Regeringens hantering av presstödet

Fru talman! Helene Petersson i Stockaryd har frågat mig vad jag tänker göra med anledning av den skrivelse från Europeiska kommissionen daterad den 7 november i vilken det svenska systemet för presstöd ifrågasätts. I skrivelsen underrättar kommissionen Sverige om sin preliminära uppfattning om det svenska presstödets förenlighet med den gemensamma marknaden. Det framkommer för det första att skrivelsen endast handlar om driftsstödet till dagspressen och att distributionsstödet inte är uppe för diskussion just nu. För det andra anser man att driftsstödet, inklusive de ändringar som riksdagen beslutade om 2006 och som anmäldes till kommissionen i september i år, är ett så kallat befintligt stöd. Detta betyder att ändringarna kan träda i kraft den 1 januari 2009 utan att tidningarna löper risk att behöva återbetala det stöd som har betalats ut från detta datum. Vad gäller det befintliga stödets förenlighet med den gemensamma marknaden ifrågasätts om stödet behövs i mer tätbefolkade områden. Dessutom skriver kommissionen att de höga stödbeloppen i storstadsområdena inte förefaller stå i proportion till syftet med stödet. Dessa synpunkter är inte nya för oss utan stämmer väl överens med vad regeringen har fått besked om i dialogen med konkurrensdirektoratet om presstödet som inleddes i början av 2007. De svenska myndigheterna ska, som interpellanten också påpekar, reagera på skrivelsen senast i början av december. Det pågår ett arbete i Regeringskansliet med att ta fram ett svar, och jag kan inte föregripa detta här och nu. Jag vill bara påminna om regeringens hållning, vilken är att presstödet är viktigt för mediemångfalden.

Fru talman! Tack, kulturministern, för svaret! Jag har en viss förståelse för att kulturministern inte vill föregripa det arbete som pågår i Regeringskansliet. Vi fick besked i dag om att kulturministern kommer till KU nästa vecka för information. Jag är ändå lite otålig, och det är inte bara jag som är det. Vi har nämligen en hel bransch som också är otålig. Vi har 77 tidningar som inte riktigt vet vilket regelverk som kommer att gälla efter den 1 januari 2009. Branschen har levt med denna osäkerhet i två år. Nu har vi fått ett besked från kommissionen att det är ett befintligt stöd och att ändringarna inte har ändrat klassificeringen. Det här är ett bra och tydligt besked som innebär att ändringarna kan genomföras, vilket kulturministern också skriver i svaret, utan att något företag skulle riskera att behöva betala tillbaka det. Min första fråga till kulturministern är: Kommer riksdagens beslut från 2006 med justeringarna av presstödet att träda i kraft den 1 januari 2009? Det är just detta besked branschen väntar sig. Ska jag och branschen tolka det ministern skriver i svaret som att det faktiskt kommer att bli så eller öppnas det bara upp en möjlighet efter kommissionens svar och det här är ett citat därifrån? Det nya presstödet som vi tog beslut om 2006 öppnar många möjligheter. Det är inte bara det att stödnivån höjs, vi sänker också inträdeskraven. Det finns många tidningar som har jobbat hårt på att försöka nå upp till de här nivåerna, och för dem är det ett mycket viktigt besked. Jag koncentrerar mig i denna omgång på om det kommer att bli ett genomförande den 1 januari. Min andra fråga är om regeringen i så fall har övervägt några övergångsbestämmelser. Det finns nämligen en del i det nya regelverket där vi går från 51 procent eget redaktionellt material till 55 procent. Eftersom hela branschen i två års tid har levt i osäkerhet finns det, vad jag har hört, tidningar som är lite oroliga för om man kommer att kunna leva upp till detta. Regelverket går ju bakåt i tiden. Stödet 2008 baseras på vad som har hänt 2007, och eftersom man levde i ovisshet 2007 kan det finnas tidningar som är på gränsen. Frågan är alltså: Har ni tittat på övergångsbestämmelser eller vet vi kanske till och med att det inte finns några tidningar som behöver det? Det kanske är klart att alla har möjlighet att även 2008 i så fall få stöd. Det är ett väldigt viktigt besked, och jag tycker att det är regeringens ansvar att verkligen se till att inte några tidningar kommer i kläm i så fall. Svaret ska vara inne den 7 december. Det är ett par veckor dit. Jag tror att branschen skulle ta det som ett bra tecken om vi här i kväll kunde få beskedet att de nya reglerna gäller från den 1 januari 2009.

Fru talman! Det är riktigt som interpellanten påpekar att det här har tagit sin tid. Det kan vi beklaga på olika sätt. Trots allt är jag efter de diskussioner som vi har haft både formellt och informellt med konkurrensdirektoratet absolut övertygad om att utan den här processen hade vi inte stått där vi står i dag. Då hade det funnits stor risk att man hade fått göra betydligt större förändringar i presstödet än vad vi nu möjligen - det vet vi inte - kommer att tvingas göra. Den notifiering vi gjorde som bygger på riksdagsbeslutet från juni 2006 innebär också att man har en förståelse för att andratidningarna, framför allt utanför storstadsområdena, behöver stödet för att kunna överleva. Man ifrågasätter nu också skriftligen det man tidigare muntligen har framfört när det gäller kritiken mot storstadsstödet. Men det här vet Helene Petersson också. Vår absoluta ambition, och vi har inte planerat något annat, är att dessa ändringar ska träda i kraft den 1 januari nästa år, vilket alltså innebär en höjning av presstödet med 60 miljoner kronor. När det gäller övergångsbestämmelserna såg varken Presskommittén eller den förra regeringen något behov av egentliga övergångsbestämmelser. Skulle man införa sådana nu har jag efter diskussioner med våra experter på departementet förstått att det skulle kräva ett nytt riksdagsbeslut. Det är möjligt att de här förändringarna i viss mån kan innebära försämrade villkor för ett tiotal tidningar, men vi anser i alla fall att det finns en risk att man skulle göra större skada för tidningarna genom att fördröja beslutet och därmed tvingas lägga fram en ny proposition till riksdagen. Vad vi avser att göra är alltså att genomföra denna större förändring, det vill säga med de 60 miljonerna. När det gäller det man ifrågasätter från Bryssel är det det vi också ska svara i det brev som Helene Petersson nämnde, och det är vi förhoppningsvis klara med till den 7 december. Där kommer vi även att argumentera varför vi anser att storstadsstödet fortfarande behövs.

Fru talman! När det gäller övergångsbestämmelserna har man kanske inte diskuterat om sådana skulle behövas, för då var det ett halvår framåt. Nu kommer det med kanske tre fyra veckors varsel att man ska ändra de här reglerna. Jag hoppas att det inte drabbar några tidningar, för det kanske är så illa att man inte bara får försämrade villkor utan att man även förlorar stödet. En annan förändring i det nya stödet är att vi faktiskt inte har någon avtrappning. Gällande den förändring som genomfördes tyckte man ju från utredningens sida att det inte fanns någon anledning att stoppa in mängder med pengar i tidningar som var på väg att försvinna från marknaden. Vi får hålla frågan under bevakning, för om detta korta varsel innebär att tidningar blir lidande, då är det inte bra. När det gäller den andra delen säger kommissionen att första steget i förfarandet avser ett befintligt stöd. Det är väl det man får titta på. Det är bra att kulturministern säger att man ska fortsätta att försvara också storstadsstödet. Vi hade en departementspromemoria angående detta för någon månad sedan där regeringen lade fram ett förslag om att man skulle drastiskt förändra villkoren för storstadspressen. Det förslaget drogs tillbaka efter framför allt kritiken från myndigheterna och JK. Jag tycker alltså att Justitiekanslerns yttrande verkligen är något man ska titta på nu. Man säger att syftet med stödet och alla förändringar som har gjorts inte väsentligt har förändrat det. Då kan man också ifrågasätta vad det är som har hänt under resans gång. Jag vet att vi har ställt den frågan till kulturministern tidigare, men nu har vi det svart på vitt att här måste vi från Sveriges sida gå in och argumentera att vi ju faktiskt inte har gjort några förändringar. Det har inte skett någon större förändring i omvärlden som skulle ha de konsekvenserna att man så drastiskt behöver förändra detta stöd. Det finns också en annan sak som jag tycker att Justitiekanslern pekar på väldigt väl, och det är vilka konsekvenser det får för yttrandefriheten men framför allt vilka effekter ett förändrat storstadsstöd får när det gäller monopolsituationen. Kommissionen lyfter upp att vi har en konkurrenssituation mellan stater, men här är det även en konkurrenssituation inom nationen. Det har egentligen inte EU-kommissionen med att göra, kan vi tycka. Men det kommer att bli en väldig förändring om någon av de här tidningarna försvinner. Då har vi en ännu starkare monopolsituation på den svenska tidningsmarknaden. Då är det en stor koncern som gäller, vilket vi också har diskuterat tidigare. Det är koncernen Bonnier som kommer att ha hela den stora mediemarknaden runt om i Sverige. Det är ingen situation som är bra. Kulturministern har till och med ett uppdrag från riksdagen att titta på hur det ser ut i mediemonopolsituationen. Det finns mycket i den här biten. Framför allt när Justitiekanslern pekar på konsekvenserna för yttrandefriheten tycker jag att det är tunga argument som regeringen måste ta med sig och titta ordentligt på när det gäller skrivelsen tillbaka till kommissionen.

Fru talman! Som interpellanten påpekade finns det många olika delar i den här frågan. Helene Petersson talar om vad Justitiekanslern anför. Konkurrensverket har helt motsatt uppfattning. Där ser man snarare att stödet på sitt sätt kanske har varit skadligt för konkurrensen. Någonstans mellan Skylla och Karybdis ska man alltså kryssa för att komma fram till ett resultat som är bra. Den departementsskrivelse som Helene Petersson hänvisar till bygger på de resonemang som har förts med konkurrensdirektoratet. Man har nu också framfört det skriftligen, vilket vi kanske inte är direkt glada för, men det underlättar i alla fall vår fortsatta hantering. Någonstans var det ju omöjligt att föra en öppen debatt, som vi är vana vid att ha i Sverige, när det inte fanns papper. Vi kommer att försvara storstadsstödet. Det är vår uppfattning. I vad mån vi sedan är framgångsrika återstår att se. Men det är vår ambition att göra detta. Det finns nu inte längre bara ett utan två klagomål som vi också måste bemöta i samband med det brev som ska gå som ett svar förhoppningsvis före den 7 december. Det är ett danskt tryckeri som det finns en anmälan mot. Man anser att konkurrensen har satts ur spel genom att Skånska Dagbladet får ett stöd. Det finns alltså många olika frågor. Vi vet inte om det här leder till ett mediemonopol, men det är absolut inte någonting som någon av oss eftersträvar - tvärtom.

Fru talman! Om man ska sammanfatta det här så kommer stödet i alla fall att genomföras från och med den 1 januari 2009. Det är ett väldigt bra besked. Om vi återgår till klagomålen var det lite intressant i den skrivelse som kom härifrån. Flera tredje parter har lämnat uppgifter till kommissionen. Kulturministern säger ju nu att också ett danskt tryckeri har gjort det. Kommissionens avdelning har hållit flera möten med bland andra branschorganisationer och företag. Det är något nytt - åtminstone känner inte jag igen det. Klagomålen känner jag igen, men inte mötena. Är det något som kulturministern har vetat om under resans gång? Jag vill lyfta fram en sak till. Jag har hört att ministern har varit i Bryssel i veckan, eller kanske till och med i helgen, och diskuterat de här frågorna. Om det är riktigt känns det bra att frågan har lyfts från tjänstemannanivå upp till politisk nivå. Det är också en av de saker som vi har tagit upp tidigt i processen; vi tycker inte att det ska vara en diskussion utan papper och på tjänstemannanivå. Om vi nu har papper och om ministern har varit i Bryssel ser jag det som en positiv ändring av inriktningen på hanterandet. Det finns som sagt många delar i dokumentet som verkligen behöver bemötas. Det sägs att det finns 20 betalda tidningar i Stockholmsområdet - låg, hög och tabloid. Man måste tala om att det är stödet till dagstidningar, det vill säga prenumererade allmänna nyhetstidningar och inte vilka tidningar som helst. Göteborg plockas också upp som ett exempel. Men där har vi inte haft den problematiken över huvud taget. Det finns många punkter där regeringen och ministern verkligen kan göra mycket. Jag utgår från att ministern tar ett stort ansvar för det här och att vi får behålla ett rejält och ordentligt presstöd även i fortsättningen.

Fru talman! Jag kan försäkra hela kammaren inklusive interpellanten att vi tar det här på absolut största allvar. Jag måste väl ändå få någon form av erkännande också från Helene Petersson för den diskussion vi hittills har fört och för de möten i KU där jag redogjorde för hur vi har agerat. Nu har vi ju också fått skriftligt från kommissionen vad den anser problemet är. Detta styrker att vi tar det på allvar. Jag har skrivit ett brev till kommissionär Kroes, som har frågorna. Det var min förhoppning att också kunna möta henne när jag var på ministermöte i Bryssel i förra veckan. Då hade hon tyvärr fått förhinder; hon kunde inte vara i Bryssel den dagen. Men mina medarbetare - min politiska stab inklusive tjänstemännen - mötte hennes kabinettschef, vilket motsvarar ungefär statssekreterare. De framförde då de svenska synpunkterna även där. Något direkt svar fick de inte, och det var inte heller väntat. Men vi har gjort vad vi kunnat för att framhålla de svenska synpunkterna om varför vi anser att stödet även till Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet är betydelsefullt för mediemångfalden. Nu pågår arbetet i departementet med att dels besvara brevet, dels kommentera de klagomål som har kommit in gällande tryckeriet och i vad mån det kan ha betydelse för konkurrenssituationen. Jag kan hålla med interpellanten om att det är lite märkligt när sådant som vi uppfattar som strikt nationella frågor inte längre är det. Det finns många fördelar med medlemskapet i den europeiska unionen, men ibland kommer det upp saker på detaljnivå som blir besvärliga för oss alla. Det är jag den första att beklaga.