Regeringens riktlinjer för bonussystem i statliga bolag

Fru talman! Eva-Lena Jansson, Bosse Ringholm och Per Bolund har i fyra interpellationer ställt frågor till finansministern och till mig om bonussystem i statlig sektor, om regeringens åtgärder för att stoppa bonussystemen i de statliga bolagen och om bonussystem i kärnkraftverk. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på interpellationerna. Jag besvarar interpellationerna i ett sammanhang. Eva-Lena Jansson har frågat om jag avser att vidta åtgärder för att återigen införa förbud mot bonussystem i statliga bolag samt om finansministern avser att informera sig om vilka bonussystem som tillämpas inom finansministerns ansvarsområde. Bosse Ringholm har frågat finansministern vilka erfarenheter som dras av den hittillsvarande debatten om bonussystem i den privata och statliga sektorn samt vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att hantera konsekvenserna av den förtroendeförlust i det privata näringslivet som regeringen åsamkat. Inledningsvis vill jag säga att rimliga och välavvägda ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga för näringslivet men också för staten. Där har alla ägare ett ansvar. Det gäller såväl privata ägare som staten som företagsägare. Staten är med sina 54 bolag Sveriges största företagsägare. Jag anser att det ska ställas särskilt höga krav på statligt ägda företag. Företagen ska vara förebilder, oavsett om de verkar på en kommersiell marknad eller i samhällsnyttiga uppdrag. Den sammanställning över förekomsten av rörlig lön till ledande befattningshavare i statligt ägda företag som regeringen har låtit göra visar att nästan alla företag har skött sig bra och ger rimliga ersättningar. Men det får inte finnas någon tvekan om att ledningarna för de statligt ägda företagen arbetar med svenska folkets bästa för ögonen. Osäkerhet och frågetecken kring företagen skadar förtroendet och förvaltningen. Mot bakgrund av finanskrisen, liksom de frågor som väckts kring utmanande ersättningar i vissa statligt ägda företag och AP-fonderna, skärper regeringen de nuvarande riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare i statligt ägda företag, och stänger där möjligheten till rörlig ersättning och bonus till de ledande befattningshavarna i statligt helägda företag. Enligt de nya riktlinjerna kommer de ledande befattningshavarna i statligt ägda företag fortsättningsvis enbart att ha fast ersättning. Det gäller redan för samtliga vd:ar, men kommer nu vara regel för alla ledande befattningshavare i de statligt ägda företagen. Inriktningen är att ersättningarna alltid ska präglas av måttfullhet, rimlighet och transparens. Regeringen kommer också att bjuda in andra företagsägare i Sverige till en diskussion om rimliga ersättningsnivåer och ersättningsprinciper till styrelser och ledande befattningshavare. Per Bolund har frågat mig om jag har full kännedom om vilka bonussystem som finns hos ägarna till de svenska kärnkraftverken, Vattenfall, Eon och Fortum. Bolund undrar också om jag har för avsikt att ställa krav på Vattenfall att ändra eller ta bort sitt bonussystem vid kärnkraftverken. Det bonussystem som gäller för personalen på Vattenfalls kärnkraftverk i Forsmark är att varje individ själv kan påverka tre fjärdedelar av bonusen genom sin arbetsinsats. I denna del ingår nivån på Forsmarks eget säkerhetsindex, vilket mäter anläggningens robusthet, hantering av tekniken, organisation, ledning, styrning samt verkets säkerhetskultur. Bonussystemet kan maximalt ge 20 000 kronor per år utöver den fasta lönen. En fjärdedel är kopplad till verksamhetens ekonomiska resultat. Av hela bonussystemet är 10 procent direkt kopplat till det enskilda kärnkraftsverkets resultat. Bonussystemet i Ringhals är principiellt uppbyggt på samma sätt som det i Forsmark. Naturligtvis har kriterier anpassats till det enskilda kärnkraftverkets interna målsättningar. Den oro som Per Bolund ger uttryck för kring ett eventuellt samband mellan egen vinning hos personalen på Forsmarks kärnkraftverk och risken för osäker drift av verket är således inte befogad. Säkerheten inom kärnkraften är och ska alltid vara av absolut högsta prioritet. Ekonomiska ställningstaganden får aldrig på något sätt påverka överväganden kring driften som kan äventyra säkerheten. Efter den inträffade incidenten på Forsmark 2006 har en rad åtgärder genomförts för att stärka såväl det praktiska säkerhetsarbetet som den interna säkerhetskulturen på Forsmark. Det är Vattenfalls styrelses och andra styrelsers ansvar att besluta om eventuella förändringar i bonussystem efter de riktlinjer som regeringen har fattat beslut om. Jag ser i dag inte någon anledning för styrelsen att förändra det bonussystem som gäller för anställda vid Forsmark och Ringhals med tanke på att systemet till största delen är relaterat till säkerhetsarbetet och bara till en liten del till det egna verkets ekonomiska resultat.

Fru talman! Jag tackar näringsminister Maud Olofsson för svaret. Äntligen är du med mig, Maud Olofsson! Sedan hösten 2006 har vi debatterat bonusar för statliga vd:ar här i riksdagen. Jag är en av de starkaste motståndarna mot detta. Vi har haft synpunkter gång på gång på att Maud Olofsson tidigt hösten 2006 uttalade att man nu skulle ta bort den förra regeringens bonusstopp för statliga vd:ar. Nu kommer då regeringen, och man kan säga att det är på tiden. Först hade vi alltså de socialdemokratiska riktlinjerna som talade om att det inte skulle finnas någon bonus, i alla fall inte för statliga vd:ar. Sedan kom regeringens beslut sommaren 2003, som Maud Olofsson stolt stod och viftade med här i kammaren i januari, fru talman, om jag kommer ihåg det rätt. Jag fick inte svar förrän i januari på den fråga jag ställde i november om de nya riktlinjerna. Nu har vi fått ännu nyare riktlinjer. Det är väl bra. Det är bra att regeringen lyssnar, och jag hoppas att den kommer att lyssna på våra synpunkter på ungdomsarbetslösheten, a-kassan med mera också. När vi kommer till synpunkterna på bonusar kan man konstatera att regeringen har sagt en sak och gjort någonting helt annat. Jag ska gå till bakgrunden till mina interpellationer. En av interpellationerna var ställd till finansministern. Jag tyckte inte riktigt att jag inte fick svar på vad finansministern skulle göra. Det som framkom i Uppdrag granskning var att finansministern inte hade koll på vilka bonussystem som gällde inom hans ansvarsområde. Det tyckte jag var allvarligt, för det är naturligtvis viktigt att det statsråd som är ansvarig för vissa bolag också sätter sig in i vad det är som gäller där, fru talman. I dag har vi fått vetskap om att när man bestämde sig för att sälja det svenska Vin & Sprit bestämde man sig också för att betala ut bonusar på flera miljoner. Det kunde vi läsa i Dagens Industri. Man fick 2 miljoner utöver avgångsvederlag på 5,6 miljoner för att stanna kvar i ett företag när man redan hade avgångsvederlag - och detta med statens goda minne! Det är bra att regeringen har lärt sig någonting av läxan, fru talman, även om det dröjde ända till i går innan man ändrade riktlinjerna, som man har stått och sagt att man skulle ändra efter programmet. Det framgår inte av svaret - jag har i alla fall inte upptäckt det - hur finansminister Borg kommer att informeras om vilka bonussystem som tillämpas inom finansministerns ansvarsområde. Jag utgår från att varje minister nu kommer att ta till sig och följa upp vad styrelsen gör och inte gör. Den här regeringen, fru talman, har varit tydlig med att säga att den inte ska gå in och peta i detaljer. Nu kommer det motstridiga uppgifter i dag om hur man faktiskt tänker gå in och detaljreglera. Jag utgår naturligtvis från att regeringen gör som den säger och inte detaljreglerar. Men det vore ändå intressant att få reda på om finansministern tänker ta reda på vad det är för regler som gäller och hur man de facto kommer att hantera reglerna på papper direkt. Jag har varit på bolagsstämmor under två veckors tid nu, på SBAB och på Postens årsstämma. Där hade man fortfarande inga riktlinjer att förhålla sig till. Vad som framgick på SBAB:s bolagsstämma var att man hade ett incitamentsprogram där man hänvisade till regeringens riktlinjer från juli 2008, trots att man då inte borde ha antagit det eftersom de riktlinjerna inte ska gälla längre. Fru talman! Jag hoppas som sagt var på att jag kan få svar om finansministerns ansvar och hans kunskaper om de statliga bolagen.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Det är glädjande att regeringen nu har tvärvänt efter att vi i oppositionen har kritiserat de höga bonusar som betalats ut i statliga bolag. Nu ska inga bonusar ges till vad man kallar för högre beslutsfattare i statlig verksamhet. Däremot är det fortfarande oklart vilka verksamheter som egentligen omfattas och vilka personer som berörs. Är det huvudbolagen, eller ska också dotterbolag omfattas? Vi fick i dag ett nytt meddelande från TT där det står att detta ska tillämpas även i dotterbolagen, vilket inte var det som gällde förut. Det vore väldigt bra att få ett svar från näringsministern om vad som egentligen gäller. Ska till exempel även dotterbolag som verkar i andra länder omfattas av dessa regler? Mitt exempel handlar om Vattenfall. Ska bara Vattenfalls ledning beröras, eller ska också ledningen för de olika verksamheterna, till exempel de olika kärnkraftverken beröras av de nya reglerna om att man inte ska ha rörliga bonusar? Sedan är det ytterligare en fråga som dyker upp. Det finns ett undantag: Om det finns särskilda skäl ska man kunna avvika från reglerna. Det skulle vara intressant att höra vad det är för särskilda skäl. Det finns inga exempel som jag har sett än så länge, så jag skulle gärna vilja veta vad det handlar om. Min fråga om bonusar handlar framför allt om bonussystem i kärnkraften. Maud Olofsson säger i sitt svar att säkerheten inom kärnkraften alltid ska ha absolut högsta prioritet och att ekonomiska ställningstaganden aldrig på något sätt får påverka överväganden som rör driften och som kan äventyra säkerheten. Det är självfallet uppfattningar som jag delar. Problemet är bara att jag inte kan se att detta går att förena med någon typ av bonussystem, eller "kvalitetspremier", som Vattenfall själva kallar det i Forsmark. Som vi kan se i svaret är det en väsentlig del, 25 procent, av de anställdas kvalitetspremier som beror på hur vinsten för bolaget utvecklas, och dessutom utgår en del av det, 10 procent, från hur det enskilda kärnkraftverket utvecklar sin lönsamhet. Då går det inte att säga att bonussystemen eller kvalitetspremierna är avskilda från ekonomiska överväganden. Tvärtom är de till ganska stor del beroende av just hur lönsamheten för bolaget utvecklas. Det finns ett avsnitt i svaret där det står att de 25 procenten inte kan påverkas av dem som arbetar. Det kan jag inte hålla med om. Självklart har de som arbetar i kärnkraftverken också en påverkan på lönsamheten i bolaget. Det borde vara en självklarhet. Att det finns oklarheter och otydligheter tycker jag känns oroande. När man ser att finansministern många gånger, både här i kammaren och i medierna, har påpekat att bonussystem lätt leder till risktagande borde vi väl kunna vara överens om att risktagande inte är något vi vill ha i svenska kärnkraftverk? Det borde vara ett tillräckligt skäl för att se till att avveckla dessa kvalitetspremier, så att man inte har någon rörlig kostnad. Jag tycker att det också borde vara lätt att vara överens om att upprätthållandet av säkerheten i kärnkraften måste vara det som är själva grunden i arbetsuppgiften och inte något som man ska få en premie för att klara av. För min del måste jag säga att det är lika orimligt att en kärnkraftsarbetare ska få en premie för att säkerheten behålls som om dagispersonal skulle få bonus för att dagisbarnen överlever skoldagen. Grunden i deras verksamhet är ju att barnen är säkra och trygga, och på samma sätt borde det för kärnkraftsarbetarna vara grunden i deras verksamhet - grunden till att de uppbär lön - att kärnkraften körs på ett säkert sätt. Man ska också notera att när den incident som ministern själv nämner i svaret, Forsmarksincidenten 2006, ägde rum fanns kvalitetspremierna redan på plats. Uppenbarligen har de inte lett till att säkerhetstänkandet blivit så högt att man kan undvika sådana allvarliga incidenter. Jag skulle vilja ha svar på om det verkligen inte är någon vits med att avveckla det här programmet.

Fru talman! Jag har ställt två frågor i min interpellation till finansministern. Den första frågan är: Vilka erfarenheter drar finansministern av den hittillsvarande debatten om regeringens dubbelmoral när det gäller bonussystem i den privata och statliga sektorn? Jag har inte fått något svar på den frågan av vare sig finansministern eller näringsministern. Min andra fråga till finansministern - jag inser att näringsministern lika gärna kan svara på frågan - var: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att hantera konsekvenserna av den förtroendeförlust hos det privata näringslivet som regeringen har åsamkats? Jag har inte fått något svar på den frågan heller. Två frågor - inget svar. Det är inte mycket till debatt. Men jag vill ändå vara positiv, Maud Olofsson, och tacka näringsministern och regeringen för den största pudel som jag har sett på länge, som regeringen gjorde för ett antal veckor sedan. Regeringen, som envetet och länge försvarade bonusreglerna i företag i den statliga sektorn och till och med förstärkte dem och gjorde det ännu mer fördelaktigt med bonusar, föll till slut för opinionstrycket och gjorde den största politiska pudel som jag har sett på mycket länge. Jag vill uttrycka ett stort tack till Maud Olofsson för att hon äntligen tog sitt förnuft till fånga. Det tog ett antal veckor. Jag kan ha överseende med att man inte har följt den vanliga regeln om att interpellationer från oss i riksdagen ska besvaras inom två veckor. Det har nu tagit sex sju veckor för Maud Olofsson att krysta fram det här svaret. Men det är bättre än om hon hade svarat inom angiven tid och sagt att hon höll fast vid de gamla bonusreglerna, som var förskräckliga. Det är väldigt bra att regeringen och Maud Olofsson nu har ändrat uppfattning i sakfrågan - inte därför att hon vill det utan därför att opinionen har tvingat Maud Olofsson till det. Det ger oss i oppositionen blodad tand. Vi kanske kan tvinga regeringen att ändra uppfattning i någon annan fråga också, till exempel a-kassan eller ungdomsarbetslösheten, som ju är förskräcklig då var fjärde ungdom är arbetslös under Maud Olofssons ledarskap. Det finns många områden där hon i fortsättningen skulle kunna bidra med pudlar och ändra uppfattning. Tack, Maud Olofsson, för att du i varje fall på det här området har ändrat uppfattning! Nu handlar min fråga om den dubbelmoral som regeringen har visat på det här området. Jag ska återge vad som sades av Anders Borg, som jag ställde frågan till men som har överlåtit till Maud Olofsson att försvara sig. Han sade att han tycker att det är särskilt svårt att motivera prestationsersättningar när verksamheten har förluster. Det fanns ju en sådan begränsning i systemet tidigare, under den socialdemokratiska tiden. Den begränsningen tog den borgerliga regeringen bort. Det är lite konstigt att Anders Borg kritiserade detta eftersom han ju själv hade bidragit till att ta bort just den inskränkningen. Nu säger näringsministern i sitt svar att enligt regeringen har "nästan alla företag . skött sig bra och ger rimliga ersättningar." Är det verkligen så? Anders Borg sade i en intervju för några veckor sedan, när debatten var som hetast, att det har skett "grova övertramp". Då syftade han på gratifikationen till Tredje AP-fondens vd och bonusutbetalningen i Svensk Exportkredit. Det kallade Anders Borg för grova övertramp, Maud Olofsson! Nu försöker hon lite förskönande i efterhand säga att det väl inte var så farligt. Nej, Maud Olofsson, ditt agerande påminner om den gamla sångleken: Än slank hon hit, än slank hon dit, och till slut slank hon ned i diket.

Fru talman! Låt mig först korrigera Eva-Lena Jansson. När vi införde de nya riktlinjerna var vi mycket tydliga gentemot styrelserna att de hade ett stort ansvar för det lönesystem de hade. Vi följer upp det med utvärderingar på olika sätt. En utvärdering visar att 12 av 51 bolag har någon typ av bonussystem - det är inte en större omfattning än 12 av 51. Utöver det har AP-fonderna ett system som innebär olika typer av bonus. Men i grunden har det inte varit någon bonusfest bland de bolag som ligger på mitt ansvarsområde. Man kan väl också konstatera att en hel del av de sakerna finns kvar från den förra regeringens period. Det är liksom inga nya avtal som har kommit till. Det visar också att styrelserna är ansvarsfulla. Det är också därför som jag tycker att styrelserna ska ha ett ansvar. Hur styr vi då? Jo, vi styr med riktlinjer och med uppföljning. Vi gör också den här uppföljningen för att det ska vara möjligt för medborgarna att se hur det ser ut i verkligheten. De nya riktlinjer som vi nu presenterar kommer naturligtvis efter en debatt. Jag tycker inte att man ska behöva misstänkliggöra statliga bolag. Jag tycker inte det. Är det så att det uppfattas på det sättet gör vi förändringar i riktlinjerna. Det är inte konstigare än så. Det som är viktigt att säga är att de nya riktlinjerna också omfattar AP-fonderna. Vi har speciella riktlinjer för dem för att också vara tydliga på den punkten. Detta gäller självklart våra dotterbolag. När det gäller de stämmor där vi inte har kunnat agera kommer vi att se till att det förändras efter de riktlinjer som är. Det kommer att bli styrelsernas ansvar, och vi kommer att följa upp det i alla sammanhang därför att vi tycker att man måste vara tydlig i det här läget. Jag hoppas att det vi nu gör kommer att inspirera det privata näringslivet och helst också fackföreningsrörelsen i ett sådant här läge. Jag tror nämligen att den typen av tydliga riktlinjer från oss i regeringen behövs för att förmå LO och andra att också bli mer aktiva på det här området. När det gäller Per Bolunds fråga har jag tittat på Strålsäkerhetsmyndigheten som har gjort en pilotstudie. Den publicerades den 10 mars 2009. Syftet var att kartlägga och analysera hur bonussystemen som tillämpas vid de svenska kärnkraftverken påverkar säkerhetsrelaterat beteende och de risker som här kan finnas. Det var deras uppdrag. De säger att resultaten av kartläggningen och intervjuerna kan tolkas som att tillämpade bonussystem inte skulle påverka säkerhetsrelaterat beteende negativt. Snarare antyder resultaten att säkerhetsbeteendet stärks där olika säkerhetsmål gjorts bonusgrundande. Nu är det inte jag som hittar på detta, utan det är faktiskt Strålsäkerhetsmyndigheten, och jag känner ett stort förtroende för Strålsäkerhetsmyndigheten när de går in och granskar. Jag kan också tycka att det är bra att de gör det, så att vi ser från ett annat håll hur den här typen av system fungerar. Därför välkomnar jag deras utvärdering. Jag tror att det är viktigt att säga att säkerhetsfrågorna måste vara A och O när det gäller kärnkraftverken. Det visar den olycka och de incidenter som har varit. Det som är det intressanta i den här debatten är ju vad Socialdemokraterna vill och vad oppositionen vill. Ni vill ju gå tillbaka till de gamla riktlinjerna, där det ska vara bonusar. Jag tycker att det skulle vara spännande att höra från Eva-Lena Jansson och framför allt från Bosse Ringholm - jag vet inte riktigt hur det är med Miljöpartiet - varför ni vill ha kvar bonusarna i ledningssystemen. Är det inte dags nu, om regeringen har lagt fram bra förslag och bra riktlinjer, att stödja regeringen i den här förändringen? Då har vi en väldigt bred enighet i den här frågan. Det finns tillfälle att berätta om det här, om ni kanske har tänkt om och tycker att regeringen lägger fram ett bra förslag som ni kan vara med och stödja.

Fru talman! Jag skulle gärna svara på Maud Olofssons fråga om jag visste hur länge det här nya systemet skulle gälla. Den här regeringen ändrar ju sig gång på gång. Om det här gäller framöver tror jag att det är väldigt intressant att titta närmare på det. Jag tycker att det är en bra förändring att man har tagit bort de förändringar man gjorde. Fru talman! Jag vill också påminna om vad statsrådet sade i den debatt vi hade när hon pekade på de socialdemokratiska riktlinjerna, som var mycket tuffare än dem som regeringen införde när man då öppnade för det generösare bonussystemet: "De tidigare riktlinjerna var alltför detaljorienterade och var därför svåra för styrelserna att tillämpa och ingrep i stor utsträckning i styrelsens ansvar att hitta rätt ersättningsstruktur till de ledande befattningshavarna. Vi vill att de statligt ägda företagen ska ha samma förutsättningar som andra företag även i dessa delar." Det vi har sett är att många stora privata företag har haft system med väldigt höga bonusar. Jag vill säga att det här inte gällde generellt för företagare. Jag tror att många företagare, framför allt små företagare, inte alls kan känna igen sig i den här debatten. Där har man inte alls de här ersättningarna och framför allt inte de här lönerna, som vi har pratat om. Det är alltså en kritik mot det man har gjort tidigare, och nu gör man en förändring. Då blir min fråga: Varför gör man den här förändringen? Näringsministern trodde ju uppenbarligen på detta. Jag ställde också en fråga, eftersom finansminister Anders Borg har lämnat över den interpellation jag ställde till honom, om finansministern tänkte sätta sig in i det här systemet. Det var viktigt för mig att veta, för han har varit med och tagit beslut. Han stod alltså efter sommaren 2008 och kritiserade bonussystem, trots att han själv hade varit med och tagit beslut om att införa det. Regeringen är ansvarig. Regeringen har varit delaktig i att ge Vin & Sprits förra chefer saftiga säljbonusar, som man uttrycker det på tidningsspråk. Man får alltså nära 2 miljoner utöver ett avgångsvederlag på 5,6 miljoner kronor. Det är viktigt att veta vad regeringen tycker om det. Är det någonting man fortsättningsvis kommer att uppmana till, till exempel om man nu säljer SBAB? Och vad hände när man sålde Carnegie? Blev det någonting extra till Riksgälden? Blir det någonting extra om man säljer Nordea eller Telia? Det skulle jag gärna vilja veta därför att det har funnits ett sådant avtal när det gäller Telia. Då är det bra om vi får reda på det nu. Anledningen till att jag har lyft fram debatten och att jag redan 2006 debatterade detta när jag kom in i riksdagen är att jag har sett bonussystem inifrån när jag jobbade på Posten. Då gav man chefer på lägre nivåer bonus för att ta ansvar i framtiden, medan vi som jobbade där, vi postanställda, inte fick bonus, för vi hade jobbat för mycket övertid. Vi hade nämligen passerat våra målsättningar. Jag har sett avarterna, och jag har inte tyckt att det har varit speciellt positivt. Nu har vi dessutom sett att det har varit kritik mot de här bonussystemen för att de har ökat risktagandet. Vi har sett det inom bankvärlden. Då är det viktigt att vi inte har det här inom de statliga bolagen. Jag håller med Maud Olofsson om att vi inte ska ha det här. Jag tycker att det är bra att Maud Olofsson har ändrat sig. Jag tycker att hon borde ändra sig också när det gäller jobbpolitiken och a-kassan, men det är en helt annan fråga. Den får vi ta vid ett senare tillfälle. Men, fru talman, jag hoppas få svar på om finansministern nu kommer att sätta sig in i de här riktlinjerna, som regeringen har antagit. Vi får väl se hur länge de gäller.

Fru talman! Det var tyvärr inte så mycket svar jag fick på det jag frågade om. Det jag frågade om gällde lite mer specifikationer kring hur de nya reglerna egentligen är utformade, eftersom det är väldigt oklart, till exempel när det gäller dotterbolag. Jag ställde frågan: Kommer dotterbolag att omfattas av det här? Jag tycker att det är viktigt att notera att en vd i ett dotterbolag, till exempel i Vattenfall, om man tar Forsmarksgruppen, ofta kan ha betydligt fler anställda under sig än en vd i ett bolag som är direkt ägt av staten, till exempel Exportkreditnämnden eller SBAB. Därför tycker jag att det är väldigt befogat att få ett svar på den frågan: Omfattas dotterbolagen också av de här nya reglerna, och ska de då också avskaffa sina bonussystem för beslutsfattare? Sedan känner jag mig inte särskilt mycket tryggare av det uttalande från strålskyddsmyndigheten som ministern hänvisade till. De tyckte att man kunde notera att detta inte påverkade negativt, men i övrigt är det väldigt flytande och vaga påståenden som har kommit därifrån. Som jag var inne på i mitt tidigare anförande är det viktigt att se att det system som man hade, och fortfarande har, för kvalitetspremier på Forsmark även fanns när den här mycket allvarliga incidenten inträffade - som jag förstår det uppfattade också näringsministern det som en väldigt allvarlig incident. Då fick man ett strömavbrott som gjorde att man inte fick någon el i kontrollrummet. Man tappade greppet över utvecklingen i reaktortanken. En tredjedel av det vatten som täcker reaktorhärden försvann under det här strömavbrottet. Om det hade fortsatt under en längre tid vet man inte vad som hade kunnat hända. Ledande experter har konstaterat att utvecklingen var så allvarlig att vi var nära en svensk härdsmälta. Detta borde göra att man verkligen gräver i grunden för att se var problemen finns. När man då ser att ett sådant här system med kvalitetspremier fanns på plats redan då borde man väldigt noga överväga om det inte är läge att se över och ta bort de rörliga premierna. När man gick igenom efter den väldigt allvarliga incidenten vad som hade orsakat den var det många i personalen som vittnade om att det hade varit en längre tids degradering av säkerhetskulturen. Man hade konsekvent satt lönsamheten före säkerheten. Jag vill mena att ett system med kvalitetspremier som medger en sådan utarmning av säkerhetstänkandet inte kan vara värt att hålla fast vid. Jag hoppas att ministern kan dela den uppfattningen. Jag vill snarare hävda att man kan misstänka att premiesystemet har spätt på problematiken med dålig säkerhet. Man måste också konstatera att det här inte var ett enskilt tillfälle. Säkerhetsproblemen har fortsatt efter incidenten 2006. Förra veckan avslöjades det att radioaktivt vatten hade läckt i Forsmarkverket. Man har haft kontinuerliga problem med säkerheten hela vägen. Frågan måste ställas om det är rimligt att man ska få en premie för att klara av något som måste vara kärnan i verksamheten eller, med näringsministerns egna ord, vara absolut högsta prioritet. Är det rimligt att sådant ska ge premier? Är det inte rimligare att det som är kärnan i verksamheten får man ersättning för i form av fast lön? Det är det som utgår för alla som arbetar för att man ska sköta sitt jobb helt enkelt. Jag känner mig inte tryggare av det som lästes upp från strålskyddsmyndigheten. Jag skulle helst vilja ha ett besked om det inte finns anledning för regeringen att se till att Vattenfall ser över de här reglerna, att man går ifrån att bara prata om ledningar och vd:ar och tittar på de system som finns inom övriga verksamheter för vanliga anställda. Finns det inte risk för att systemen styr åt fel håll? Ett system med rörliga ersättningar eller kvalitetspremier tycker inte jag passar ihop med kärnkraften som i grunden bygger på att man har en stabilitet och rutiner år från år.

Fru talman! Bonusdebatten har många dimensioner. Jag har valt att i min interpellation fokusera på två frågor. Det första är den dubbelmoral som regeringen hela tiden har visat i den här debatten. Regeringen hade länge, inte minst via finansministern, väldigt mycket kritik mot det privata näringslivets bonusar. Det var säkerligen en korrekt kritik. Samtidigt, som Eva-Lena Jansson påvisade förut, var finansministern inte ens medveten om att regeringen hade ökat möjligheterna till bonus i den egna statliga sektorn. Det är naturligtvis en dubbelmoral som är rätt påfrestande. Å ena sidan kritiserar man det privata näringslivet för överdriven bonusverksamhet, å andra sidan vet man inte om att man har det i den egna verksamheten och ansvar för till och med vidgade bonusar. Maud Olofsson försvarade länge de vidgade möjligheterna för bonusar i den statliga sektorn. Det var en dubbelmoral. Jag har ställt frågan: Vilka slutsatser drar regeringen av den här debatten om regeringens egen dubbelmoral? Nu har Maud Olofsson valt att inte svara på frågan i interpellationssvaret. Det är ett vanligt knep att tala om något annat och tala om vad vi socialdemokrater tycker. Vi socialdemokrater tycker att alla steg som regeringen tar i riktning mot att göra sig kvitt bonusar är bra. Därför sade jag förut att jag uppskattar att regeringen har ändrat uppfattning i den här frågan. Sedan vet vi inte hur länge regeringens uppfattning står fast. Regeringen vinglar än hit och än dit, vilket Maud Olofsson är ett levande bevis för. Min andra fråga har handlat om vilka slutsatser regeringen drar för att återfå det förtroende som regeringen uppenbarligen inte har i näringslivet när det gäller den här debatten. Näringslivet har väl skäl att vara mycket kritiskt mot regeringen när regeringen har en sådan dubbelmoral i frågan. Maud Olofsson säger: Vi ska nu föra samtal med näringslivet om de ska kunna bättra sig och ta över våra regler. Det är kanske inte de rätta läromästarna när Maud Olofsson och Anders Borg går till privata näringslivet och säger: Ni ska göra som vi, säga en sak och göra en annan sak. Det var väl opinionen som tvingade Maud Olofsson att ändra uppfattning? I sak har väl Maud Olofsson samma uppfattning som tidigare? Maud Olofsson sade: Visst måste vi få ha kvar bonussystemen. Hur ska annars sopåkarna och byggnadsarbetarna kunna ha kvar sina lönesystem? Det är ungefär som om ett lönesystem och ett bonussystem vore i samma härad, i samma värld. Det är två skilda ersättningsnivåer, två skilda världar. Men det var Maud Olofssons försvar för att hon hade förbättrat möjligheten att öka insatserna för bonus i det statliga systemet. Min andra fråga är: Hur ska Maud Olofsson, Anders Borg och andra som har varit företrädare för den här dubbelmoralen och som nu har ändrat uppfattning under galgen på slutet kunna föra samtal med det privata näringslivet? Ska de säga till dem: Passa er i fortsättningen! Om ni inte gör si och så kommer vi att vidta de och de åtgärderna. Maud Olofsson har passat i den frågan också. Hon har inte svarat på den frågan heller i interpellationssvaret. Därför står, Maud Olofsson, mina två frågor obesvarade. Du har möjlighet nu i dina kvarstående anföranden att svara på det som du inte har svarat på i det skriftliga svaret. Hur var det med dubbelmoralen? Och vad tänker regeringen göra nu för det privata näringslivet efter att man har skadat och kritiserat det och varit förnumstig? Efter det ska man fortsätta att försöka övertyga det privata näringslivet om en annan ordning. Hur pass framgångsrik kommer regeringen att vara där med tanke på att regeringen har gjort så många självmål i den här frågan? Än slank hon hit, än slank hon dit, och sedan slank Maud Olofsson ned i diket. När ska hon komma upp ur diket?

Fru talman! Jag begärde ordet, för jag tycker att den här diskussionen, den här debatten börjar att få lite märkliga dimensioner. Såvitt jag förstår gjorde regeringen en förändring av bonussystemet 2006, eller om det var 2007, som innebar att det skedde en revidering av de principer som tillämpades av den dåvarande regeringen. Förändringen innebar att man öppnade för något större bonusar. Det var en förändring som nu är återtagen. Jag tycker att det är bra, och jag tycker att det är värdefullt att regeringen så tydligt nu deklarerar att man föregår med gott exempel och tar bort allt vad bonusar heter. Men såvitt jag förstår kvarstår oppositionen med den uppfattning som den förra regeringen både hade och tillämpade, vilket gör att oppositionen inte på samma konsekventa sätt som nu alliansregeringen gör vill ta bort bonussystemen. Om jag rätt hann skriva upp vad som sades var det: Bra förändringar när man har tagit bort de förändringar man gjorde från regeringens sida. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att oppositionen kvarstår vid tillämpningar som gällde sedan tidigare. Jag tycker att det är bra att regeringen som statens representant för företagsägandet blir tydligare i sin ägarstyrning. Det är bra att staten som ägare går före. Offentligt ägda företag har ett särskilt ansvar för att tillämpa ersättningspolicyer och därmed ersättningsnivåer som har en bred acceptans. Det är viktigt att den här debatten tydliggör att det måste skapas långsiktiga spelregler som gäller över tid och som inte förändras på grund av kortsiktiga politiska strömningar. Det ska vara långsiktiga spelregler som tydliggör ägardirektiv bland statliga företag och i det privata näringslivet.

Fru talman! Låt mig först säga att det är viktigt att tala om att alla styrelser ska följa de här riktlinjerna. Som jag säger kommer vi att följa det med utvärdering, precis som vi har gjort med de genomgångar som vi nu har gjort med alla bolag. Vi styr det också genom att vi har samtal med ordföranden i respektive bolag en gång per år, där vi går igenom aktuella frågor för bolagen. Det är klart att det är mycket frågor kring det här. Men vi är väldigt tydliga med att styrelsen måste ta ett ansvar. Vi som regering ska inte sitta och i detalj granska varje avtal. Vi ska titta på dem och se om de följer de riktlinjer som finns. Gör de inte det får man ha samtal med de berörda bolagen. Men vi lägger ett stort ansvar på styrelserna. Visa av debatten om AMF har vi rätt att ställa krav på styrelser. Man kan inte säga att man inget visste och inte kunde läsa papperen. Så kan det inte funka. Vi måste ha styrelser som är kompetenta och som kan läsa de avtal som finns. Vi styr med ägardirektiv och riktlinjer. Ja, dotterbolagen omfattas av detta. Det sade jag i mitt förra anförande. Det är tydligt skrivet. Det är också tydligt skrivet vad som är ledningsgrupp och hur det ska definieras. Vi har också tydliggjort i riktlinjerna hur vi ser på ersättningar, pensioner och de anställdas roll kontra ledningsgruppen. Vi tycker att anställda kan omfattas av denna typ av resultatlöner. Det är en viktig del i riktlinjerna. Det är intressant att diskutera kärnkraftsindustrin. Jag tror att du och jag, Per, är helt överens om att vi ska ställa hårda säkerhetskrav på Vattenfall och alla andra bolag. Men säger strålskyddsmyndigheten att detta är riktlinjer och regler som främjar säkerheten har vi all anledning att lita på det. Vi har dock anledning att fortsätta att följa säkerhetsutvecklingen. Det gör jag som ägare gentemot Vattenfall. Hur lever man upp till de tuffa säkerhetskrav som vi har? Det är ett ständigt återkommande arbete som vi jobbar med gentemot Vattenfall. Den verkligt intressanta debatten är: Vad tycker Socialdemokraterna? Den 17 mars deltog Sven-Erik Österberg i bonusdebatten. Då sade han: "Nu är det här med bonus väldigt komplicerat, för ska man ha en riktigt analyserad bild är det klart att det finns fördelar med bonussystem där ägaren belönar i en önskad riktning." Vidare sade han: "Jag tycker att man ska nyansera bilden av bonussystemen." Och så fortsatte han. När jag lyssnar till Bosse Ringholm och Eva-Lena Jansson får jag inte heller klart för mig vad Socialdemokraterna tycker. Ni säger att ni inte kan ha en åsikt i dag eftersom ni inte vet hur länge detta gäller. Det låter som den obotfärdiges förhinder. Ge er! Ställ upp på det som regeringen skriver i riktlinjerna! Då får vi en bred politisk enighet. Bortse från den nesa det innebär att regeringen lägger ett förslag som ni faktiskt tycker är bra och ställ er bakom detta i stället för att framhärda att vi ska ha kvar bonussystemet! Det är ju det ni tycker om ni ska gå tillbaka till era egna riktlinjer. Det är tydligt mot styrelserna men också mot det privata näringslivet. Som svar till Bosse Ringholm säger jag att det är klart att det privata näringslivet kommer att se det vi gör som en förebild. Det är klart att man kommer att inspireras av det. Kan vi nå så långt att till och med fackföreningsrörelsen inspireras av detta är det ännu bättre. Ge besked att ni ställer bakom detta! Eller ska ni framhärda i att ni fortsatt ska ha bonus i de statliga bolagen? Då tror jag att ni får en ganska tuff debatt, inte minst i ert eget parti.

Fru talman! Det är alltid roligt att debattera med Maud Olofsson. Detta dokument presenterades för medierna i går. I dag har jag fått det i min hand. Det är de nya riktlinjerna. Jag vill gärna analysera vad de betyder. Vad betyder det att styrelsen "ska redovisa de särskilda skäl som finns för att i enskilt fall avvika från regeringens riktlinjer"? Är detta ett fribrev för att ge Vattenfalls dotterbolag extra bonusar om det köper in sig i mer kärnkraft? Det vet inte jag. Jag vet inte om detta kan vara ett sådant fribrev. Därför kan jag inte på rak arm säga om vi tycker att riktlinjerna är fullödiga. Vi måste analysera dem först. Vi fick dem i går. Regeringen har pratat om dem i en månad, men vi såg dem inte förrän sent i går och då på text-tv. Det som hände, och det är viktigt att ta upp i debatten, fru talman, är att för drygt en månad sedan jämförde näringsministern bonusar i statliga bolag med ackord för byggnadsarbetare och sopkörarnas beting. Hon sade: Om vi tar bort bonusarna från statliga bolag, vad händer då med byggnadsarbetarnas ackord och sopkörarnas beting? Kan vi ha kvar dem? Jag tyckte att det var en enfaldig jämförelse, men det var min åsikt. Jag tycker inte att man kan jämföra det; det är helt skilda saker. Vi talar om bonusar för välavlönade vd:ar som har mångmiljonbelopp i årslön. Jag har tagit upp ett sådant exempel. Förra vd:n för Vin & Sprit fick 2 miljoner utöver ett avgångsvederlag på 5,6 miljoner. Jag har också ställt frågan om finansministern ska få information om vad det är som gäller så att han kan uttala sig och ha fakta på bordet. Jag har inte fått svar på det. Fru talman! Jag lämnar över talarstolen till de andra interpellanterna och hoppas att vi kan få skriftliga svar, kanske från TT, så småningom.

Fru talman! Det är lite glidande vad strålskyddsmyndigheten egentligen har sagt. I det som Maud Olofsson läste upp förut kunde strålskyddsmyndigheten konstatera att bonussystem inte försämrade säkerheten och att det möjligen kunde främja säkerheten. I sitt senaste anförande sade ministern dock att det är klart och tydligt att bonussystem främjar säkerheten. Det kanske är bra att hålla sig till vad strålskyddsmyndigheten faktiskt har sagt så att vi kan diskutera det. Jag vill fortfarande ha ett svar på den andra frågan jag hade. Finns det särskilda skäl ska man fortfarande kunna ha bonusar kvar i de statliga bolagen, har regeringen skrivit i sina riktlinjer. Vilka särskilda skäl kan det röra sig om? Det vore bra att få ett svar på den frågan. Regeringen skriver i sina riktlinjer, precis som ministern sade, att det under vissa förutsättningar ska vara möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det tolkar jag som att det finns en restriktion. Man ska inte ge det lättvindigt, utan man ska ha speciella krav när det gäller rörliga löner även för andra anställda än dem som är ledande befattningshavare. För mig stämmer det över huvud taget inte överens med att man då väljer att ge det till människor som arbetar på kärnkraftverk. De borde ha som sin absoluta kärnuppgift att se till att kärnkraftverken körs på ett säkert sätt. Uppenbarligen är förutsättningarna uppfyllda här. För att man ska kunna garantera säkerheten ska man ha en rörlig ersättning. Det räcker inte med en vanlig lön. Det känns inte rimligt. Tycker ministern att det är rimligt att man ska få en premie för att klara av något som måste vara kärnan i den verksamhet man bedriver?

Fru talman! Maud Olofsson har uppenbarligen en ådra av humor som hon har lyckats dölja för oss tidigare. Maud Olofsson säger nämligen att när regeringen ska träffa det privata näringslivet kommer regeringen att framstå som ett föredöme. Det måste vara årets skämt, i varje fall i kammaren. En regering som har åkt än hit än dit, en regering som först har försvarat och förstärkt bonusar och ändrat i den tidigare socialdemokratiska regeringens system och gjort bonusarna ännu mer förmånliga, en regering som efter opinionens tryck har tvingats ändra sig 180 grader är inget föredöme för det privata näringslivet. Vi har en regering vars representanter, finansministern och finansmarknadsministern, har kritiserat det privata näringslivet för storvulna bonusar och sedan lite skamset tvingats konstatera: Oj, vi har också bonusar i den statliga sektorn. Vi har till och med från den borgerliga regeringens sida förstärkt de där statliga. Tror Maud Olofsson verkligen att denna regering är något slags föredöme för det privata näringslivet? Det var i och för sig trevligt att märka att näringsministern har lite skämtlynne, för gör man bort sig så som Maud Olofsson har gjort är väl enda lösningen att försöka skämta bort sin position i sammanhanget. Jag har ställt två allvarliga frågor. Vad drar regeringen för slutsats av den dubbelmoral regeringen har haft i ämnet? Vad tänker regeringen säga till näringslivet för att återfå det förtroende som man uppenbarligen har förlorat? Jag har inte fått något svar. Maud Olofsson försöker med den gamla taktiken att vi socialdemokrater vill ha mer bonus. Maud Olofsson får sluta snacka om det. Vi socialdemokrater har tvingat regeringen att avstå från de överdådiga bonusar som ni införde tidigare. Vi kommer att fortsätta att bevaka vartenda steg ni tar. Vi litar inte på er. Men det är bra så länge ni går i rätt riktning i varje fall.

Fru talman! Jag tycker att det är bra, och det tål att sägas från den här talarstolen, att regeringen nu pekar ut tydliga riktlinjer för statliga företag. Man har skapat ägardirektiv som innebär att styrelsen har fått tydliga och väl utformade spelregler. Bonusarna är borttagna. Men den här debatten visar också på att det finns en tydlig skiljelinje mellan regeringen och oppositionen. Regeringen har tagit bort bonussystemen. Oppositionen förfäktar den uppfattning som tillämpades före det senaste valet och som innebär att man accepterar bonusar. Jag skulle vilja vädja till oppositionen att inta en annan position. Ställ upp på den av alliansregeringen beslutade riktlinjen eller policyn att vi i de statliga företagen inte ska tillämpa bonussystem. Jag vill tacka näringsministern för regeringens ställningstagande.

Fru talman! När jag pratade om Strålsäkerhetsmyndighetens pilotstudie läste jag innantill. Man skriver att resultatet "snarare antyder att säkerhetsbeteende stärks där olika säkerhetsmål gjorts bonusgrundande". Det är en viktig signal från Strålsäkerhetsmyndigheten. Trots det har vi ju andra system som ska kolla säkerheten på kärnkraftverken, och vi ska naturligtvis trycka på för att göra det bättre. Det är klart att vi ska trycka på som ägare gentemot Vattenfall. Det gör vi ju redan i våra samtal. Det finns inget viktigare än säkerheten. Det är givet att det också ska genomsyra bolagets hållning. När det gäller de anställda är det viktigt att säga att vi tycker att ersättningen till ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Det skriver vi i riktlinjerna. Ersättningarna ska inte vara löneledande, som det blev under sossetiden, i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. De ska också vara vägledande för den totala ersättningen till övriga anställda, det vill säga att det finns värderingar i de här riktlinjerna som styrelserna måste följa. Det den här debatten visar är ju att det är regeringen som är offensiv och att oppositionen inte vet vart den ska ta vägen. Jag tycker att det är intressant att Socialdemokraterna så hårdnackat står fast vid att ni ska ha bonussystem. Varför gör ni det? Är det LO och Socialdemokraterna som nu ska driva att vi ska ha bonussystem i AMF och i de statliga bolagen? I så fall är det en otroligt intressant utveckling. Jag tror att det är viktigt för svenska folket att få reda på vad det är för hållning ni intar och vilka ställningstaganden ni vill göra. Vi välkomnar er att stödja regeringen sedan ni har analyserat detta, för det tror jag är den absolut enda rimliga hållningen. Lite utmanande så här inför första maj tror jag att det blir Socialdemokraterna och LO som på sina plakat ska ha: Behåll bonusar i de statliga företagen! Det blir omöjligt att gå ut i förstamajtåget med de kraven.