka svartarbetet och funnit en begränsad effekt. Det gör att påverkan på svartarbete kan antas vara ännu mindre av ett begränsat ROT-avdrag.


Anf. 73 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Regeringen har nu aviserat en begränsning av ROT-avdraget till 30 procent av arbetskostnaden i stället för dagens 50 procent. Ännu ett löftesbrott från den rödgröna regeringen: ROT skulle lämnas intakt, lovade man i valrörelsen, men nu är det något annat som gäller.

Vad man däremot inte gör är att förändra taket på 50 000 kronor per person och år, vilket har förbryllat många. En del vet inte ens om att så är fallet. Detta innebär i praktiken att de som har råd med stora renoveringar gynnas. Lyxrenoveringar påverkas ju inte alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skillnaden i praktiken för en ensamstående mamma som har sparat ihop pengar till att göra en mindre renovering i sitt badrum är att hon kommer att få mindre pengar tillbaka än vad hon får i dag. Men den som har råd att göra en dyrare renovering av sitt hus kan fortfarande få ut 50 000 kronor.

Renoverar den ensamstående mamman i dag för 50 000 kronor får hon 25 000 kronor i subvention. Med regeringens förslag har hon bara rätt till 15 000 kronor. Renoverar du i dag för 100 000 kronor kan du få 50 000 kronor i subvention. Det liggande förslaget skulle innebära en hjälp med 30 000 kronor. Men med regeringens förslag om förändring av ROT-avdraget innebär det bara att du gör renoveringen lite större. Då kan du fortfarande få ut ett avdrag på 50 000 kronor - något som den ensamstående mamman knappast har råd med.

Finansministern använder i debatten om ROT-avdraget ofta argumentet att regeringen i och med sina begränsningar av ROT-avdraget har satt stopp för lyxrenoveringar, att det är få som slår i taket och att de som har råd att göra stora renoveringar inte behöver skattelättnader. Men i själva verket blir det ju precis tvärtom. Förslaget verkar vara skräddarsytt för att gynna lyxvillorna i stället för radhusen och höginkomsttagare i stället för människor med normala inkomster.

Därför blir min fråga till finansministern om hon anser att höginkomsttagarens lyxrenoveringar är mer försvarbara att subventionera än den ensamstående mammans.


Anf. 74 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! I valrörelsen var Socialdemokraterna tydliga på en punkt, och det var att om man vann regeringsmakten skulle man inte röra ROT-avdraget. Jag tycker att det är beklagligt och bekymmersamt för hela politiken, för förtroendet för politiken. Vad är det i vårt samhälle som bygger politikerförakt? Jo, det är just uppfattningen att politiker inför ett val lovar något och sedan gör det diametralt motsatta.

På denna fråga har vi egentligen aldrig fått något riktigt svar från socialdemokratin: Varför valde man att svika en hel bransch? Varför valde man att, till exempel som den socialdemokratiske politikern i Rättvik Anders Björkman sa, tårta en hel grupp i ansiktet? Det var nämligen så han kände det när han gick ut i valrörelsen och sa att en röst på Socialdemokraterna är en röst på ett oförändrat ROT-avdrag. Det är en röst för en byggbransch som inte utsätts för oschyst konkurrens genom en ökande svart sektor. Men allt detta visade sig bara vara en lögn.

Jag kan bara beklaga att finansministern egentligen inte svarar på min fråga. Hur ser finansministern på den problematik som flera tunga expertmyndigheter varnar för, nämligen att den nu aktuella mycket stora sänkningen av avdragsrätten, som ju innebär att man ökar kostnaderna för att göra ROT-avdrag med 40 procent, bedöms leda till ökat svartarbete - ett problem som tidigare, innan ROT-avdraget infördes, var stort i den här sektorn?

Ekobrottsmyndigheten, som ju får anses vara en expertmyndighet på det här området, säger: "Om det nu aktuella förslaget genomförs innebär detta enligt myndighetens bedömning risk för att svartarbete kommer att öka i väsentlig mån och därigenom den ekonomiska brottsligheten." Vad räknar finansministern med att skattebortfallet blir på grund av det ökade svartarbete som förväntas inträffa i den här sektorn till följd av regeringens undermåliga politik? Det vore intressant för den här kammaren och för svenska folket att få reda på detta. Där hoppas jag att finansministern svarar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har tidigare hört att finansministern refererar till att Skatteverket skulle ha uttalat att problemet kanske inte är så stort ändå. Var och när har Skatteverket sagt detta? Jag har gått igenom Skatteverkets remissvar för 2015 och läst det remissvar man avgav på förslaget om att förändra ROT-avdraget. Där nämns ingenting om den här saken. Var och när har Skatteverket meddelat finansministern att detta inte skulle bli något problem?

Det enda jag har kunnat ta del av är att två tunga expertmyndigheter, Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket, varnar för att svartarbetet bedöms kunna öka kraftigt om det här förslaget genomförs. Detta vill vi i dag ha svar på av Magdalena Andersson.


Anf. 75 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Till Carl-Oskar Bohlin vill jag säga att svaret från Skatteverket är en undersökning som Skatteverket har gjort, där man har frågat personer om de skulle fortsätta att köpa vitt i samma utsträckning om ROT-avdraget inte hade funnits. Det är alltså en undersökning som Skatteverket har gjort. Om Carl-Oskar Bohlin hör av sig till Finansdepartementet kan vi säkert ge en närmare beskrivning av exakt vad det är för nummer och datum på den undersökningen.

Jag vill också påpeka att det finns en rad myndigheter som inte har gjort samma bedömning och konsekvensanalys som Ekobrottsmyndigheten, till exempel Brottsförebyggande rådet och Skatteverket, som ju också har kommit in med remissvar på förslaget. Bland expertmyndigheterna finns det uppenbarligen olika syn på detta.

Det är viktigt att påpeka att stödet till branschen som helhet inte kommer att minska; däremot flyttas delar av det stöd som i dag går till renovering och ombyggnation över, så att det i stället kommer att gå till nybyggnation. Stödet till byggbranschen kommer alltså inte att minska. Vi kommer att ha kvar de stora subventioner till byggbranschen som den moderatledda regeringen införde. Däremot flyttas det mer till att ta itu med de problem som finns växande i allt fler av landets kommuner, där det alltså råder bostadsbrist. Därför går vi fram med investeringsstöd samt ett stöd till kommuner som ser till att det kommer fram mark som det kan byggas på. I många regioner där det råder stark tillväxt är det nämligen en trång sektor att det inte finns tillräckligt mycket mark att bygga på.

Helena Bouveng påstår att jag har sagt att det här ska sätta stopp för lyxrenoveringar. Jag kan inte påminna mig att jag skulle ha sagt det. Jag skulle gärna vilja veta var Helena Bouveng har hört mig säga det.

Carl-Oskar Bohlin sätter sig på höga hästar vad gäller vallöften och hänvisar till det faktum att vi nu tar itu med problemet att ROT-avdragen skenar i kostnader och att kostnadsnivån nu är hela 17 miljarder. Om han tycker att det är problematiskt för demokratin vill jag påminna Carl-Oskar Bohlin om ett vallöfte som Moderaterna ställde ut i valet 2010. Inför det valet ställde Alliansen i sitt valmanifest mycket tydligt ut löftet att man inte skulle sänka skatten om man inte hade säkrat ett överskott. Detta stod i Alliansens valmanifest. Ändå föreslog man i riksdagen under hösten 2013 att man skulle sänka skatten via ett femte jobbskatteavdrag och förändra brytpunkten, trots att det rådde stora underskott i statens finanser och trots att förslaget faktiskt ökade underskottet i statens finanser mellan 2013 och 2014. Det försämrade alltså statsfinanserna radikalt trots att vi befann oss i ett konjunkturläge som förbättrades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett mycket tydligt vallöftesbrott, och jag undrar om Carl-Oskar Bohlin gör samma bedömning av det vallöftesbrottet som det vallöftesbrott han påstår att Socialdemokraterna har begått.


Anf. 76 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Nu är det inte bara jag som är kritisk till det kapade ROT-avdraget utan också en rad tunga remissinstanser, precis som min kollega Carl-Oskar Bohlin också nämnde. Då statsminister Stefan Löfven före valet lovade att inte röra RUT-avdraget väntade sig väljarna att så också skulle bli fallet. Men icke sa Nicke - inte heller det löftet hölls.

Ekonomistyrningsverket tar också upp detta i sitt remissvar, som avstyrker förslaget och varnar regeringen för att gå för fort fram. Man säger: "Ett förslag med en stor minskning av subventionen i ett steg slår undan förutsättningar för många hushåll som har planerat och eventuellt kontrakterat hantverkare för renoveringar." Det vill säga hushåll som sparar och måste ha lång framförhållning för att familjeekonomin ska klara av en renovering. Familjer med små marginaler blir de som drabbas.

Samma myndighet är också starkt ifrågasättande till skälen för att sätta gränsen vid 30 procent och har ifrågasatt påståendet att kostnaden för ROT-avdraget är hög och självfinansieringsgraden låg. Det finns helt enkelt inga beräkningar gjorda som styrker det påståendet, enligt Ekonomistyrningsverket.

Precis som Carl-Oskar Bohlin tog upp avstyrker Ekobrottsmyndigheten förslaget och skriver i sitt svar, vilket är värt att upprepa, att "risken för svartarbetet kommer att öka i väsentlig mån och därigenom den ekonomiska brottsligheten."

Man ser också en risk att skattemoralen kommer att påverkas negativt, och incitamenten för att köpa vita tjänster kommer sannolikt att minska.

Ett viktigt argument för både ROT- och RUT-avdraget är att flera svarta jobb har blivit vita. Det är vita jobb som ger klirr i statskassan, och det kan gå till vår gemensamma välfärd - skolan, vården och omsorgen. Nu riskerar det att bli precis tvärtom.

Finansministern säger att branschen inte kommer att drabbas eftersom det handlar om nybyggnation. Så långt är det väl bra. Jag träffade dock Seniorbolaget i Nässjö, som menar att deras största uppdrag är jobb som man förmodligen hade gjort själv eller renoveringar som annars kanske inte skulle göras. Det går inte riktigt att jämföra; det är äpplen och päron.

Därför vill jag fråga finansministern: Är det inte rimligt att vallöften hålls, så att familjer med normala inkomster kan planera sina framtida renoveringar? Delar finansministern Ekonomistyrningsverkets och Ekobrottsmyndighetens oro över att vita jobb återigen blir svarta?


Anf. 77 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Det är nästan skrattretande att lyssna till finansministern när hon står här och anklagar den tidigare alliansregeringen och Moderaterna för att ha velat tumma på efterlevnaden av överskottsmålet. Samma finansminister deklarerade, när bläcket på regeringsförklaringen knappt hunnit torka, att vi inte ska ha något överskottsmål längre. Det är ytterligare ett löftesbrott från Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss ställa frågan tydligt: Är den förändring av ROT-avdraget som nu aviseras av den socialdemokratiska regeringen ett löftesbrott eller inte? Lovade socialdemokratin i valrörelsen att inte röra ROT eller inte? Det är två frågor som jag tror att fler än jag vill ha ett tydligt svar på.

Men frågan är större än bara ROT-avdraget. Den handlar i stort om hur man bygger förtroende för ett skattesystem. Låt oss gå tillbaka till tiden före alliansregeringen, innan dessa reformer fanns. Vi kan konstatera att svenska folkets förtroende för skattesystemet då var betydligt lägre än i dag.

Mellan 2006 och 2012 gjordes stora förändringar på skatteområdet som påverkade människors syn på skattesystemet. Bland dessa förändringar fanns ROT- och RUT-reformerna, skärpningen av 3:12-regelverket, begränsningar av räntesnurror samt informationsutbytesavtal med andra länder.

Sammantaget ledde detta till att betalningsviljan och förtroendet för skattesystemet ökade. Vi fick fler människor som var med och betalade skatt. Vi fick bort en rad svarta sektorer - sektorer som tunga myndigheter nu varnar för kommer att återuppstå.

Finansministern väljer att inte ens kommentera Ekobrottsmyndighetens yttrande. Vad är finansministerns bedömning av det jag precis läste upp? Vad är finansministerns bedömning av det som Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket säger, nämligen att svartarbetet kommer att öka? Vad räknar finansministern med att detta kommer att leda till i termer av skattebortfall och minskat förtroende för skattesystemet som helhet? Är inte detta problematiskt?

När finansministern står här och säger att man tänker använda pengarna till att skapa stora, krångliga subventionssystem på byggmarknaden är det inte svårt att landa i slutsatsen att dessa subventioner, om de ens blir verklighet, för det första vore skadliga och för det andra skulle hamna i fickorna på de stora byggjättarna. Där råder redan i dag en oligopolsituation där prispressen är alltför låg därför att konkurrensen är för liten, medan ROT-avdraget huvudsakligen kommer de små och medelstora företagen till del.

Det är dålig ekonomisk politik, finansministern.


Anf. 78 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är skrattretande, säger Carl-Oskar Bohlin. Jag tycker att också Carl-Oskar Bohlin är skrattretande, så då kan vi ha en riktigt rolig eftermiddag här i kammaren och sitta och skratta åt varandra.

När det gäller att vita jobb ger klirr i kassan och skatteintäkter är sanningen den att ROT-subventionen är så stor och lagd så att sektorn i princip är obeskattad. Det var så den moderatledda alliansregeringen lade subventionen. Den är precis så stor att den inte ska kunna bli en egen kassaapparat där man kan tjäna pengar genom att låtsas att man har gjort ROT-avdragen. Det är så den är utformad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den bedömning om svartarbete som gjordes i promemorian, nämligen att påverkan på svartarbetet kommer att bli ganska liten, grundar sig på den undersökning som Skatteverket gjort, där många av de tillfrågade säger att de skulle använda vita ROT-tjänster även om det inte fanns något ROT-avdrag. Nu blir det en begränsning av ROT-avdraget, men det kommer att finnas kvar.

Bedömningen blir då naturligtvis att effekterna på svartarbete blir ännu mindre än i Skatteverkets undersökning. Så står det också i promemorian.

Ekobrottsmyndigheten och ESV har haft en annan syn, men jag kan konstatera att myndigheter som Brottsförebyggande rådet, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Konkurrensverket, IFAU och Arbetsförmedlingen inte har haft något att invända mot Finansdepartementets konsekvensanalys i den här frågan.

Jag känner mig ganska stärkt i konsekvensanalysen. Bedömningen är att det inte blir någon större inverkan på svartarbetet eftersom ROT-avdraget finns kvar, om än med en något lägre subventionsgrad. Det är viktigt att påpeka för Carl-Oskar Bohlin att det var en stor subvention till branschen som den tidigare regeringen införde.

Carl-Oskar Bohlin talade också om prispress. Poängen med det investeringsstöd som regeringen avser att införa är just att det kommer att läggas så att det blir en prispress. Det kommer att finnas en begränsning av hur höga hyror man kan ta ut i de fastigheter som tar del av investeringsstödet. Där finns alltså en prispress, till skillnad från i ROT-avdraget, där jag tror att många uppfattar att priserna har stigit efter det att subventionen infördes.

Det regeringen gör genom denna förändring är att försöka ta ansvar för ett system vars kostnader visade sig skena. Kostnaderna ökade med 2 miljarder bara för år 2014. Om man vill ta ansvar för de offentliga finanserna i det läget behöver man försöka göra något åt systemet.

Det är aldrig enkelt att höja skatterna, och det är heller inte enkelt att minska subventionsgraden i ROT. Men regeringen har bedömt att det är nödvändigt för att komma åt de skenande kostnaderna i systemet.

Samtidigt möjliggörs en stor satsning på nybyggnation, som är centralt för att vi ska kunna stärka tillväxten i Sverige. Frågan till de moderata debattörerna blir naturligtvis: Vad har ni för förslag för att få upp bostadsbyggandet så att våra ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån? Det löser eller i alla fall förbättrar vi med det samlade paketet.


Anf. 79 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att vi har en finansminister som inte litar på den kanske viktigaste myndigheten, Ekobrottsmyndigheten, som hanterar ekonomisk brottslighet varje dag och som gör en helt annan bedömning.

Jag kan också konstatera att Socialdemokraterna och finansministern ofta fokuserar på den som köper eller på företagaren. Man pratar väldigt sällan om den person som faktiskt får ett jobb. Den socialdemokratiska regeringen lovade i valrörelsen att man skulle ha den lägsta arbetslösheten i Europa. Det är ett vallöfte som väldigt få tror på. Jag är inte ens säker på att den socialdemokratiska regeringen gör det.

Arbetsförmedlingen, som torde vara den instans som har bäst koll på hur arbeten kommer till eller försvinner och vilken chans till jobb som människor långt från arbetsmarknaden har, borde väl ändå vara en remissinstans som regeringen och finansministern lyssnar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt remissvar säger man: "Även om det är ett fåtal personer som kan komma att drabbas bör detta vägas mot att detta gäller personer som ofta står långt ifrån arbetsmarknaden och som har svårt att finna andra arbetstillfällen och därmed riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet."

Samma myndighet varnar för att regeringens ROT-förslag kan få negativa konsekvenser på sysselsättningen i de delar av landet som har ett kärvt arbetsmarknadsläge, det vill säga de områden som vi pratade om i den förra interpellationsdebatten om diesel- och bensinskatterna.

Nu finns det farhågor om att Arbetsförmedlingens lokalkontor kommer att försvinna, men man är också orolig för att flera jobb kommer att försvinna på ett antal orter runt om i Sverige.

Därför undrar jag om finansministern delar min oro för att inte bara den statliga servicen runt om i Sverige nedmonteras utan också att välbehövliga jobb försvinner.


Anf. 80 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Finansministern står här i talarstolen och säger att alliansregeringen i princip har skattebefriat en hel sektor, att den här sektorn inte längre betalar någon skatt. Det är ett tämligen anmärkningsvärt påstående.

Ekonomistyrningsverket skriver i sitt remissvar över förslaget att de direkta skatterna kopplade till produktionen som generas av ROT-arbeten uppgår till 14,6 miljarder kronor. Är det en siffra från Ekonomistyrningsverket som finansministern underkänner? Det blir den naturliga frågan.

Än viktigare: Olika remissinstanser har olika funktion i ett remissförfarande. Finansministern står här och säger: Konjunkturinstitutet eller Skatteverket har inte i första hand berört frågorna om svartarbete. Nej, därför att vi har en specifik myndighet som förväntas yttra sig om den frågan, och det är Ekobrottsmyndigheten. Vill man veta vilka konsekvenser i termer av ökad brottslighet som förslaget har är det rimligt att lyssna på den myndighet som har att hantera den frågan, det vill säga Ekobrottsmyndigheten. Detta duckar finansministern för gång efter annan.

Det är två frågor som vi inte har fått något svar på. De är: Kommer svartarbetet att öka? Var det ett löftesbrott från socialdemokratin att på det sätt man nu gör röra ROT-avdraget?


Anf. 81 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är inte bara Ekobrottsmyndigheten som sysslar med svartarbete, utan det gör även Skatteverket och Brottsförebyggande rådet, som är två andra myndigheter som inte har haft någon synpunkt på den konsekvensanalys som regeringen hade i den promemoria som gick ut på remiss. Det är uppenbart att expertmyndigheterna har olika syn på detta.

Jag hävdar inte svartarbetet inte kan påverkas över huvud taget, men bedömningen är att det inte kommer att påverkas i någon större omfattning. Genomför man större renoveringar är det ju inte ovanligt att man vill ha kvitto för att senare kunna visa för eventuella köpare, till exempel om man gör om ett våtutrymme eller badrum eller utför ett elinstallationsarbete. Då vill man ofta se till att det sedan finns kvitto, när man ska kunna sälja fastigheten vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att Moderaterna inte svarar på frågan om hur Moderaterna vill lösa den bostadsbrist i Sverige som vi ser och som är akut. Inte minst i Stockholm, där vi befinner oss i dag, har Stockholms Handelskammare visat att vi går miste om väldigt mycket tillväxt på grund av den stora bostadsbrist som råder. Vi ser också att bostadsbristen är stor i en rad av landets kommuner, och den har ökat dramatiskt. Vi vet också att vi har en växande befolkning i Sverige, vilket gör att vi verkligen behöver få upp bostadsbyggandet.

Samtidigt har vi ett system med ROT-avdrag som har ökat på ett dramatiskt sätt och där kostnadsökningen bara under förra året var mycket dramatisk.

Ska man ta ansvar för statens finanser behöver man också försöka göra något åt detta. Det vi gör från regeringens sida i det här paketet är att försöka göra något åt de skenande kostnaderna i ROT-systemet samtidigt som vi möjliggör för fler människor att sätta nyckeln i dörren i sin första egna bostad.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:564 Sänkt ROT-avdrag

av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har nu aviserat en begränsning av ROT-avdraget till 30 procent av arbetskostnaden i stället för dagens 50 procent. Men regeringen väljer att behålla taket på 50 000 kronor per person och år. Det är en fördelningspolitiskt konstig prioritering som bara gynnar dem som har råd med stora renoveringar.

Skillnaden i praktiken för en ensamstående mamma, som har sparat ihop pengar till att göra en mindre renovering i sitt badrum, är att hon kommer att få mindre pengar tillbaka än vad hon får i dag. Medan någon som har råd att göra en dyrare renovering av sitt hus fortfarande kan få ut maxbeloppet på 50 000 kronor, om man väljer att köpa ännu mer.

Följande räkneexempel visar detta tydligt: Vill den ensamstående mamman renovera sitt badrum för 50 000 kronor får hon 15 000 kronor tillbaka med regeringens politik, i stället för de 25 000 kronor som hon får i dag. Skillnaden för den som har råd att göra en större renovering med ROT-avdraget är bara att man gör byggprojektet ännu större. Om du i dag renoverar för 100 000 kronor får du 50 000 kronor tillbaka och med regeringens begränsningar i stället 30 000 kr. Men eftersom taket ligger kvar på samma nivå kan du höja investeringen till 166 000 kronor och ändå få tillbaka 50 000 kronor.

Finansministern använder ofta argument i debatten om ROT att regeringen i och med sina begränsningar av ROT-avdraget nu har satt stopp för lyxrenoveringar, att det är få som slår i taket och att de som har råd att göra så stora renoveringar inte behöver skattelättnader. Medan det i själva verket är precis tvärtom. Förslaget känns skräddarsytt för att gynna lyxvillor och höginkomsttagare.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga finansministern:

  • Om syftet med begränsningen av ROT-avdraget var att begränsa lyxrenoveringar, varför sänker ni inte taket i stället för att begränsa avdraget för arbetskostnaden?
  • ROT har vart en oerhört lyckad reform som har gett många nya jobb och som har rensat upp i en bransch där många arbeten tidigare betalades under bordet. Varför prioriterar finansministern att begränsa just denna reform och därmed riskera många arbetstillfällen?