Regelverket för angiven yrkesgrupp

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen avser att göra några förändringar i regelverket för angiven yrkesgrupp.

Sjukförsäkringen ska ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning om de blir sjuka och inte kan arbeta. Samtidigt är det viktigt att regelverket inte bidrar till inlåsningseffekter. Utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Det behöver finnas drivkrafter för både individen och andra berörda aktörer för snabb återgång i arbete. Fokus ska vara på rehabilitering med tydligt definierade avstämningstillfällen.

De lagändringar som genomfördes i sjukförsäkringen under förra mandatperioden har hittills inneburit fler längre sjukfall och ökade kostnader för sjukförsäkringen.

Av Försäkringskassans analys av den nya bestämmelsen om undantaget övervägande skäl vid dag 180 i rehabiliteringskedjan framgår det att 32 procent av de försäkrade som beviljats sjukpenning med stöd av detta undantag kvarstår i sjukpenning även efter dag 365. Av dessa försäkrade kvarstår de flesta med stöd av den nya bestämmelsen om prövning av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete i en angiven yrkesgrupp.

Att de långa sjukfallen återigen ökar är oroande. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering (S 2022:07) att lämna författningsförslag om resultatet av utvärderingen visar att sjukfall blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället eller individen (dir. 2023:20).

Utredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag. Betänkandet kommer att beredas vidare i sedvanlig ordning.

Herr talman! Tack, statsrådet - trevligt att vara här igen!

Sjukförsäkringen är en väsentlig del av samhällskontraktet. Den ger trygghet vid förlust av inkomst när man saknar arbetsförmåga och är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och kan förvänta oss att få del av när vi behöver den. Den som blir sjuk ska få det stöd som krävs för att komma tillbaka i arbete och ha ekonomisk trygghet under tiden.

Herr talman! Jag tror att vi är många som kommer ihåg hur orimligt hårt sjuka människor drabbades innan den socialdemokratiskt ledda regeringen förra mandatperioden ändrade regelverket och lade till angiven yrkesgrupp.

Tusentals människor nekades sjukpenning för att de av Försäkringskassan ansågs vara friska, men enligt deras arbetsgivare och enligt Arbetsförmedlingen var de för sjuka för att kunna arbeta. I stället utförsäkrades de, med den enda följden att de blev fattiga och sjuka. En del som utförsäkrades levde på sina anhöriga. Andra tvingades ansöka om försörjningsstöd. Men gemensamt för dem alla var att de inte blev friska av att också göras fattiga.

Människor som saknade rörelseförmåga i armar och axlar fick höra att de kunde ta ett vanligt förekommande arbete där de inte behövde använda händerna, trots att några sådana arbeten inte fanns att söka.

Människor med stark social fobi fick höra att de skulle söka ett jobb där de inte behövde träffa människor, trots att några sådana jobb inte fanns att söka.

Därför, herr talman, ändrade vi regelverket så att Försäkringskassan om man nekar någon sjukpenning för att man menar att den har arbetsförmåga också ska visa vilken typ av arbete det är som den kan utföra. Det är fullt rimligt, tycker vi socialdemokrater.

Herr talman! Jag vill läsa ur ett öppet brev som Eva Sjögren på Arbetsförmedlingen skrev innan vi gjorde de här förändringarna och tog bort hittepåjobben.

De sjukskrivna uppmanas att söka nytt, lättare arbete efter att ha varit så sjuka att det påverkar deras förmåga att återgå till ett tidigare arbete. Många är de som uppmanas att gå till Arbetsförmedlingen, till och med under påfrestande läkarbehandlingar. Men Arbetsförmedlingen kan inte ge nya jobb till dem som inte längre klarar av sina arbeten på grund av sjukdom. Det händer ofta att Försäkringskassan uppmanar sjukskrivna att kontakta Arbetsförmedlingen för att få enklare jobb, men de finns inte.

Herr talman! Vi kan inte gå tillbaka till den ordning som rådde när Kristersson och Reinfeldt slaktat sjukförsäkringen och infört hittepåjobben. Vi måste ha kvar angiven yrkesgrupp eller på annat sätt säkerställa att det, om man nekas sjukpenning för att man anses ha arbetsförmåga, är tydligt vilken typ av förmåga det handlar om och vilken typ av jobb man då ska ha.

Av denna anledning tillsatte vi utredningen, som statsrådets regering har ändrat. Man har även bytt utredare, och det har varit tydligt vilka intentioner man har med utredningen. Jag vill med anledning av denna utrednings förslag fråga statsrådet om hon avser att göra några förändringar i regelverket om angiven yrkesgrupp.

Herr talman! Ingen människa vill ju vara sjuk, och just därför är det så viktigt att skapa trygghet för dem som är sjuka men också ge stöd som hjälper och möjliggör en återgång till arbete. Om man är för sjuk för att arbeta ska man vara sjukskriven.

Den fråga jag ofta ställer mig är hur vi på bästa möjliga sätt kan tillvarata människors förmåga så att de inte göms eller glöms i statistiken. Vi kan blicka tillbaka till hur det var tidigare. Vi minns tydligt hur den socialdemokratiska regeringen före Reinfeldtregeringen sjukpensionerade människor på löpande band så att de hamnade i ett livslångt utanförskap. Så vill vi definitivt inte att sjukförsäkringen ska fungera. Vi ska inte gömma och glömma människor i statistik, utan vi ska se till att sjuka blir friska och återfår sin arbetsförmåga.

Människor som har sjukskrivits behöver mötas av ansträngningar från hela samhället för att bli friska igen och återfå sin arbetsförmåga. Många har ett ansvar i detta; jag har varit inne på det flera gånger i denna talarstol. Det handlar om arbetsgivaren, hälso- och sjukvården och de statliga myndigheterna, och det handlar också om individen. Det är för mig detta som är kärnan i sjukförsäkringen.

För att åstadkomma detta är det viktigt att sjukförsäkringen baseras på forskning och bästa tillgängliga kunskap om vad som är lämpligt för att människor som är sjukskrivna ska få en trygg ersättning, samtidigt som detta inte leder till ett långvarigt utanförskap.

Det har gjorts många stora förändringar i sjukförsäkringen de senaste åren. Att utvärdera dessa reformer är helt nödvändigt för att öka förståelsen för hur det fungerar och se om reformerna uppnått sina syften. Inte ens ledamoten kan ju, herr talman, vara nöjd med att vi nu ser att sjukskrivningarna biter sig fast och blir fler och dessutom längre. Då behöver vi vidta åtgärder så att de sjuka blir friska och fler återfår sin arbetsförmåga.

Nu ska utredningen ut på remiss. Jag tog emot de här förslagen förra veckan, och jag ser verkligen fram emot att se vad remissinstanserna lämnar för svar och synpunkter. Därefter får vi helt enkelt se om det är lämpligt att gå vidare med några delar i utredningens förslag. Men det rör sig om just utredningens, inte regeringens, förslag, och vi får se om vi väljer att gå vidare och i så fall med vad.

Herr talman! Statsrådet har i alla fall rätt i en sak: Vi är överens om att alla människors arbetsförmåga ska tas till vara och att alla människor behöver kommer tillbaka i jobb så fort detta är möjligt. Sedan tror jag dock att vi skiljer oss åt väsentligt när det gäller vår syn på vad den utredning som har presenterats visar.

Efter att ha lyssnat på statsrådet känner jag mig nödgad att påminna om citatet av Mark Twain: Det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Det är klart att sjukskrivningarna blev längre när vi möjliggjorde för människor att ha sjukpenning till dess att man blivit frisk och färdig med sin rehabilitering.

Det som skiljer oss socialdemokrater från statsrådets parti och regering är att vi menar att för att människor ska kunna bli friska och återgå till arbete så fort som möjligt måste man sätta in insatser tidigt i sjukfallet, helst innan det ens har uppträtt, och förebygga ohälsa i stället för att ta bort människors ersättning för att de inte har blivit friska fort nog. Vi vet att människor inte blir friska av att göras fattiga.

Herr talman! Av statsrådets resonemang följer att ju kortare tidsgränser och ju lägre ersättningsnivå man har, desto friskare blir människor. Då är ju det mest effektiva att ta bort sjukförsäkringen helt. Hopps! Ohälsotalet blev noll. Har människor då blivit friskare? Nej, givetvis inte.

Vi behöver ha ett system som både ger stöd med rehabilitering och insatser och ställer krav på arbetsgivaren att vidta åtgärder så att människor kan återfå arbetsförmågan och komma tillbaka i jobb så fort som möjligt - inte ett system som drar in deras inkomst för att de är sjuka för länge. Säg det till den som är utbränd eller genomgår en lång cancerbehandling! Alla som kan arbeta ska arbeta, men man måste också få tid att rehabiliteras så länge som det är nödvändigt.

Herr talman! När den SD-styrda regeringen tillträdde beslutade Anna Tenje och hennes kollegor att ändra utredningens uppdrag genom tilläggsdirektiv. Man avsatte utredaren Robert Sjunnebo som den socialdemokratiskt ledda regeringen hade tillsatt och anlitade i stället en professor i statistik och en nationalekonom för att utvärdera förändringarna i sjukförsäkringen. Det säger allt om den här regeringens intentioner med sjukförsäkringen.

Vilken är statsrådets egen uppfattning? Man kan hänvisa till beredning, men statsrådet valde de facto att hålla en presskonferens när hon tog emot utredningens förslag. Regeringen har valt att gå vidare med dessa förslag och skickar dem på remiss. Jag och många andra som följer denna debatt vill nu veta. Finns det något förslag i denna utredning som statsrådet inte tänker gå vidare med?

(forts.)

Fru talman! Syftet med sjukförsäkringen är som sagt att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning när de blir sjuka och inte kan arbeta.

Samtidigt är det viktigt för regeringen att regelverket inte bidrar till olika inlåsningseffekter. Det blir därför också viktigt att hitta incitament och rätt stöd för individerna och andra berörda aktörer att snabbt komma tillbaka till arbetet igen.

Under de senaste åren har alltså sjukfallen blivit fler och längre. Vi behöver veta vad utvecklingens konsekvenser är och vilka eventuella förslag som kan förbättra situationen för dem som i dag är sjuka och inte har den arbetsförmåga de tidigare har haft.

Utredaren har nu redovisat sina analyser och slutsatser. Jag tog emot utredningen för några dagar sedan. Där analyseras alltså de förändringar som har skett i sjukförsäkringen under de senaste åren. Utredaren har också lämnat ett antal förslag som bygger på analysresultaten. Det är ett gediget underlag som har presenterats och som både förtjänar och kommer att få tid att analyseras vidare.

Förslagen kommer nu att gå ut på remiss, och det är då även angeläget att få in kloka synpunkter och inspel från de olika expertorganisationer som nu kommer att få möjlighet att svara på de förslag som har lagts fram i utredningen. Frågan om vilka förändringar som eventuellt kan bli aktuella framöver är alldeles för tidigt väckt. Vi har en god ordning i Sverige att väl genomarbetade utredningar följs upp av remissrundor för att vi ska få ett så gediget och bra underlag för beslut som möjligt. Jag tänker inte föregripa detta viktiga arbete med att i dag tala om lösryckta delar av utredningens förslag. Det är också viktigt att påpeka att det just är utredningens förslag, inte regeringens förslag.

Fru talman! Jag kan förstå att statsrådet inte vill föregripa beredningsarbetet och remissrundan, men min fråga till statsrådet innan vi bröt för gruppmöte var ju om det var något av förslagen från utredningen som statsrådet redan nu kunde säga att hon inte är beredd att gå vidare med. Statsrådet har förmodligen en uppfattning om vad som är bra och mindre bra förändringar av sjukförsäkringen.

Vi socialdemokrater är tydliga: Alla människor som har en arbetsförmåga ska arbeta, och vi ska göra allt vad vi kan för att människor som är sjuka ska återfå sin arbetsförmåga så fort som möjligt. Men vår lösning är inte att ta bort människors försörjning. Att göra människor fattiga tror vi inte gör dem friskare. Vår lösning är att sätta in insatser, stöd, hjälp och rehabilitering tidigt, så att man kan bli frisk och börja arbeta igen.

Fru talman! Vi känner ju till att det parti som statsrådet representerar, Moderaterna, och det största samarbetspartiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, gick till val med helt olika budskap om sjukförsäkringen. Jag misstänker därför att det är förhandlingar och beredningar med Sverigedemokraterna som är anledningen till att statsrådet i dag inte vill ge några besked. Men om jag har fel får statsrådet gärna rätta mig.

För alla de sjukskrivna människor som nu är oroliga för att hittepåjobben ska återinföras och att de ska nekas sjukpenning och bli hänvisade till Arbetsförmedlingen i stället frågar jag nu en sista gång i dag: Kommer statsrådet att bidra till att förändra regelverket så att hittepåjobben återinförs?

Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för den här interpellationsdebatten! Jag förstår att det är många som är nyfikna och följer vad som händer med utredningen om sjukförsäkringen i förändring. Jag välkomnar detta stora intresse eftersom frågan om sjukskrivningar och det utanförskap som breder ut sig är så viktig.

Vi vet att långa perioder i sjukskrivning och ofta också i ett utanförskap med stor ohälsa riskerar att bidra till att vägen tillbaka till arbete blir lång. Just därför är det särskilt viktigt med tidiga insatser.

Man har ett stort ansvar från arbetsgivarens sida, och man har ett stort ansvar från det offentligas sida när det gäller hälso- och sjukvården och statliga myndigheter som försäkringskassa och arbetsförmedling, som ju ofta är involverade i detta. Man har också ett stort ansvar från individens sida. Här gäller det verkligen att man så tidigt som möjligt, och helst redan innan en sjukskrivning kan bli aktuell, kan jobba förebyggande.

Precis som jag varit inne på förut är detta viktiga frågor. Vi har nu fått ta del av ett stort och gediget kunskapsmaterial. Vi kommer att skicka ut frågorna på remiss. Jag ser verkligen fram emot utlåtanden från experter och från de många kommuner som kommer att få möjlighet att yttra sig över förslagen. Sammantaget ska vi sedan hitta lösningar för att fler människor som i dag är sjuka ska bli friska och att fler ska kunna återfå sin arbetsförmåga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.