Regelförenklingsarbetet för de gröna näringarna

Interpellationsdebatt 3 mars 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 63 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Kristina Yngwe har frågat mig på vilket sätt jag kommer att fortsätta att arbeta med regelförenklingar för de gröna näringarna.

Regeringen strävar efter att det ska vara enkelt att starta, driva och äga företag i Sverige, och arbetet med regelförenkling för de gröna näringarna är därför högt prioriterat. Att förenkla för företagen är en viktig åtgärd för att skapa fler jobb, sysselsättning och välfärd. Förenkling ska beaktas i allt arbete med förändring av regelverk, både vad avser nationella regelverk och i förhandlingar om EU-regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är övertygad om att det finns stora möjligheter att förenkla för företagen och samtidigt behålla högt ställda mål för det man önskar uppnå genom en reglering, till exempel i fråga om miljö och djurskydd. Det handlar om att göra reglerna smartare och att modernisera regelverk utifrån hur företagens verksamhet utvecklas baserat på ny vetenskaplig kunskap och ny teknik.

För mig är det viktigt att företagsperspektivet finns med i allt arbete som riktar sig till företag. I det ryms exempelvis att myndigheterna ska arbeta med att korta handläggningstider, att kommunicera förväntade handläggningstider och arbeta med att förbättra tillgängligheten. Det kan även handla om att arbeta aktivt med förslag från företag och deras intresseorganisationer och att utveckla verksamheten utifrån undersökningar av hur nöjda företagen är.

Ett mycket gott exempel är Förenklingsresan som Jordbruksverket genomförde tillsammans med LRF under förra året, där man lyssnade på företagens synpunkter. Utifrån dessa synpunkter arbetar Jordbruksverket och länsstyrelserna nu med att på olika sätt öka samordningen och likriktningen av kontrollerna.

Bland annat har Jordbruksverket under 2014 förtydligat sin vägledning så att lantbrukare i så stor utsträckning som möjligt ska få veta, åtminstone en kort tid i förväg, att de kommer att få ett kontrollbesök. Utgångspunkten är att minska osäkerheten och rädslan för att göra fel, som många lantbrukare gett uttryck för.

Vi ska underlätta för företagen att göra rätt. Det ökar både rättssäkerheten och effektiviteten i lagstiftningen.

Många regler som rör de gröna näringarna baseras på EU-lagstiftning, och särskilt inom stödsystemen finns stor potential för förenklingar. Den nye kommissionären för jordbruk, Phil Hogan, har aviserat att förenkling av jordbrukspolitiken är en prioriterad fråga för honom.

Regeringen kommer att arbeta hårt för att jordbrukspolitiken ska bli enklare, effektivare och mer rättssäker. Jag tänker också arbeta för att reglerna tar hänsyn till hur man bedriver jordbruk i Sverige.

Tillsammans med några av mina ministerkolleger i andra medlemsstater har jag redan skickat ett brev till Hogan om behovet av förenkling där vi föreslår prioriterade förenklingsområden.

Låt mig avsluta med att säga att entreprenörskap och småföretagande på landsbygden är avgörande för att hela Sverige ska leva. Inom de gröna näringarna finns en stor potential att skapa jobb och hållbar tillväxt som bidrar till regeringens övergripande målsättning att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020.


Anf. 64 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret.

Ministern lyfter i sitt svar fram problematiken med EU-regelverken och att regeringen kommer att försöka ta kommissionär Hogan i örat när det gäller det regelträsk som EU-regelverken ger upphov till. Det är positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har själv jobbat som EU-rådgivare, och varje gång jag pratar med mina gamla kolleger som sliter sitt hår över de onödiga och oklara regelverken inför den EU-säsong vi har framför oss är jag väldigt glad över att jag är här och inte sitter och gör EU-ansökningar denna vår.

Fru talman! Lika viktigt som enkelhet kring regelverken på EU-nivå är den svenska implementeringen av EU:s förordningar och direktiv. Sverige har som bekant en tendens att övertolka och gå ett steg längre när EU:s regelverk ska införas i Sverige. Tvärvillkoren och de sanktioner som kopplas till dessa är utmärkta exempel på när svenska regeltolkningar snedvrider konkurrensen.

I en jämförelse mellan tvärvillkorskontroller inom djurvälfärd i Danmark, Sverige, Slesvig-Holstein och Nederländerna kan man till exempel konstatera att bedömningssystem och tillvägagångssätt vid kontroll skiljer sig åt väldigt mycket mellan länderna. Det visade sig också att antalet kontroller skiljer sig mycket åt, och det är klart att detta påverkar konkurrenskraften.

Även vid kalibreringsövningar mellan tvärvillkorskontrollanter i EU kan det konstateras att den svenska bedömningsgrunden är hårdare och mer stelbent än i övriga Europa. Det är klart att detta påverkar konkurrenskraften för svenska bönder.

Ett annat aktuellt exempel på övertolkning är vattendirektivet som diskuteras och där vattenmyndigheternas åtgärdsförslag riskerar att bli väldigt kostsamma för svenska lantbrukare. En viktig fråga till ministern är därför hur han tänker arbeta för att säkerställa att svenska myndigheter inte övertolkar de regelverk som kommer från EU så att produktionen hämmas och konkurrensen snedvrids.

Fru talman! I sitt interpellationssvar säger ministern att det handlar om att göra reglerna smartare och att modernisera regelverk utifrån hur företagens verksamhet utvecklas baserat på ny vetenskaplig kunskap och ny teknik. Dessa ord tycker jag är lovvärda, och jag skriver under på allting och ställer helhjärtat upp på det. Jag blir dock lite nyfiken på vilka områden som ministern kan tänka sig att modernisera regelverken. Jag skulle gärna vilja höra några exempel på vad man tänker utveckla och modernisera.

Jag vill i sammanhanget lyfta fram det faktum att bara för någon månad sedan uppmärksammades att regeringen genom miljöminister Åsa Romson har skrivit på nya förbud när det gäller bekämpningsmedel, bland annat i fråga om skadliga nematoder i jord.

Dessa förbud exkluderades från den slutgiltiga EU-förordning som klubbades igenom av Alliansen i somras. Nu verkar det som om den nya regeringen har lagt tillbaka förbuden i förordningen, utan förvarning och utan att låta remissinstanserna komma till tals.

Precis som ministern lyfter fram i sitt svar är det viktigt att nya metoder och tekniker är tillgängliga för våra svenska lantbrukare. Forskning och utveckling pågår inom många av de användningsområden som hittills varit förbjudna eller begränsade i Sverige. Det är viktigt att vi inte stänger några dörrar för en sådan utveckling.

Från min horisont rimmar regeringens agerande kring dessa nya bekämpningsmedelsförbud illa med vad ministern uttrycker i sitt svar. Det finns nu en oro i branschen för att regeringen tänker ta en genväg och smyga in fler förbud när det gäller regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mina frågor till ministern är alltså: Hur tänker ministern arbeta för att säkerställa att svenska myndigheter inte övertolkar regelverken? Vilka konkreta områden tänker ministern på när han pratar om att göra regelverken smartare och mer moderna? Dessutom undrar jag om tillvägagångssättet att kringgå remissinstanserna när nya regelverk ska införas är tänkt att bli gängse praxis från regeringens sida.


Anf. 65 Jörgen Warborn (M)

Fru talman! Jag tackar Kristina Yngwe för att hon väckte den här interpellationen. Det är en mycket viktig interpellation för den gröna näringen men också för hela näringslivet.

Om det ska skapas fler jobb är det företagare av kött och blod som ska ta risken att övergå från en trygg anställning till att ge sig ut i det okända. Om de dessutom ska vilja ta på sig ansvaret att anställa någon kan det offentliga inte lägga krokben för deras vilja att bidra till tillväxt och till samhället i övrigt.

Jag vill också tacka statsrådet för svaret. Det var ett svar men ett i min mening mycket passivt svar. Om man dissekerar svaret i dess beståndsdelar framgår det att det egentligen är Alliansens politik som är svaret. Det tycker jag är bra i grund och botten. Men företagen lever inte i historien. De vill se nya initiativ, nya tankar och nya idéer. Det har vi inom Alliansen, men frågan är vad regeringen har att komma med.

Kortare handläggningstider är Alliansens politik. Att kommunicera förväntade handläggningstider är Alliansens politik. Att förbättra tillgängligheten för företagarna är Alliansens politik. Förenklingsresan inleddes under Alliansens tid. Allt detta lyfter statsrådet fram som positiva exempel. Det är jag som sagt mycket glad över.

I det skriftliga svaret får vi veta: "Jag är övertygad om att det finns stora möjligheter att förenkla för företagen och samtidigt behålla högt ställda mål för det man önskar uppnå genom en reglering". Vilka är de stora möjligheterna till förenkling?

Min konkreta fråga till statsrådet är: Vilka nya initiativ tänker statsrådet ta den närmaste tiden, och när kan företagen börja märka skillnad genom detta?


Anf. 66 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! När det gäller vem som äger rätten till historiebeskrivning vill jag påminna om att regelförenklingsarbetet faktiskt påbörjades av den socialdemokratiska regeringen på 90-talet. Sedan tog alliansregeringen rygg på det, och det tycker jag är bra. Jag tänker fortsätta det arbetet. Därom råder inget tvivel.

Kristina Yngwe räknade upp regelskillnader och jämförde med Danmark, men dessa skillnader fanns när jag tog över här i oktober. Varför gjorde man inget under åtta år? Jo, man gjorde en hel del, men jag tänker fortsätta att ta tag i dessa frågor. Jag tänker inte gå in på några detaljer här, men det finns all anledning att fortsätta att jobba med de här sakerna.

Jag vill nämna att Phil Hogan, som jag har träffat och fört diskussioner med, har ambitionen att verkligen göra något åt detta på EU-nivå. Vi måste ha med också den nivån för att vi ska kunna få verkliga förenklingar ute i de olika nationerna och även i Sverige. Det är en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag berättade för honom bland annat om Jordbruksverkets förenklingsresa. Han blev väldigt intresserad och kommer att besöka oss någon gång under hösten för att särskilt titta på detta. Sverige är i många stycken långt framme. Det var ett mycket bra initiativ som Jordbruksverket tog när man åkte runt och mötte jordbrukarna i vardagen.

Många gånger handlar det om en dialog och ett bemötande för att dessa företagare ska känna att det är enklare. De här bitarna kommer säkert att nämnas i Konkurrenskraftsutredningen och givetvis också i regleringsbrev till myndigheterna. Att vi hittar system som förenklar vardagen för företagare i de gröna näringarna tror jag kommer att vara en viktig del i dialogen om livsmedelsstrategin. Förenklingar och mindre byråkrati behövs givetvis i alla näringsgrenar.


Anf. 67 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, även om jag kanske hade önskat att det hade varit lite tydligare tankar utvecklade kring vilka områden man kan tänka sig att regelförenkla. Ministern har sagt att det inte har hänt så mycket under åtta år. Jag vill inte riktigt hålla med om att det är så, men det finns mycket kvar att göra. Jag är intresserad av att höra lite mer konkret hur ministern tänker framöver.

En annan del som ministern uppmärksammar i sitt svar är kontrollmyndigheterna och behovet av att stärka rättssäkerheten. Det är en otroligt viktig uppgift, tycker jag. Om vi tar rättssäkerheten för djurproducenter som ett exempel råder det ingen tvekan om att Sverige ska ha ett djurskydd i världsklass. Men ett starkt djurskydd kräver en stark rättssäkerhet.

Just djurskyddskontrollen är ett område där regeringen har gett lite signaler om att man vill stärka djurskyddstillsynen. Jag tänkte därför hålla mig lite grann till detta område. När man ska göra de här förstärkningarna tycker jag att det är viktigt att säkerställa att man åtgärdar de nuvarande problemen med bristande rättssäkerhet i form av till exempel olika bedömningar beroende på inspektör.

Det finns många djurskyddsinspektörer i landet som gör ett otroligt bra jobb och som har god kommunikation med djurägarna. Det är precis så det ska fungera. Men många av de problem som uppmärksammas vid inspektioner eller som har kommit in vid anmälan kan rättas till på ett enkelt sätt om det finns en förtroendefull kommunikation mellan djurägare och kontrollant. Tyvärr fungerar det inte alltid så, och det finns en rad fall där man har blivit osams och där opartiskheten hos inspektören kan ifrågasättas. Detta skapar en otrygghet och en osäkerhet för företagaren och gör att företagare kanske inte vågar utveckla och investera i sina företag.

Ministern säger själv att det ska vara enkelt att starta, driva och äga företag. Det är någonting som jag definitivt kan skriva under på, men när vi ser att det finns småföretagare som kanske inte riktigt vågar utveckla sina företag på grund av en otrygghet när det gäller rättssäkerheten får man inte ihop det med visionen om ett enkelt, lönsamt och blomstrande företagande på landsbygden.

Som jag ser det finns det ett antal punkter som behöver ses över och förändras för att vi ska få en bättre rättssäkerhet i regelverken för djurproducenter. Vi har till exempel kunskapsnivå, attityder och bemötande från tillsynsmyndigheten som en del av problematiken. Det finns stora skillnader inom landet när det gäller kunskapsnivå och bemötande. Insatser med kalibreringskurser och arbete med anonyma enkäter med kundundersökningar för att se hur nöjd man är med kontrollanternas bemötande är sådana initiativ som borde spridas till fler delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har några frågor till ministern. Regeringen talar om förstärkt djurskyddstillsyn. Vad är det man menar då? Och hur tänker ministern arbeta för att säkerställa att djurskyddstillsynen är rättssäker och att djurproducenterna kan känna sig trygga när det gäller att få en rättvis behandling vid kontrollen?


Anf. 68 Jörgen Warborn (M)

Fru talman! Det är positivt när statsrådet säger att han tänker fortsätta att jobba med regelförenklingsfrågorna. Det är en bra signal, och det tar vi naturligtvis fasta på. Det är dock lite synd att statsrådet väljer att inte gå in i några detaljer. Det hade varit skönt att höra att det finns något tänk bakom det hela, ytterligare några förslag eller någonting som kan hjälpa den gröna näringen.

Tvärtom har vi, inte minst i de tidigare debatterna och diskussionen om lastbilsskatten, köttskatten och handelsgödselskatten, hört om pålagor snarare än förenklingar. Det är inte den väg som företagen behöver. De behöver regelförenklingar, och inte en pålaga.

För att komma lite längre i detaljerna har NNR, Näringslivets Regelnämnd, gett ut ett antal rapporter. En rapport kom i september; den heter Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige. NNR ger systemövergripande förslag på regelförenklingar, men de går också in branschvis. Bland annat kommer LRF med ett par förslag. Jag ska inte ställa frågan till statsrådet i dag om hur han ställer sig till förslagen. Jag tar mig dock friheten att återkomma i någon skriftlig fråga eller interpellationsdebatt och uppmana statsrådet att läsa igenom NNR:s rapport så att vi kan ha en konstruktiv debatt om detta lite längre fram.

Även Regelrådet har kommit med en slutrapport. De betonar just vikten av den politiska viljan, och säger att den är helt avgörande för att lyckat förenklingsarbete. Därför hoppas jag att statsrådet sätter tryck i frågan.


Anf. 69 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! När det gäller detaljer tycker jag inte att jag ska gå in som statsråd och detaljstyra verksamheten. Det är givetvis våra myndigheter i god dialog med näringen som ska hantera sådana här frågor. Däremot kan man som statsråd styra inriktningen. Jag tror att det är viktigt. Det gäller också rättssäkerheten.

Det är våra myndigheter som ska hantera djurskyddsfrågorna på ett rättssäkert sätt. Om det finns behov av förändringar i lagstiftningen blir det en sådan sak som jag som statsråd måste ta tag i. Men här handlar det om en myndighet, och jag kan inte som statsråd gå in i dessa bitar.

När det gäller kontrollerna har Jordbruksverket nyligen förtydligat sin vägledning. Man ska jobba mycket mer med föranmälda kontroller. När det handlar om djurskyddskontroller ska man avisera dem 24 timmar innan de sker. När det gäller kontroll av tvärvillkor bland annat ska man göra en avisering 48 timmar innan de sker. För arealkontroller gäller upp till 14 dagar. För anmälningar har man givetvis ingen avisering när kontrollerna ska utföras. Detta görs för att man på ett bättre sätt ska kunna föra en dialog med lantbrukarna och kunna planera sin tid på ett vettigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan lova att jag för en mycket nära dialog med näringarna. Jag är mycket ute och träffar jordbruksföretag som har såväl mjölkproduktion som köttproduktion, fjäderfä och grisproduktion just för att lyssna in hur det ser ut i vardagen där ute.

Jag tror att det är jätteviktigt att man som statsråd är mycket ute och träffar företag i vardagen. Det går inte att hantera det genom att bara sitta i Stockholm. Det är min ambition att vara ute.

Vi ser att det är dialogen med företagarna som har drivit fram att vi nu permanentar lantbruksrådet i Peking. Vi för en dialog med näringarna om var vi ska förlägga nästa permanenta lantbruksråd. Det är inte statsrådet som ska hitta på ett land och säga: Nu sätter vi till rådet! Man måste ha en dialog med näringen och fråga var de ser potential och vilken hjälp de behöver. Man ska fråga: Skulle vi kunna hjälpa till där? Denna dialog är jätteviktig att föra med näringen hela tiden.


Anf. 70 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Jag måste nog ändå säga att det känns lite passivt när statsrådet står här och säger att man inte kan gå in i några detaljer eller peka ut några särskilda områden. Jag vill nog ändå säga att man även i regeringsställning har ganska stort utrymme att kunna vara med och påverka.

En fråga som har varit uppe till diskussion på den senaste tiden är till exempel beteskravet. Jordbruksverket gick ut i en debattartikel för inte så länge sedan och skrev att dessa frågor är någonting som regeringen kan styra över.

Ministern talade om djurskyddskontrollerna. Man har aviserat att man kanske vill öka antalet kontroller. I stället för att öka antalet kontroller skulle man kunna försöka skjuta över pengar till kalibrering och utbildning av de kontrollanter som finns i landet.

Jag skulle absolut vilja säga att det finns alla möjligheter för regeringen att gå in. Efter interpellationsdebatten med Eskil Erlandsson skulle vi kunna ta en liten diskussion, för det har skett en hel del regelförenklingar som den förra regeringen har initierat. Det nuvarande statsrådet kanske kan få lite tips om vad man kan göra för någonting.

Jag vill tacka så mycket för svaret och debatten. Jag är glad att kunna konstatera att det finns lovvärda ambitioner i regelförenklingsarbetet från regeringens sida. Det är positivt.

Det är, som sagt, lite svårt att konkretisera vilka regelförenklingar han ser framför sig. Tyvärr verkar det vara lättare för regeringen att konkretisera de kostnadshöjningar som de vill lägga på lantbruket. Jag hoppas att de omvärderar det lite grann.

Som ett medskick i arbetet vill jag citera president Eisenhower. Han satte fingret på den frustration som många lantbrukare kan känna när de får lägga ned mer tid på regler och administration än på att producera livsmedel och energi. Eisenhower sa: Jordbruksarbetet verkar vara väldigt enkelt när pennan är din plog och du sitter hundratals mil från sädesfälten.

Jag tycker att det är något som man ska ha med sig i regelförenklingsarbetet.

Jag vill tacka så mycket för debatten. Jag kommer att noggrant följa arbetet med livsmedelsstrategin och regelförenklingen.


Anf. 71 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jordbruksverket gjorde 2012 en förändring i förordningen när det gäller beteskravet. Nu är de precis på väg att starta en dialog med näringen igen om att se över om man kan göra ytterligare förenklingar. Det finns många administrativa bördor, bland annat när det gäller beteskravet. Det är en process som är igång. Men den måste hanteras av myndigheten tillsammans med näringen. Och ett statsråd ska inte vara med i den diskussionen! Jag håller strikt på vad ett statsråd ska göra och inte göra. Det är jätteviktigt.

Jag skulle också vilja citera när det gäller regelförenklingar. Och jag väljer att citera Winston Churchill som sa: Det är bara slutet på början.

Det är jätteviktigt att vi går vidare med de här sakerna. Det ska vara enkelt att starta företag, och det ska vara lätt att driva det. Vi måste ständigt och jämt ha fokus på det när vi arbetar, oaktat om det gäller de gröna näringarna eller någon annan näring.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:292 Regelförenklingsarbetet för de gröna näringarna

av Kristina Yngwe (C)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Att stärka konkurrenskraften hos de gröna näringarna är en angelägen och prioriterad fråga. De gröna näringarna konkurrerar i dag på en global marknad, och det krävs hela tiden att vi ser över våra regelverk så att de i så stor utsträckning som möjligt hjälper företagare i stället för att lägga hinder i vägen. 

För alliansregeringen var regelförenklingar också en prioriterad fråga. I fråga om de gröna näringarna arbetade den förra regeringen bland annat med att förenkla definitionen, göra det enklare att söka EU-stöd samt minska antalet myndigheter du som enskild var tvungen att ha kontakt med. 

I dag, när vi bland annat ser kristider för Sveriges mjölkbönder och ett stort behov av att fortsätta att stärka konkurrenskraften i de gröna näringarna, är det viktigt att det politiska Sverige agerar. Det regelförenklingsarbete som alliansregeringen inledde måste fortsätta.

Min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht är följande:

 

På vilket sätt kommer statsrådet fortsatt att arbeta med regelförenklingar för de gröna näringarna?