Regeringens ordval

Interpellationsdebatt 28 augusti 2008
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 118 Sven Otto Littorin (M)

Fru talman! Monica Green har frågat statsministern om han har för avsikt att uppmana sina regeringskolleger att fortsättningsvis döpa sina så kallade reformer till deras rätta namn. Interpellationen har lämnats till mig. Regeringen vill förändra och förbättra förutsättningarna för unga på arbetsmarknaden. Detta gör vi genom en rad åtgärder, vars tydliga fokus är att de ska leda till ett jobb. Vad gäller jobbgarantin för ungdomar är vår ambition att den i högre utsträckning än tidigare regeringars ungdomsprogram ska leda till arbete. Jobbgarantin syftar till att ge ungdomar ett omfattande stöd redan efter tre månaders arbetslöshet. Garantin tar sin utgångspunkt i individen. Genom coachning och matchning identifieras vilka behov av utbildning och praktik som kan leda vidare till jobb. Dessutom ska kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen spela en viktig roll i jobbgarantin för att varje individ ska få rätt stöd. Om en ungdom efter 15 månader ändå inte har fått ett arbete kan han eller hon anvisas till fortsatt stöd inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Sedan starten i december förra året till och med slutet av juni i år har 17 000 personer deltagit i jobbgarantin för ungdomar. Av dessa har ungefär en tredjedel lämnat garantin för ett arbete. Merparten av jobben är utan stöd. Regeringen har sedan hösten 2006 lagt en stabil grund för regelförenklingsarbetet för att målet med att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010 ska kunna nås. Vi har en handlingsplan där departement och myndigheter redovisat 600 förenklingsåtgärder. Närmare 200 av dessa är redan genomförda. I en rapport från Svenskt Näringsliv, Näringspolitikens nästa steg - från anslagsstyrning till framsynthet , från juni 2008 framgår följande: "Utan tvekan är den nuvarande regeringens regelförenklingsprogram det mest ambitiösa hittills i Sverige." Benämningen "kommunal fastighetsavgift" betonar skillnaden mellan det nya och det gamla systemet för löpande beskattning av bostäder och tydliggör det nya systemets koppling till kommunernas ekonomier. Införandet av den kommunala fastighetsavgiften har för de allra flesta inneburit en sänkt löpande boendebeskattning jämfört med de regler som gällde före regeringsskiftet. Jag vill därför avsluta med att konstatera att det inte finns någon anledning att kalla dessa reformer för något annat än i dag.

Anf. 119 Monica Green (S)

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag ställde frågor till statsminister Fredrik Reinfeldt om ordvalen från den borgerliga regeringens sida. Av någon anledning har Sven Otto Littorin åkt på att svara. Jag vet inte riktigt varför, men vi kan ha en diskussion om ordvalen. Jag tänker senare i mina interpellationsdebatter också diskutera arbetslösheten och den ökande långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Men först det här med ordvalen. Jag tittade i konsumentköplagen vad som gäller för konsumenter när de ska köpa någonting. I 16 § står det att en vara, tjänst eller installation ska stämma överens med beskrivningen som säljaren har lämnat. Om varan är felaktig och säljaren har underlåtit att upplysa om det har konsumenten rätt att få pengarna tillbaka. Om man slår upp ordet "garanti" i en ordbok kan man läsa att det är ett avtal, ett löfte om att vissa förutsättningar ska uppfyllas. Det är här jag kommer in på mina frågor om regeringens ordval. Varför väljer man vissa ord som man sedan inte uppfyller? Jag har tagit några exempel i interpellationen; vi kan diskutera dem. Men jag har också några fler exempel. Ordet "garanti", vad står det egentligen för hos regeringen? Som jag sade står det i en ordbok att det är ett avtal eller ett löfte om att vissa förutsättningar ska uppfyllas. När det gäller "jobbgarantin" stämmer inte det som regeringen har sagt. Det är ingen jobbgaranti om man tittar på vad ordet betyder. Därför stämmer inte det ordvalet. Det är samma sak med "förenklade regler för småföretagare". De har hittills inneburit mer krångel, högre kostnader och högre arbetsgivaravgift för småföretag. Det som man kallar "sänkt fastighetsskatt" eller till och med "borttagande av fastighetsskatt" - det var löftet - har blivit en kommunal avgift. Den höjs varje år i takt med att taxeringen ökar ute i landet. Bland annat i Skaraborg och på många andra håll i landet höjs skatten varje år. Alltså är det inget borttagande av fastighetsskatten, som regeringen har sagt. Jag hänger alltså upp mig på ordvalen. Jag skulle kunna ge fler exempel. Bensinskatten skulle "tas bort" eller i alla fall "sänkas". Det blev aldrig någonting. Dessutom hade man löfte om att det aldrig skulle vara "vård efter plånbok". Nu vet vi att rika kan köpa sig före i kön. Det finns exempel på exempel som visar att regeringen har gjort ordval som förskönar verkligheten för väljarna. Man uppfyller inte det som orden betyder. Det var det jag ville diskutera med Fredrik Reinfeldt, och det får gärna Sven Otto Littorin förklara för mig.

Anf. 120 Sven Otto Littorin (M)

Fru talman! Monica Green frågar varför statsministern inte tar interpellationsdebatten. Jag måste naturligtvis påminna om att regeringen är kollektivt ansvarig för sina beslut. Jag har, som Monica Green säkert vet, inga problem med att ta ytterligare en interpellationsdebatt. Vi närmar oss 200. Monica Green gör sig lite lustig över de olika namn som finns på politiska reformer. Låt mig påminna lite grann om en del socialdemokratiska begrepp som vi har blivit begåvade med under de tolv senaste åren som Socialdemokraterna satt i regeringsställning. Jobb- och utvecklingsgarantin ersatte den gamla aktivitetsgarantin. Det är många som hellre skulle ha kallat den inaktivitetsgarantin, eftersom det var det den faktiskt var. Det var en garanti för utbetalning av ersättningar, ingenting annat. Varför inte nämna ungdomsgarantin? Vad var den för någonting? Var det en garanti för att man skulle fortsätta att vara ung? Då kanske jag skulle vilja anmäla mig. Men i själva verket var det en garanti för längre arbetslöshetsperioder. Det var precis vad IFAU och andra visade att den ledde till. Min personliga favorit är den valslogan som Socialdemokraterna använde sig av i valrörelsen 2006: Alla ska med. Samtidigt lämnade man var femte svensk i arbetsför ålder på perrongen. Poängen med detta är naturligtvis att det är lätt att raljera över namn och begrepp. Det kan jag nu överlåta åt Monica Green att göra. Själv kommer jag att fortsätta att arbeta med innehållet och målet, full sysselsättning, att alla som vill och kan vara på arbetsmarknaden också ska ha möjlighet att vara det. Även i det sammanhanget kan man påminna om att Socialdemokraternas definition av full sysselsättning var 4 procents öppen arbetslöshet. Resten brydde man sig inte om.

Anf. 121 Monica Green (S)

Fru talman! Tack för svaret. Jag raljerar inte över att Fredrik Reinfeldt inte är här. Jag vet att regeringen är kollektivt ansvarig. Det var också därför som jag ställde följdfrågorna även när det gällde de förenklade reglerna för småföretagarna som inte infriats och löftet om borttagandet av fastighetsskatten. Det var för att regeringen är kollektivt ansvarig och för att Littorin fått uppgiften att svara på mina frågor. Jag vill veta det. Om Sven Otto Littorin bara vill prata om jobbgarantin och den tidigare ungdomsgarantin kan man konstatera att bara var tredje ungdom har fått jobb i den så kallade jobbgarantin. Det har vi pratat om många gånger. Arbetslösheten sjönk under våra senare år vid regeringsmakten och under era första år vid regeringsmakten. Den vänder nu, och vi ser andra orosmoln. Ni har nu regerat i två år. Det tar två år innan en regerings politik biter, som ni själva har sagt. Nu biter den. Det visar sig att arbetslösheten stiger och att många prognoser visar på att det blir en 7-procentig arbetslöshet. Det är inte att uppfylla de löften som man har gett. Jag menar inte att raljera över de här orden. Jag tycker att väljare ska ha rätt att få veta vad det är som ska genomföras. Svenska folket måste få veta vad det är man menar med sina reformer. Då får man fundera en eller två gånger till innan man sätter en rubrik på en reform så att man uppfyller det. Är det så att de förenklade reglerna för småföretagen ska bli förenklade så småningom? Hittills har det blivit tvärtom. Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagen har blivit höjda, och det som skulle ha varit förenklingar har inneburit att det har blivit krångligare. Det kan Sven Otto Littorin gärna få svara på.

den 31 juli

Interpellation

2007/08:800 Regeringens ordval

av Monica Green (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Regeringen hävdar att många av dess vallöften har infriats. I själva verket har man bara ändrat betydelsen för vissa ord i många så kallade reformer. Som exempel kan nämnas:

-      Jobbgaranti för ungdomar, som inte betyder garanti för ett jobb, utan en kurs i hur man skriver sitt cv.

-      Förenklade regler för småföretagare, som inte innebär mindre utan mer krångel och högre kostnader för småföretagarna.

-      Sänkt fastighetskatt har bytt namn till kommunal avgift och har lett till att åtminstone 200 0000 småhusägare runt om i landet har fått höjd skatt i stället för sänkt som lovades i valet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsministern om han har för avsikt att uppmana sina regeringskolleger att fortsättningsvis döpa sina så kallade reformer till deras rätta namn.