Regeringens styråra

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig om jag har några andra styråror i min politik att ta till för att möta en stundande lågkonjunktur och för att trygga jobb och välfärd. Hon har även frågat om det finns ytterligare styråror eller måldokument för regeringens ekonomiska politik som jag använder mig av denna mandatperiod samt vad som gör dessa styråror och måldokument mer trovärdiga och effektfulla än styråran för arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under förra mandatperioden ökade sysselsättningen med över 300 000 personer, varav omkring 200 000 var utrikes födda. Sysselsättningsgraden var på historiskt höga nivåer och den högsta i EU. Arbetskraftsdeltagandet, som stigit sedan 2011, var också på historiskt höga nivåer.

Trots den kraftiga ökningen av arbetskraftsdeltagandet minskade arbetslösheten med över 1,5 procentenheter. Även antalet arbetade timmar ökade kontinuerligt under förra mandatperioden. Målet om lägst arbetslöshet i EU bidrog till att fokusera regeringens insatser för en bättre fungerande arbetsmarknad.

Efter några år med hög tillväxt syns nu en avmattning i världsekonomin och även i Sverige. Sverige står väl rustat för det fall att utvecklingen blir sämre och vi skulle gå in i en lågkonjunktur. Sedan jag tillträdde som finansminister har de underskott som den moderatledda regeringen lämnade efter sig vänts till överskott. Ordning och reda råder i de offentliga finanserna. Statsskuldskvoten är den lägsta sedan 1977.

Tack vare att regeringen har rustat Sverige kan vi möta avmattningen och en eventuell lågkonjunktur och samtidigt fortsätta att ta oss an samhällsproblemen.

Med januariavtalet som grund lägger regeringen fram en lång rad förslag, exempelvis integrationsåret, Kunskapslyftet, etableringsjobben och ytterligare 20 välfärdsmiljarder till kommuner och landsting.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att vad finansministern inte nämnde var reformer som friår, ytterligare en familjevecka och att de ytterligare välfärdsmiljarderna är riktade, vilket kommunerna inte välkomnar om de ska klara av sitt välfärdsuppdrag. Reformer som regeringen tidigare lagt fram i form av extratjänster och beredskapsjobb var inte heller helt lyckade. Jag hoppas verkligen att regeringen lyckas bättre denna gång.

Fru talman! Inför valet 2014 gick Socialdemokraterna till val på att Sverige år 2020 skulle ha den lägsta arbetslösheten av EU:s 28 medlemsländer. På partikongressen 2013 lanserade Stefan Löfven det storstilade löftet: "Vi ska nå lägst arbetslöshet i EU. Det är det förpliktigande delmålet, men vi ska åt full sysselsättning. Det, mina vänner, det är socialdemokratisk politik".

Där och då kanske 2020 upplevdes som lagom långt bort. Arbetslösheten anses av en del vara ett ganska trubbigt mål eftersom det är beroende av hur det går för andra EU-länder. Men det var det mål som Socialdemokraterna valde att gå till val på. Målet har också varit med i regeringens budget fram till nu, då man har valt att bort arbetslöshetsmålet. Om jag hade varit socialdemokrat hade jag förmodligen gjort exakt likadant, för ett större misslyckande är svårt att finna.

Finansministerns egna argument för att målet togs bort förklarade hon i en intervju i Ekot den 18 september: Att ha det målet under förra mandatperioden, det var ju liksom bra. Det var en bra styråra för politiken.

Fru talman! Vid denna tid hade Sverige plats 10 bland de övriga EU-länderna. I dag är vi på plats 23 i arbetslöshetsligan. Det är en bottenplats som vi delar med länder som Frankrike, Spanien, Italien och Grekland.

Det var alltså för sex år sedan som Socialdemokraterna satte upp målet om EU:s lägsta arbetslöshet. Det är inte så att regeringen inte har haft tid på sig att inte bara stå vid en styråra utan att också styra skeppet åt rätt håll - och detta i en konjunktur med vind i seglen. Det kanske mer kan beskrivas som att bleke har rått. Om man ska vara ärlig får man säga att denna styråra har lett mot botten, där varken kaptenen eller hans sjömän har lyckats vända skutan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu har vi en januariöverenskommelse som saknar både tydliga mål och effektfulla reformer för högre tillväxt och full sysselsättning. Nu ökar arbetslösheten, och allt tyder på att svensk ekonomi försvagas.

Kan en finansminister vara nöjd med sin styråra som satte upp målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 när resultatet blev plats 25 och startpunkten var plats 10?

Fru talman! Detta är en angelägen debatt med finansministern eftersom läget i Sverige ser ut som det gör. Behoven är uppenbarligen stora på en rad områden. Det gäller självklart vårt försvar, vår polis, ordning och reda i allmänhet och trygghet och arbetsro i våra skolor. Det behövs helt enkelt resurser, åtgärder och reformer överallt för att Sverige ska kunna bryta den mycket negativa spiral som vi har hamnat i.

I det här läget vänder också konjunkturen nedåt, precis som Helena Bouveng påpekade. Det gör att knappa resurser, som det alltid är fråga om i ekonomi och offentliga finanser, är ännu knappare. Desto viktigare då, fru talman, att vi har en finansminister som har koll på pengarna och att vi har ett finansdepartement som i sin helhet förstår att prioritera och göra det som gör mest nytta för svenska folket med de pengar som kommer in.

Stora mängder forskning, utredningar och så vidare visar att en avgörande förutsättning för att en finansminister ska kunna ha koll på ekonomin - men också för att vi som bor i den ekonomi som finansministern borde ha koll på - och kunna utvärdera vad som händer är att man styr den ekonomiska politiken mot något. Det måste finnas ett mål eller ett syfte med den ekonomiska politik som bedrivs.

Målet kan se lite olika ut i olika länder. I Sverige har det traditionellt sett varit så att vi har haft ett överskottsmål som vi har styrt de offentliga finanserna mot så att resurserna inte ska ta slut och för att vi inte ska bli exponerade för marknadskrafter runt om på olika finansiella marknader som driver isär landet.

Fru talman! Man kan fundera på vilka styråror svensk politik nu styr med. Helena Bouveng frågade om arbetslöshetsmålet, där Sverige nu efter revideringar är femma från slutet i Europeiska unionen. Vi är alltså det femte sämsta landet i hela EU på jobben, trots att vi enligt finansministern skulle vara bäst. Sverige ligger näst sist innevarande år när det gäller utvecklingen av bnp per capita i hela Europeiska unionen. För nästa år bedöms vi vara i särklass sämst i hela EU när det kommer till bnp-utveckling.

När det gäller de offentliga finanserna bedömer jag att det i modern tid inte har funnits någon finansminister som har avvikit från överskottsmålet så mycket som Magdalena Andersson. Den högsta siffra som finansministern enligt Konjunkturinstitutet har åstadkommit är 0,5 procent i strukturellt sparande. De senaste åren har det legat strax under eller till och med knappt över nollan.

Vi upprätthåller alltså i praktiken inte överskottsmålet, vilket finansministern också har fått kraftig kritik för från bland andra Finanspolitiska rådet. Finansministern har dessutom nu meddelat att hon vill avskaffa överskottsmålet, trots dyra och heliga löften om att så inte skulle ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har en fråga som finansministern behöver svara på. Om politiken inte styr mot ett sysselsättningsmål, vilket den uppenbarligen inte gör eftersom Sverige är femma från slutet i Europeiska unionen, om den inte styr mot hög ekonomisk tillväxt, vilket den uppenbarligen inte gör eftersom Sverige är sämst i Europeiska unionen nästa år, och om den inte styr mot ett överskottsmål, vilket den uppenbarligen inte gör eftersom vi inte upprätthåller målet och eftersom finansministern dessutom offentligt har sagt att hon vill avskaffa det är frågan: Vad styr finansministern de offentliga finanserna mot? Vad är syftet med politiken? Vad är det vi ska åstadkomma? Vad ska finansministern utvärderas mot? Om det inte är jobben, inte är tillväxten och inte är överskottsmålet, vad kvarstår då för den ekonomiska politiken? Detta är faktiskt finansministern skyldig inte bara mig utan hela svenska folket ett svar på.

Fru talman! Det är vågat av en moderat att börja prata om det strukturella sparandet, särskilt en moderat som jobbade på Finansdepartementet 2014. Då hade vi det största budgetunderskottet sedan budgetsaneringen. Trots att vi var i en kraftigt uppgående konjunktur ärvde jag mycket stora budgetunderskott efter Niklas Wykmans tid på Finansdepartementet - de största sedan budgetsaneringen. Om jag inte missminner mig var det strukturella sparandet minus 1 procent i ett läge där överskottsmålet låg på 1 procent över en konjunkturcykel - långt ifrån det ramverk vi hade. Det är modigt och vågat, Niklas Wykman.

Det jag har gjort under min tid som finansminister är att sanera upp i de underskott som Niklas Wykman lämnade efter sig. Nu har vi ordning och reda i statsfinanserna. Vi har betalat av på statsskulden och kan möta en kommande konjunkturavmattning inte med besparingar, som vi hade behövt om vi inte hade städat upp, utan med att fortsätta satsa på viktiga åtgärder för att stärka samhället och samhällsuppbyggnaden.

Vi behöver nämligen investera mer i det vi gör tillsammans. Vi behöver anställa fler poliser. Vi behöver öka resurserna till Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Kustbevakningen. Allt det gör vi i budgeten. Vi behöver satsa mer på skolor, på barnomsorgen, på sjukvården och på en trygg vardag för våra äldre. Det gör vi i budgeten. Vi behöver se till att fler arbetslösa kommer i arbete. Det gör vi också i den här budgeten, efter den kraftiga nedmontering som skedde i Moderaternas och Kristdemokraternas budget.

Det som nu händer på svensk arbetsmarknad är att vi har haft några år med en väldigt kraftig ökning av sysselsättningen. Över 300 000 fler arbetar. Det gör att arbetslösheten skulle ha fallit tillbaka kraftigt om det inte också var så att fler människor söker sig ut på arbetsmarknaden. Det är vad som har hänt: Arbetskraftsdeltagandet har ökat, inte minst bland utrikes födda kvinnor. Trots att vi haft en arbetsmarknad som går urstarkt har arbetslösheten därför inte fallit tillbaka på det sätt som den annars skulle ha gjort.

Under det här året ser vi att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen ökar. Det finns flera orsaker till det, men en är förstås den budget som Moderaterna röstade igenom i riksdagen. Under det här året har antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen ökat med 20 000 personer. Under samma tid är effekten av den budget Moderaterna tryckte igenom här i riksdagens kammare att antalet subventionerade anställningar har minskat med 15 000. Kanske, ärade riksdagsledamöter, finns det ett samband mellan de beslut ni har fattat här i riksdagen och ökningen av antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker inte att det är speciellt modigt av finansministern att stå här och vara ganska självgod. Det är anmärkningsvärt med en finansminister som utger sig för att vara nöjd. Trots en lång och utdragen högkonjunktur har ju regeringen inte lyckats nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet.

Fru talman! Enligt Svenskt Näringsliv hade 330 000 fler varit sysselsatta i Sverige om regeringen hade lyckats med sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet - 330 000 fler människor som gick till jobbet varje dag, 330 000 människor som var med och bidrog till den gemensamma välvärden, inte minst ute i våra kommuner, 330 000 fler som bidrar i stället för att gå på bidrag. Om regeringen hade lyckats med sitt mål hade våra kommuner, av vilka många i dag går på knäna för att klara sitt uppdrag vad det gäller skola, vård och omsorg, varit betydligt bättre rustade inför en kommande lågkonjunktur. Även finansministerns utrymme hade sett helt annorlunda ut, då skatteintäkterna hade varit högre och bidragsutgifterna lägre - ganska enkel matematik.

Vad andra länder har lyckats med, fru talman, som denna regering inte har lyckats med är framför allt att minska arbetslösheten bland utrikes födda. I Sverige ligger motsvarande grupp kvar på en hög arbetslöshet, samtidigt som gruppen i sig har vuxit till sig. Vi ser också att långtidsarbetslösheten ökar, inte minskar, inte minst bland utrikes födda kvinnor.

Både finansministern och jag vet att nedgångar i ekonomin i första hand slår mot dem som har svagast förankring på arbetsmarknaden. Trots en långdragen högkonjunktur har regeringen inte lyckats med att stärka deras roll. Båtarna har susat förbi, och dessa har blivit kvar på kajen. Länder som Tyskland och Storbritannien har nått betydligt lägre nivåer vad det gäller utanförskapet. Man har genomfört genomgripande strukturreformer i stället för en styråra.

Kan vi i Sverige också se fram emot genomgripande strukturreformer i stället för ett önsketänkande i form av styråror - reformer som de facto leder till att människor har ett jobb att gå till och är med och bidrar i stället för att gå på bidrag?

Fru talman och finansministern! Först och främst vill jag ge en korrekt verklighetsbeskrivning. Låt oss blicka tillbaka på den svenska ekonomiska nutidshistorien.

Åren Alliansen styrde hade vi ett strukturellt sparande på första året 1,9 procent, andra året 2,3 procent, därefter 1,7; 1,4; 1,0; 0,2; minus 0,7 och minus 0,6 procent. Det ger ett sammanvägt resultat på 0,9 eller ungefär 1 procent, det vill säga precis i enlighet med det överskottsmål som då var fastlagt att gälla i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern däremot har haft ett strukturellt sparande på minus 0,4; 0,3; 0,5 och minus 0,2 procent. Det ger ett genomsnitt på ungefär 0 eller 0,05 procent, enligt Konjunkturinstitutet, det vill säga en mycket kraftig avvikelse från de skyddsvallar som vi gemensamt har beslutat att ha för den svenska ekonomin. Det gör Sverige nu mer sårbart än vad vi borde vara, det gör det mycket svårare att hantera nedgång i ekonomin och det fördjupar den oro som finns kring väldigt många av de allvarliga samhällsproblem som vi nu ser.

Med detta korrigerande av finansministerns mycket tveksamma uttalande kring hur det ligger till med det offentliga sparandet vill jag upprepa min fråga till finansministern. Om vi ligger femte sist i EU när det gäller arbetslösheten, om vi ligger näst sist när det gäller bnp-per-capita-utveckling och om vi ligger långt ifrån att nå överskottsmålet - vi ligger alltså dåligt till när det gäller sysselsättning, vi ligger näst sämst till när det gäller tillväxt och finansministern själv har velat avskaffa den viktigaste styråran för de offentliga finanserna - är min fråga till den sms:ande finansministern: Vad styr vi egentligen svenska offentliga finanser mot?

(Applåder)

Fru talman! Finansministern sms:ar inte utan kollar igenom finansplanerna från föregående år för att titta på vilka siffror vi har för det strukturella sparandet. Jag återkommer gärna kring det i en debatt med Niklas Wykman framöver.

Det är dock en stor skillnad på läget när jag klev in på Finansdepartementet och läget när Moderaterna klev in på Finansdepartementet. När Moderaterna klev in 2006 ärvde man mycket stora överskott från den då sittande socialdemokratiska regeringen. När jag klev in på Finansdepartementet ärvde jag mycket stora budgetunderskott från den då sittande moderatledda regeringen. Det var för övrigt tredje gången i modern svensk ekonomisk-politisk historia som vi socialdemokrater tog över regeringsmakten efter borgerliga regeringar, och alla tre gångerna lämnade man efter sig mycket stora underskott i de offentliga finanserna, så även den här gången.

Under slutet av förra mandatperioden styrde vi finanspolitiken med vetskap om att vi är på väg att förändra överskottsmålet till en tredjedels procent av bnp. Jag tyckte redan när jag inledde den processen att ett balansmål hade varit bättre. Det är en ståndpunkt som jag står fast vid, och jag kan notera att allt fler debattörer sluter upp bakom den ståndpunkten, så även till exempel den moderat som leder Sveriges Kommuner och Landsting. Det innebär inte att man inte skulle ha någon styråra utan att man bara skulle styra mot ett annat mål.

Överskottsmålet infördes för att vi skulle se till att minska statsskulden fram till det läge då den demografiska förändringen uppstår att 40-talisterna kommer upp i 80-årsåldern och då kommer att bli betydligt mer vårdkrävande. Det är precis det läge vi är i just nu. Vi har en låg statsskuld, och de stora 40-talistkullarna är på väg upp över 80 år. Det är naturligtvis då vi ska använda det utrymme som vi har tillskapat oss under de senaste åren. Det var min uppfattning 2015, och det är fortfarande min uppfattning. Det innebär inte att man inte har en styråra utan att man har en annan styråra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Helena Bouveng efterfrågade strukturreformer för att fler människor ska arbeta. Här har regeringen under förra mandatperioden genomfört viktiga strukturreformer och kommer naturligtvis att fortsätta det arbetet under den här mandatperioden. Vi har till exempel avskaffat det vårdnadsbidrag som infördes av den moderatledda regeringen, vi har förändrat föräldraförsäkringen så att nyanlända kvinnor snabbare kommer ut i arbete och vi införde extratjänster som i stor utsträckning används av nyanlända kvinnor då det är ett första viktigt steg ut på arbetsmarknaden för dem. Det här är åtgärder som har haft effekt. Vi såg att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen bland just utrikesfödda kvinnor ökade markant. Det var den gruppen som ökade snabbast under förra mandatperioden. Vi vill fortsätta det arbetet under den här mandatperioden, då vi bland annat vill införa etableringsjobb - ett intensivår när man kommer till Sverige - men också andra reformer för att fler nyanlända ska komma i arbete.

Jag noterar också ett stort intresse hos Moderaterna för socialdemokratins arbetslöshetsmål. Man talar om alla fantastiska effekter som hade uppstått om det målet hade uppfyllts. Det bygger i så fall på effekten att arbetskraftsdeltagandet hade fortsatt vara på samma nivå som i dag, för man hade också kunnat tänka sig ett lägre arbetskraftsdeltagande, och då hade effekterna inte varit desamma. Men jag kan notera att vi har överträffat alliansregeringens jobbmål. Om vi bara hade nått upp till alliansregeringens mål för förra mandatperioden hade det varit 100 000 färre sysselsatta än vad det är i dag.

Herr talman! Välkommen till debatten om styråror!

Det var fantastiskt att höra finansministern prata om sina stora strukturreformer under förra mandatperioden beträffande extratjänster och beredskapsjobb. Det var väl inte riktigt det som gjorde att människor fick jobb att gå till. Reformer som nu ligger framför oss är reformer som friår och ytterligare en familjevecka. Jag har svårt att se hur detta ska leda till att arbetslösheten sjunker.

Herr talman! I den EU-politiska partiledardebatten i förra veckan kunde vi höra statsminister Stefan Löfven tala om den grova arbetslösheten. Jag erkänner att det förmodligen var en freudiansk felsägning, men ändå. Jag kan konstatera att oavsett om det rör sig om grov brottslighet eller grov arbetslöshet är förslagen få från januariöverenskommelsen för att man ska kunna komma till rätta med dessa utmaningar. Om man ska vara snäll kan man i bästa fall beskriva det som att båten guppar på.

Herr talman! Styråran var äldre tiders och vikingars roder. I Frans G. Bengtssons klassiker Röde Orm gör Orm, Toke och Rapp den enögde just inget annat än att stå vid styråran. Är det just denna klassiker som just nu ligger på finansministerns nattduksbord?

Herr talman! Nu har jag googlat klart, och i alla fall i den budget jag får upp var det strukturella underskottet 2014 minus 1,2 procent av bnp. Det är möjligt att det finns andra siffror från senare tid - det här var från budgetpropositionen 2016 - som är mer uppdaterade. Men det jag hittade här var i alla fall annorlunda än det som Niklas Wykman tidigare hittade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sysselsättningen behöver fortsätta öka, men jag vill också att arbetskraftsdeltagandet ska fortsätta öka. Det är viktigt att fler, inte minst invandrarkvinnor, söker sig ut på arbetsmarknaden. Här har regeringens politik uppenbarligen varit väldigt framgångsrik, för vi ser att arbetskraftsdeltagandet ökar rejält framför allt bland utrikes födda kvinnor. Sysselsättningsgraden ökar också bland utrikes födda kvinnor.

Jag kan notera att arbetskraftsdeltagandet har ökat snabbare än sysselsättningen, och det gör att arbetslösheten inte har fallit tillbaka på samma sätt som den skulle ha gjort om inte arbetskraftsdeltagandet ökat rejält. Flera av de reformer som regeringen införde under förra mandatperioden skapades just i syfte att öka arbetskraftsdeltagandet, men det är klart att det påverkar arbetslösheten så att den inte faller tillbaka som den har gjort tidigare.

I år är det dock svårt att bortse från att Moderaternas politik påverkar antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen eftersom färre får möjlighet att delta i till exempel extratjänster, som ju är ett verktyg som är uppskattat inte bara av de arbetslösa utan också av både personal och brukare i äldreomsorgen, där det används flitigt.

300 000 fler i arbete jämfört med när Stefan Löfven tillträdde som statsminister - är det ett misslyckande eller resultatet av en framgångsrik politik? Det är naturligtvis upp till åhöraren och åskådaren att filosofera över detta, men det är klart att riktigt så mörka färgtoner som Moderaterna målar detta i är jag inte benägen att använda, även om jag gärna ser ännu fler i arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.