Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

riskkapitalförsörjningen för små företag

Interpellationsdebatt 8 april 2003
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Leif Pagrotsky (S)

Anf. 49 Leif Pagrotsky (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Agne Hansson har ställt tre frågor till mig som rör riskkapitalförsörjningen för små företag. Första frågan handlar om vilka åtgärder jag tänker vidta för att Sveriges Kreditgarantiförening för Lokal Utveckling (SKGF) ska få fortsatt informa- tionsuppdrag för åren 2003 och 2004. Andra frågan handlar om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att SKGF ska ha tillräckliga resurser för sin verksam- het. Tredje frågan slutligen handlar om vilka åtgärder i övrigt jag är beredd att vidta för att stödja kreditga- rantiföreningarnas verksamhet. Småföretagare som har behov av lån och krediter kan vända sig till så kallade kreditgarantiföreningar. Dessa riskkapitalinstitut bygger på ett lokalt och regionalt engagemang och syftar till att underlätta finansiering av företag i regionen. Ofta är kreditga- rantiföreningar bildade av lokala intressenter. I juridisk mening betraktas föreningarna som kre- ditmarknadsbolag och måste ha Finansinspektionens tillstånd för att driva verksamhet. Regeringen är positiv till och stöder framväxten av lokala och regionala kreditgarantiföreningar. I propositionen En politik för tillväxt och livskraft för hela landet beslutades om särskilda resurser för detta ändamål. Under perioden 2002 till 2004 lämnas totalt 3 miljoner kronor i projektstöd för information om hur man startar kreditgarantiföreningar. Bidragen lämnas till de berörda lokala aktörerna. Sveriges Kreditgarantiförening för Lokal Utveck- ling beviljades i juni förra året 500 000 kr för infor- mationsinsatser. Enligt beslutet skulle SKGF lämna en redovisning och utvärdering av gjorda insatser samt redovisa en plan för fortsatt arbete. Den slutliga redovisningen lämnades av SKGF för bara någon vecka sedan. Jag tycker att det är rimligt att avvakta med att ta ställning till ett nytt beslut om finansiering innan vi tagit del av redovisningen och utvärderingen. Reger- ingen kommer att besluta om de resterande medlen och hur dessa ska användas. SKGF kommer också framöver att ha en central roll för framväxten av kreditgarantiföreningsverk- samheten. Det var mina svar på Agne Hanssons två första frågor som gällde specifikt SKGF. Den tredje frågan handlar om kreditgarantiföre- ningar generellt. Jag anser att de medel som regering- en avsatt inte ska vara den huvudsakliga finansie- ringskällan för de kreditgarantiföreningar som växer fram. Statens insatser ska enbart underlätta spridandet av information. Kreditgarantiföreningar är inte en offentlig in- stans. De måste bygga på ett lokalt och regionalt engagemang och ansvarstagande. För en långsiktig och hållbar verksamhet krävs att föreningarna själva kan skapa dessa grundförutsättningar.
Agne Hansson (C)

Anf. 50 Agne Hansson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag ber att få tacka näringsministern för svaret. Det är klart att jag kan gnälla lite över att det är lite defensivt och undvikande och säga att jag gav ministern en möjlighet att verkligen gå till histo- rien som den kraftfulla ministern och en pionjär för att bygga upp den här verksamheten som är så viktig för tillväxten och framför allt för den regionala ut- vecklingen i landet. Men jag vill ändå ha ett positivt anslag här. Jag noterar att ministern säger att han är positivt inställd till och stöder framväxten av lokala och regionala kreditgarantiföreningar. Det tycker jag är en väldigt bra start. Det innebär att det finns en bred politisk majoritet för att fortsätta den här verk- samheten. Jag är också överens med näringsministern om att när de här kreditgarantiföreningarna, som byggs upp lokalt, väl är uppbyggda ska de vara självgående och fungera så att företagarna hjälper varandra att se till att riskkapital finns. Det har vi goda erfarenheter av hemma i norra Småland där den första kreditgaranti- föreningen bildades. Men det här är inte tillräckligt. Det räcker inte att bara vara positiv, utan det krävs framför allt två sa- ker. Det krävs utbildning och information för att fler föreningar ska bildas. Det krävs också ett grundkapi- tal så att man har en stark soliditet så att verksamhe- ten kan fungera. Dessutom krävs det tillstånd från Bankinspektionen, men det är ju i och för sig inte regeringens ansvar. Det är där jag tycker att det har hänt väldigt lite på det här området. Det har varit trögt för pionjärerna att jobba. Bankinspektionen säger varken bu eller bä, men de förbjuder inte heller verksamheten. Regering- en har inte gett besked till SKGF om de har fortsatt informationsuppdrag eller inte. Redovisningen kom in nu, säger näringsministern. Den startade redan den 15 november, och man har lämnat in en plan för åren 2003 och 2004 och ligger i startgroparna, men nu saknas det pengar. Det var därför som jag tänkte att när näringsministern nu fick ta över de här frågorna, för han har inte haft ansvaret för dem hela tiden, skulle det hända någonting snabbt. Jag skulle vilja fråga näringsministern vad han menar när han säger att de har en viktig roll i framti- den. Har SKGF ett fortsatt informationsuppdrag för att se till att de nybildade föreningarna kommer i gång? Kommer de 2 ½ miljoner som är kvar snart? Varför kommer de inte? Kommer de nästa vecka, nästa månad eller om ett år? Då är det ju för sent. Det finns ju en möjlighet, och det har också re- geringen sagt, att de 2 ½ miljonerna kan bli 5 miljo- ner om man har privat medfinansiering. Vad är re- geringen beredd att göra för att se till att denna med- finansiering kommer till stånd så att den får en dubbel effekt på den här verksamheten?
Leif Pagrotsky (S)

Anf. 51 Leif Pagrotsky (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag kan konstatera att vi är överens om grundsynen i de här frågorna. Jag tycker att kre- ditgarantiföreningar är en mycket bra sak. Jag väl- komnar att det uppstår den här typen av sammanslut- ningar av företagare som är beredda att stötta och hjälpa varandra i den här viktiga verksamheten, ofta i den tidiga fasen av nyföretagande. Vi måste ha respekt för att detta är en verksamhet som är ganska ny. Det tar tid att komma in i den och att utveckla former. Det kräver utbildning och det kräver information. Just för den fasen har vi pengar tillgängliga som vi delar ut. Nu när vi har fått kom- pletta underlag är jag beredd att mycket snart, för- hoppningsvis inom den närmaste månaden, kunna fatta beslut om en fortsättning. Enligt vad jag har tagit reda på är också Finansinspektionen snart färdig med sin behandling, och även de räknar med att ha ett beslut på plats inom den närmaste månaden. Därför finns alla förutsättningar för att den här verksamheten kan rulla i gång på lite bredare front och med lite högre aktivitet. Men, som sagt, jag tycker att det är ett mycket bra exempel på ett lokalt initiativ, lokalt ansvarstagande och ett lokalt engagemang. Det är en verksamhet som bedrivs i föreningarnas egen regi och där vi från sta- tens sida kan hjälpa till lite på marginalen genom att stötta. Men det fina i den här kråksången är just det egna ansvarstagandet. Det välkomnar jag mycket starkt, och jag är beredd att hjälpa till på olika sätt för att den här verksamheten ska kunna växa. Agne Hansson sade att jag kunde ha blivit pionjär på det här området. Jag skulle gärna ha blivit det, men jag måste i rättvisans namn medge att det var min företrädare som inrättade detta. Pengarna finns redan avsatta, och om någon ska vara pionjär är det nog redan upptaget. Jag avser dock att göra mitt till för att detta ska kunna expandera och få en bra form.
Agne Hansson (C)

Anf. 52 Agne Hansson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Den chansen fanns om ministern hade sagt: Det här är knöligt och har tagit lite tid, och de som har varit före mig har famlat lite. Men nu är jag beredd. Nu har jag fått ansvaret. Nu ska det hända saker. Nu ska SKGF få fortsatt informationsuppdrag för att omedelbart bilda nya kreditgarantiföreningar. Jag är beredd att ge de 2 ½ miljoner som ska förme- ras. Det går jag till regeringen med på torsdag, och sedan verkar jag för privat medfinansiering på ytterli- gare 2 ½ miljon kronor. Jag tänker verkligen sätta fart på Bankinspektionen. Detta hade jag naturligtvis önskat. Men jag tycker att ministern har varit ganska positiv under tiden. Pengarna kommer, och de kommer snart. Det är ändå ett väldigt viktigt besked som jag välkomnar. Det finns en sak till som jag skulle vilja beröra i det här sammanhanget. Det kommer också hemifrån norra Småland, från Kalmar läns regionförbund. Det gäller möjligheten för dessa kreditgarantiföreningar att utnyttja EU:s strukturfondspengar. Tyvärr har vi varit dåliga på detta i Sverige. När jag tittade på stati- stiken för strukturfondspengar till just riskkapital- bildning såg jag att tre medlemsländer hade en nolla i kolumnen. Sverige är ett av dessa. Portugal har utnyttjat 1 miljard euro på det här området. Så länge vi har det här systemet ska vi naturligtvis utnyttja det. Nu är min fråga om regeringen tänker agera som svar på regionförbundets skrivelse. Är ministern och regeringen nu beredda att öppna möj- ligheten - för denna tveksamhet har ju funnits - för kreditgarantiföreningarna att utnyttja de struktur- fondsmedel som vi har för att få tillgång till mer risk- villigt kapital? Då vore vi ytterligare på väg mot att kunna tillgodose en rad av de lokala projekt som finns ute i bygderna, som vill starta, som vill investe- ra och som vill vara med och öka tillväxten i hela Europa. Det är ganska rimligt att vi då också använ- der den här medfinansieringen. Min slutsats är alltså att jag är säker på att få ett positivt svar även på den frågan.
Leif Pagrotsky (S)

Anf. 53 Leif Pagrotsky (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Innan man kan komma i gång med en verksamhet i kreditgarantiföreningarna måste man ha tillstånd av Finansinspektionen. Sedan kraschen på marknaden i början av 90-talet när det visade sig finnas institutioner som inte var tillräckligt stabila och inte hade tillräckligt goda rutiner för att övervaka saker och ting har Finansinspektionen skärpt sin verksamhet på detta område kraftigt. Det tycker jag att vi måste ha respekt för. Det gör att deras arbete på området är grundligare och tar lite mer tid. Nu närmar de sig slutet, men innan de är färdiga med detta kan ingen verksamhet bedrivas annat än information och upplysning. Man kan inte låta detta övergå i någon konkret kreditverksamhet. Det tror jag att vi måste ha respekt för. Jag tror dock att vi nu närmar oss ett riktigt start- datum, så att säga. Vi har nu fått in fullständigt underlag för att vär- dera om den ansökan om mer pengar som vi har fått är av den arten att den förtjänar ett bifall eller av den arten att pengarna ska avslås. Jag har inte gjort den prövningen. Den håller på nu. Jag har dock redovisat min grundsyn att detta är en viktig, angelägen och sympatisk verksamhet och ett viktigt bidrag till före- tagsamheten i Sverige som jag har en god grundsyn på. Vad gäller hanteringen av EG:s strukturfonder är det ju självständiga myndigheter som har att hantera ansökningarna och att värdera om dessa stämmer med regelsystemet eller inte. Det har vi från regeringens sida ingen möjlighet att blanda oss i. I den mån jag skulle försöka och lyssna på Agne Hansson i den här frågan är jag rädd att jag skulle hamna i KU mycket snabbt. Jag väljer i försiktighetens namn att vara återhållsam i detta hänseende. Det gäller också försöken att påverka Finansin- spektionen att göra på det ena eller andra sättet i sin behandling av SKGF:s ansökan. Jag är dock optimistisk. Jag tror att detta kommer att gå bra. Det välkomnar jag.
Agne Hansson (C)

Anf. 54 Agne Hansson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tolkar näringsministern så att de här pengarna kommer väldigt snart. Det tror jag är ett väldigt viktigt besked för den fortsatta verksamheten. Sedan vill jag inte fösa näringsministern inför KU:s skrank. Det var inte det jag var ute efter. Jag tror att den debatt vi haft här i dag och de besked vi har fått kanske medverkar till att även Bankinspek- tionen kan få tummen ur i de här frågorna. Jag har också respekt för att de måste vara restriktiva i sin tillståndsgivning utifrån vad som har hänt, och det är bra att de är det. Men det är också det som är finessen med de här kreditgarantiföreningarna när bankerna och kreditinstituten tvekar, och när företagarna själva i föreningsform medverkar till riskkapitalbildningen tycker jag inte att Bankinspektionen borde vara så orolig. Såvitt jag har förstått har ju inte Bankinspektionen satt stopp för den verksamhet som redan pågår. Man får välkomna att det kommer positiva besked därifrån också. När det gäller EU:s strukturfonder måste jag ändå ställa frågan var proppen sitter när vi inte kan utnyttja dessa på ett så positivt och effektivt sätt som till ex- empel Portugal har gjort. Jag vet att det ligger en skrivelse från Kalmar läns regionförbund till reger- ingen. Man har stött på patrull hos de myndigheter som självständigt ska värdera detta, som näringsmi- nistern har sagt. De vågar inte och vet inte hur de här reglerna fungerar och vill ha ett förtydligande besked från regeringen. Jag kan inte förstå annat än att de borde kunna få detta och gå i gång efter den här de- batten.

Dokument

den 20 mars

Interpellation 2002/03:246

 av Agne Hansson (c) till näringsminister Leif Pagrotsky om riskkapitalförsörjningen för små företag

Lokala kreditgarantiföreningar är ett framgångsrikt sätt att underlätta riskkapitalbildningen för främst små företag. Med hjälp av kreditgarantiföreningen kan företagare hjälpa varandra i riskkapitalbildningen för investeringar till en relativt låg kostnad i förhållande till svårigheten att få krediter för utvecklingsinsatser eller investeringar hos andra kreditinstitut. Kreditgarantiföreningen i Norra Småland har varit pionjärer på området som nu har fått en vidare spridning och är en omvittnat bra modell. Men utbyggnaden och verksamheten håller på att gå i stå i avvaktan på en rad myndighets- och regeringsbeslut som krävs för att verksamheten ska få bred spridning.

Formellt etablerades kreditgaraniföreningsmodellen genom riksdagsbeslutet i anledning av den regionalpolitiska propositionen i december 2001. Riksdagen avsatte då i full enighet 3 miljoner kronor till informationsinsatser för främjande av framväxten av kreditgarantiföreningar i Sverige. Beslutet saknade dock medelsanvisande mottagare. I mars 2002 bildade sålunda KGF-föreningen i Norra Småland tillsammans med ytterligare två då nybildade lokalföreningar Sveriges Kreditgarantiförening. Sveriges KGF är därmed den verkställande och sammanhållande organisationen för kreditgarantiföreningarna. Senare under våren ansökte Sveriges KGF om de av riksdagen avsatta 3 miljonerna för informationsinsatser och bildande av nya kreditgarantiföreningar. I juni 2002 beslutade regeringen att av de avsatta 3 miljonerna bevilja Sveriges KGF 0,5 miljoner för att "främja tillkomsten av kreditgarantiföreningar i Sverige". I beslutet låg också uppdraget till Sveriges KGF att under 2002 påbörja informationsarbetet och till Näringsdepartementet inkomma med en plan för aktiviteterna under 2003@2004.

Sveriges KGF har därefter startat ett omfattande arbete med att bilda nya kreditgarantiföreningar. I december 2002 bildades KGF i Värmland. Konkreta projekt har startats i Kronobergs och Blekinge län. Föreningar i Gävleborg och Jämtland är under uppstart. Dessutom finns ett antal kontakter upparbetade som beräknas bli föreningsbildningar snarast. De utbetalade medlen om 0,5 miljoner av de anvisade 3 är nu förbrukade. De har av Sverigeföreningen använts till startande av de lokala föreningarna som i sin tur har kopplat in möjlighet till EU-finansiering i projekten.

Den 15 november lämnade Sveriges KGF in vid utanordningsbeslutet anmodade redovisning av gjorda insatser och en verksamhetsplan för åren 2003@2004 till Näringsdepartementet. Sedan dess har ytterligare ett antal kompletteringar och förtydliganden lämnats in beträffande verksamheten under 2002. Till dags dato nära fyra månader efter inleveransen har ännu inte någon form av besked lämnats från Näringsdepartementet om verksamhetens fortsättning.

Parallellt med detta inlämnade Sveriges KGF den 22 augusti 2002 en ansökan för sin garantiverksamhet till Finansinspektionen för att få verksamheten tryggad i banklagstiftningen. Hittills har Finansinspektionen beslutat att föreningarna är tillståndspliktiga men i övrigt ligger fortfarande Finansinspektionen på ärendet. En för tillväxten och företagandets riskkapitalförsörjning viktig verksamhet håller nu på att äventyras genom en rad myndighetshinder.

  • Den långsamma hanteringen hos Finansinspektionen gör att inga garantier kan ges av de nybildade föreningarna.
  • Bristande besked från Näringsdepartementet innebär att Sveriges KGF fortfarande svävar i ovisshet om de har något informationsuppdrag för 2003 och 2004 och finansiering för detta.
  • Föreningens ekonomi är därmed hotad.

Den framgångsrika aktiva verksamhet som Sveriges KGF har genomfört har också resulterat i deltagande i ett internationellt nätverk med liknande verksamhet i 17 länder. Ambitionen är att bli medlem i Europeiska samarbetsorganisationen AECM. Men föreningen har inga möjligheter att bli det innan klara besked har getts på alla de utestående frågorna.

Med anledning av vad som ovan relaterats vill jag fråga näringsministern följande:

  1. Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidtaga för att Sveriges Kreditgarantiförening ska få fortsatt informationsuppdrag för åren 2003 och 2004?
  2. Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidtaga för att tillräckliga resurser ska finnas för Sveriges KGF att fortsätta sin viktiga verksamhet?
  3. Vilka åtgärder i övrigt är näringsministern beredd att vidtaga för att ge kreditgarantiföreningsverksamheten möjlighet att medverka i företagens riskkapitalbildning?