riktade stöd till stormdrabbade skogsägare

Fru talman! Sven Gunnar Persson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att införa ett direktstöd baserat på uttransporterad virkesmängd till skogsägare som drabbats svårt av stormfällningar, samt vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att stödja de stormdrabbade skogsägarna ekonomiskt, praktiskt och socialt. I enlighet med regeringens stormpaket som har presenterats så förbereds inom Regeringskansliet ett förslag till skattereduktion på 50 kr per kubikmeter för de skogsägare som drabbats extra hårt av stormen. Reduktionsbeloppet kommer att knytas till mängden stormfällt virke som forslas ut ur skogen. I Regeringskansliet pågår också för fullt ett arbete med att färdigställa de lagar och förordningar som krävs för att verkställa övriga delar av regeringens stormpaket, nämligen dieselskattesänkning på skogsbrukets arbetsmaskiner i stormområdet, stöd till lagring av stormskadat virke samt stöd till reparation av körskador på skogsbilvägar och skogsmark som uppkommit på grund av stormen. Regeringen har dessutom redan fattat beslut om en rad förordningsändringar för att underlätta transporter och lagring av stormskadat virke. Exempelvis beslutades vid ett extra regeringssammanträde den 7 mars om att tillfälligt tillåta utländska lastbilar att frakta stormfällt virke i stormområdet. Även Vägverket har fattat beslut om dispenser när det gäller maximilaster och kör- och vilotider. Skogsstyrelsen har beslutat om tillfälliga regelförenklingar för att underlätta för drabbade skogsägare. Sammantaget tycker jag att regeringen har agerat snabbt och kraftfullt för att underlätta för dem som drabbats av den katastrofala stormen i januari. Samtidigt är det viktigt att göra en utvärdering av effekter av det som redan gjorts innan man går vidare med eventuella ytterligare åtgärder. Jag har vid ett flertal tillfällen sedan stormen träffat företrädare för skogsnäringen och skogsägarna för att diskutera vilka behov man ser för att ta hand om så mycket som möjligt av den stormfällda skogen så att den kan komma till nytta för näringslivet. Bland övriga åtgärder som diskuterats finns åtgärder för återbeskogning.

Fru talman! Jag vill tacka så mycket för svaret. Det har dröjt en ganska lång tid sedan min interpellation lämnades in. Men det ska inte på något sätt belasta ministern. Det var jag som inte hade möjlighet att ta debatten den gången som det var inplanerat. Därför har en hel del hänt sedan frågan aktualiserades, och svaret är ganska förväntat. Jag uppskattar ministerns arbete på det här området. Det är många som har gjort det. Hon har agerat relativt snabbt och tydligt och med inlevelse och förståelse för alla dem som har sett sitt livsverk och sina framtidsutsikter spolierade. Jag och Kristdemokraterna hade förstås önskat att de 50 kronorna kunde ha gått ut som ett direktstöd till alla dem som hamnar i en mer akut likviditetskris och ekonomiskt svår situation. Men regeringen har förbrukat den lilla budgeteringsmarginal som har funnits. Det gör att budgetlagen lägger hinder i vägen, och inte ens oppositionen kan ta till förslag som strider mot grundlag och budgetlag. Vi får finna oss i att det blir en minskad intäkt för staten i stället. När nu tv-kamerorna och andra journalistiska aktiviteter och insatser inte riktas lika skarpt mot stormens konsekvenser och de drabbade är det oerhört viktigt att inte arbetet avstannar och att vi inte släpper taget om frågorna. Arbetet måste fortsätta med kraft. Låt oss ta det här tillfället att tala om det fortsatta arbetet. Jag ska ge ministern bra tillfälle att ge besked som efterfrågas inte minst av dem som har råkat mest illa ut. Enligt uppgifter går upparbetningen av den stormfällda skogen relativt bra. Man räknar med att klara av de 20 miljoner kubikmeter som är planerade fram till sommaren. Men transporterna utgör enligt uppgifterna en flaskhals. Kommer regeringen att förlänga dispenserna för utländska fordon och maxvikten och andra frågor som är relaterade till uttransporterna? Det är avgörande för kvaliteten på virket och för att minimera risken för insektsangrepp av skadegörare att virket kommer ut och att det inte stannar vid skogsbilvägarna. Jag vill också fråga ministern när beskedet om återplanteringsstöd kommer. Hon har vid flera tillfällen sagt att något sådant övervägs i Regeringskansliet. Det är 140 000 hektar som är i behov av återplantering. Man kan tänka sig att det är viktigt att det kommer längre fram. Men erfarenheter visar att vid katastrofer fördröjs planteringen kanske i onödan på grund av att man inte har tillräckliga incitament för att sätta i gång. Därför skulle det vara bra att redan nu få veta: Kommer återplanteringsstödet att gälla retroaktivt för år 2005? Det finns skogsägare som redan nu är beredda att sätta i gång så fort de har fått ut sitt virke. Kommer det att gälla fullt ut även för gran? Till sist vill jag fråga ministern: Kommer skattereduktionen med 50 kr att omfatta all upparbetad skog, timmer, massaved och brännved? Den enskildas situation, den tragedi man har hamnat i, är lika svår oavsett vad den upparbetade skogen kommer att användas till.

Fru talman! När jag lyssnar på Sven Gunnar Persson kan man nästan tro att vi har konfererat innan, men det har vi inte. Vi tycks uppehålla oss ungefär vid samma frågeställningar. Det jag möjligen kan tillägga som boende mitt i området är att katastrofen fortgår. Det dör ungefär en person i veckan i upparbetningsområdet. Jag tror inte att det är någon annan bransch där detta inte skulle kallas för katastrof om detta hade varit för handen. Det är viktigt att ha det med sig. När jag träffar människor utanför området verkar det som att de menar: Ja, det hände i vintras, och nu är det över. Så är inte fallet. Dessutom ligger i dag stora delar av vår infrastruktur ovan mark. Lösa kablar går kors och tvärs över marken. Det finns ett oändligt arbete som återstår. Jag ska säga lite grann om brännveden. I det pm som regeringen lämnade ifrån sig framgår inte om stödet ska omfattade brännved eller inte. Jag vill bara poängtera vikten av att det omfattar brännveden. Där är förutsättningarna kanske som sämst för att över huvud taget få någonting över för att ta ut det. Alltså är risken som störst att den blir liggande kvar i skogen. Därför är det viktigt att stödet omfattar även brännved. När det gäller cabotagereglerna hoppas jag att ministern kan ge någon form av besked, för det är bråttom. De här företagarna, som företrädesvis kommer från Finland, Baltikum och Tyskland måste ha tillräcklig framförhållning. Jag vet att ministern är utsatt för lobbying från Svenska åkeriförbundet och från Transportarbetareförbundet som säger någonting annat. De har hävdat hela tiden att de skulle klara det här. För mig är det obegripligt att man utan att rodna kan påstå det. De hade inte klarat av den hittillsvarande transportkapaciteten och de kommer inte att göra det framöver heller. En fråga som det också är lite bråttom med är det här med dikning, det vill säga möjligheten att få dika. I och med att skogen nu ligger ned har dess uppsugningsförmåga försvunnit. Det gör att den mark som tidigare har varit halvskogsmark nu hotar att försumpas väldigt snabbt. Därför vore det bra om ministern kunde ge ett besked om att det kommer att bli tillåtet att rensa upp de diken som finns inom kort. Då kan arbetet fortgå, och det blir lämpligt att plantera så fort den möjligheten kommer. Jag har en, möjligen preciserande, fråga om återbeskogningen: Vad finns det egentligen för skäl från statsmakternas sida att ha en uppfattning om vad det är som planteras? Varför kan man inte överlåta till den enskilda skogsägaren i ett samråd med skogsvårdsstyrelserna att plantera det som är lämpligast för den mark som finns? I stället säger man med statliga pekpinnar att man bara får för det ena eller det andra etcetera. Jag tror att både regeringen och vi övriga beslutsfattare skulle må bättre av att människor där nere kunde besluta lite mer.

Fru talman! Jag vill säga till Sven Gunnar Persson att jag uppskattar möjligheten att diskutera den här frågan. Jag är också glad över den samsyn som finns från både Sven Gunnar Persson, Bengt-Anders Johansson och många andra här i riksdagen om de åtgärder som måste vidtas. Det som Sven Gunnar Persson påpekar är viktigt; nu har tv-kamerorna slocknat och de flesta journalister har åkt hem. Det betyder inte att det finns anledning för oss att andas ut. Det är oerhört viktigt att vi fortfarande hjälps åt att ha fokus på allt det arbete som nu måste fungera och som måste göras för att vi ska värna så mycket som möjligt av värdet av det virke som har blåst omkull. Jag är glad över den sammanställning som vi gjorde så sent som i förra veckan i regeringen, i Näringsdepartementet, av underlag från alla berörda myndigheter och länsstyrelser. Avverkningstakten är högre än vad vi trodde att den skulle vara för några veckor sedan. Avverkningstakten är nu 3,4 miljoner kubikmeter fub per månad. Vi trodde inte att vi skulle passera just 3 miljoner kubikmeter fub per månad, men det har vi alltså gjort. Den flaskhals som fortfarande finns är det som både Sven Gunnar Persson och Bengt-Anders Johansson pekar på - tillgången till timmerbilar. Vi har en ny sittning om 14 dagar med de företrädare för skogsnäringen, skogsägarna, de fackliga organisationerna och Skogsstyrelsen som vi har träffat regelbundet efter stormen. En av de frågor som vi ska diskutera då är naturligtvis tillgången till timmertransporter. I dag har vi timmertransporter från både Finland, Norge, Holland och Tyskland och en del från de baltiska länderna i Sverige. Vi har gjort ett undantag från reglerna fram till den sista juni. Vid det möte som vi ska ha om 14 dagar vill jag få en genomgång av den avvecklingstakt som man ser framför sig så här långt. Det gäller också tillgången på timmertransporter och det behov man ser framför sig där. Jag är mån om att avverkningstakten ska vara hög för att man ska ta hand om så mycket som möjligt av virket. Därför följer vi den frågan noga. Jag hoppas att vi kan återkomma inom kort efter den träffen med berörda aktörer. Just nu har vi mycket hjälp av utländska maskingrupper - både skotare och skördare. Av de 1 000 maskingrupper som nu arbetar dygnet runt i de stormfällda skogarna är 240, alltså en fjärdedel, från andra europeiska länder. Det är också ett viktigt bidrag för oss. Utan den tillgången hade vi inte fått ut så mycket virke som vi nu har lyckats med. Transportfrågan kommer alltså att vara en av de frågor som vi diskuterar med förtur på vårt nästa möte, om 14 dagar. En annan fråga som kommer upp är beskedet om återplanteringsstöd. Just nu sitter vi och diskuterar tillsammans med Skogsstyrelsen och med andra myndigheter som har erfarenhet av återplanteringsfrågor. En del har också erfarenheter från stormen 1969 och de debatter som fördes efter den. Det handlar om vad man egentligen ska tycka till om från regeringens och riksdagens sida när det gäller återplanteringen. Det är just de frågor som Bengt-Anders Johansson också pekade på. Vi vill också i fortsättningen se mycket gran i det stormdrabbade området av den enkla anledningen att hela den svenska sågverksindustrin i det berörda området är inställd på och uppbyggd utifrån att vi ska producera trä som kommer från granen. Så ska det också vara i fortsättningen, men kanske inte på alla platser. Det kanske också finns skäl för oss att ha något annat inslag från något annat trädslag på en del av områdena. Vi diskuterar nu vad som är möjligt och önskvärt från regeringens sida att tycka till om när det gäller ett återplanteringsstöd. Vi tittar också på den lag om hyggesvila som finns och som berör alla skogsägare och hur den ska tolkas här. I det fallet kommer naturligtvis också frågan in om ifall man ska få tillgång till återplanteringspengarna redan under 2005 trots lagen om hyggesvila eller om det ska vara från 2006.

Fru talman! Jag tackar för det inlägget och de svar som jag delvis fick på mina frågor. Jag är glad över att ministern betonar det fortsatta engagemanget i området nu när den mediala uppmärksamheten minskar. Jag har stor respekt för det engagemang som ministern visar i frågan. Hon pekar också på de flaskhalsar som uppenbarligen finns när det gäller att få ut den upparbetade skogen från skogsbilvägarna. Jag har en uppgift som säger att upparbetningen faktiskt har fått hållas tillbaka i vissa områden på grund av att det är så fullt vid skogsbilvägarna så att man inte kan få ut den upparbetade stormfällda skogen därifrån. Kan jag tolka ministern på så sätt att hon inser och anser att det behövs fortsatta dispenser för att man ska kunna ha fortsatt hög fart i arbetet så att det inte blir kvar skog vid skogsbilvägarna eller i skogen? Det skulle också vara bra om vi kunde få ett besked om 50-kronans innehåll när det gäller brännveden. När det gäller retroaktiviteten på återplanteringsstödet uppfattar jag ministern så att hon är öppen för att diskutera en retroaktiv lagstiftning. Det visar sig ju med historiska fakta att det ofta blir en fördröjning. Man blir så upptagen av det dagliga jobbet med att röja upp och få ordning på saker och ting att planteringsfrågan skjuts på framtiden - kanske alltför långt. De som nu är beredda att göra en insats redan i år kanske också ska ha den möjligheten. Jag vill också passa på att fråga om det ökade underhållsbehovet på enskilda vägar och skogsbilvägar. Vägverket har, om jag har uppfattat saken rätt, begärt utökade anslag för att klara av det underhållsberg - eller underhållsgropar eller hur man nu ska säga - som nu växer fram. Men man har inte fått några sådana pengar. Är det ministerns bedömning att man klarar det kraftigt utökade underhålls- och reparationsbehovet med de pengar som man nu har när det gäller enskilda vägar och skogsbilvägar?

Fru talman! Ministern säger att man ska ha nästa möte om 14 dagar. Då kommer transporter att finnas med. Jag måste säga att jag känner mig allvarligt oroad. Skälet är att det om 14 dagar bara är fem arbetsdagar kvar innan det är den 1 juni, alltså fyra veckor innan de nuvarande reglerna upphör att gälla. Detta är mitt i semestertider, och dessutom är det utländska transportörer. Jag måste säga att det en oroväckande kort framförhållning som regeringen begär att skogsnäringen ska ha när det gäller de här reglerna. Jag är inte nöjd med den framförhållningen. Det är bekymmersamt. Jag trodde faktiskt att ministern här i dag skulle kunna säga att man är så långt framme att man ska ge besked inom någon vecka, men så är uppenbarligen inte fallet. Jag skulle vilja vädja till ministern att lägga på ett kol när det gäller just den delen. När det gäller beskogningen vill jag bara ge rådet att undvika styrning. Det är enklare för regeringen, och det är framför allt billigare. Dessutom skapar det en mångfald som regeringen inte kan stava till när det gäller olika beskogningsåtgärder. Det är människorna där mycket bättre på än regeringen. På frågan om brännveden ingår i 50-kronan eller inte är det egentligen bara att svara ja eller nej. Jag utgår ifrån att ministern i sitt nästa inlägg svarar på om det innefattas eller inte, så att vi vet besked. Jag utgår ifrån att den innefattas. Sedan undrar jag om ministern har funderat på detta med dikningen eller om hon tar med sig det. Det brådskar också. Den lämpligaste tiden att dika torde ju vara om en månad eller så när det är som torrast i markerna så att man kan gå ut med maskiner utan att de sjunker.

Fru talman! Jag ska börja med att svara på den fråga som jag inte hann med i mitt förra inlägg. Den handlar om skattereduktionen och den 50-krona som vi har gått fram med en lagrådsremiss om. Reduktionen kommer att omfatta sågtimmer, massaved och energived. Jag är övertygad om att det beskedet också var en lättnad för många av de skogsägare som har drabbats. Vi är överens om att frågan om timmertransporterna är en viktig del. Jag gör den bedömningen att vi behöver ha ungefär den här nivån på arbetsinsatserna i de stormfällda områdena under resten av det här året. Den kanske inte behöver vara lika hög i slutet på året som den är just nu, men under flera månader framöver måste vi ha ungefär den här takten på att forsla ut det stormfällda virket för att ta hand om så mycket som möjligt av värdet. Det är också min bedömning att om vi inte inom Sverige kan hitta de timmertransporter vi måste ha för att hålla den här höga arbetstakten, måste vi också i fortsättningen söka hjälp av utländska åkare. Jag är mån om att vi gör allt vad vi kan för att använda svenska åkerier så att vi också genererar arbete och sysselsättning i vårt eget land och stöttar de åkare som är hårt konkurrensutsatta från andra utländska åkerier. Men om vi inte har egen kapacitet och inte har timmertransporter så att vi kan hålla det tempo vi nu har i arbetet, måste vi vara beredda att ta emot hjälp från utländska åkerier också under fler månader än till och med den sista juni, som dispensen i dag gäller. Nu gör vi en genomgång av arbetet när vi ses nästa gång och får också en genomgång av vilka möjligheter vi har att använda svenska timmertransporter för detta. Efter det är regeringen beredd att fatta ett snabbt beslut. Det betyder att vi ger ett tydligt besked mer än en månad innan dispensen för de utländska timmertransporterna tar slut. Sven Gunnar Persson ställer en fråga om Vägverkets underhåll. Hittills har vi omdisponerat 100 miljoner kronor som riktas till rena skogsbilvägar och till att återställa en del av de vägar man förstör i skogen när man forslar ut timret. Vägverket kommer att behöva använda mer pengar än dessa 100 miljoner kronor för att återställa alla de skador vi nu får som en följd av stormen. Jag tror inte att Vägverket kan omdisponera de pengarna inom befintliga ramar, utan de behöver ett tillskott för att lyckas med det. Där väntar vi också på beslut från EU:s solidaritetsfond på den ansökan vi har gått in med. Vi hade ansvarig kommissionär här i Sverige för bara några veckor sedan. Då gick vi igenom vårt arbete efter stormen. Danuta Hübner, som kommissionären heter, gav positiva besked om att de vid den första granskningen av vår ansökan inte hade några ytterligare frågor. De är medvetna om den naturkatastrof som har drabbat oss. Hon lovade också att återkomma med ett snabbt besked från kommissionen. Hon trodde att det skulle vara möjligt någon gång i augusti eller september. Då ser jag också en möjlighet att titta på vilka anslag Vägverket behöver för att kunna upprätthålla den infrastruktur som är så viktig för oss. Frågan om dikning ber jag att få ta med mig. Den har inte varit aktuell på de möten som jag har varit på hittills eller vid de träffar jag har haft. Jag är beredd att titta på den frågan och på vad som krävs och vad som kan vara önskvärt.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för beskedet om det hon kallar energived och det jag kallar brännved. Jag tror att det var en väldigt positiv signal för många skogsägare. Jag kan inte heller uppfatta det på något annat sätt än att ministern är beredd att verka för förlängda dispenser eftersom hon så tydligt ser behovet av fortsatt hög transportkapacitet. Jag förutsätter att dessa dispenser också handlar om bruttovikter, maxlaster och sådana saker så att man kan fortsätta att hålla en hög kapacitet. Det är också ett välkommet besked även om det inte är hundraprocentigt. Men man kan inte tolka det sätt som ministern har uttryckt sig på här i dag på annat sätt än att hon kommer att verka i den riktning som vi här har efterlyst. Jag hoppas också att hon kommer fram till ett positivt besked när det gäller retroaktiviteten i återbeskogningen. Jag uppfattade det också så att hon ser behovet av utökade resurser till vägunderhåll och reparationer i Vägverkets regi i de drabbade områdena. Jag tackar ministern för debatten och ser fram emot att det också blir leverans av de besked och starka tendenser till besked som hon har lämnat här i dagens debatt.