regelförenkling

Fru talman! Anna Lindgren har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att uppfylla riksdagsbeslutet från december 2002 om att under mandatperioden påtagligt minska företagens kostnader för regelkrångel. Låt mig börja med att peka på att i Världsbankens Doing Business in 2005 - Removing Obstacles to Growth placerar sig Sverige på en nionde plats av 145 jämförda länder när det gäller en sammanvägning av sju olika indikatorer över hur enkelt det är att bedriva näringsverksamhet. Regeringen har en hög ambitionsnivå i regelförenklingsarbetet. Vi ser ett enkelt och effektivt regelverk som ett sätt att stärka svenska företags konkurrenskraft och därmed förbättra förutsättningarna för tillväxt. Hittills har vi därför vidtagit en rad åtgärder som ska minska företagens administrativa bördor och kostnader. I december lämnade regeringen ett handlingsprogram för minskad administration för företagen till riksdagen. Handlingsprogrammet är resultatet av att samtliga departement samt 46 myndigheter fått i uppdrag att gå igenom de regelverk de ansvarar för som berör företagande. Uppdraget har utmynnat i de 291 åtgärder som presenteras i programmet och som ska genomföras under innevarande mandatperiod. Åtgärderna kommer att följas upp för att säkerställa att förslagen genomförs inom den tid som angivits. Samtidigt fortsätter arbetet med att ta fram nya åtgärder för minskad administration för företagen. Parallellt med handlingsprogrammet har Nutek fått i uppdrag att kartlägga vilka områden som orsakar de största administrativa kostnaderna för företagen. Skattelagstiftningen ska ha mätts klart under februari 2005 och följs i första hand av mätningar av miljö- och arbetsrättsliga regler. Det kommer därefter att finnas mätresultat för minst de fyra regelverk som sammantaget ger upphov till ungefär 65 % av företagens totala administration. Resultatet av mätningarna kommer att utgöra underlag för att sätta upp tydliga delmål för hur mycket företagens kostnader för att administrativt hantera vart och ett av dessa regelverk bör minska men också för att fastställa ett sådant mål som ska gälla för regelverken totalt. En utgångspunkt är att det generella målet sätts med en mycket hög ambitionsnivå ur ett internationellt perspektiv. Arbetet med regelförenkling har också stärkts genom att Nutek fått en ny roll som regelförenklingsmyndighet som innebär att verket kommer att hålla en tät dialog med de andra myndigheterna om utformningen av och innehållet i deras konsekvensanalyser. Arbetet med regelförenkling fortsätter samtidigt inom Näringsdepartementet med fokus på arbetet inom Regeringskansliet och kommittéerna. Mot bakgrund av de åtgärder som beskrivits kan jag inte instämma i Anna Lindgrens påstående att vi inte tar problemet på allvar. Tvärtom vill jag framhålla att vi tar regelförenklingsarbetet på stort allvar och att åtgärderna utgör viktiga och verkningsfulla medel i detta arbete.

Fru talman! Jag tackar Thomas Östros för svaret. Det sades mycket positivt från näringsministerns sida, får jag säga. Det finns dock en del fakta, som också diskuterades i den förra debatten, som förtjänar att tas upp igen. I en aktuell rapport redovisar Nutek att det kostar svenska företag mellan 60 och 70 miljarder kronor att följa alla regler som styr företagandet. Det är stora pengar. I en studie från OECD uppskattas att det kostar svenska företag omkring 30 000 kr per anställd och år att administrera regelkrånglet. För större företag handlar det om ca 6 000 kr per anställd. Statskontoret visar i en utvärdering att omkring 75 olika myndigheter samlar in uppgifter från företag - med hjälp av 1 150 olika blanketter. Det finns säkert behov av bättre mätmetoder och ambitiösa mål, men det får inte bli en ursäkt för att ytterligare fördröja arbetet med konkreta regelförenklingar. När vi kräver att reglerna ska förenklas svarar näringsministern att vi nu ska få ytterligare en myndighet som ska kolla upp detta, nämligen Nutek. Alliansen har gemensamt presenterat en mängd förslag som ska underlätta företagandet, vilket näringsministern också tagit upp här. Men det handlar inte om så få förslag som näringsministern sade. Vi har i Allians för Sverige tagit fram rapporten Ta bort regelkrånglet . Jag föreslår att näringsministern läser om den. Den finns på vår gemensamma hemsida. De förenklingar vi föreslår skulle nämligen kunna genomföras nu. Inom ramen för våra förslag ska det bli lättare att starta företag. Företagens allmänna uppgiftslämnande ska minskas genom att uppgifter lämnas till en enda myndighet i stället för till alla de olika myndigheterna, redovisningsreglerna ska förenklas, likaså arbetsgivarreglerna, skattereglerna, miljöbalken samt plan- och bygglagen, och tillsynen ska vara effektiv och samordnad. Under dessa punkter finns en mängd konkreta förslag. En del är likadana som regeringens, men vi går djupare och vill genomföra dem mycket snabbare. Detta är en del av det program som vi från alliansen lagt fram. Jag tycker fortfarande inte att det svar jag fick var särskilt uttömmande.

Fru talman! Anledningen till att jag lägger mig i den här debatten är att statsrådet och jag hade en motsvarande debatt tidigare. Det var innan statsrådet lämnade skrivelsen, nr 48, om de 291 åtgärdsförslagen till riksdagen. Då kände sig statsrådet förhindrad att diskutera frågan i sak. Det är intressant att notera att när Riksrevisionen tar upp en fråga då blir det väldig fart på Regeringskansliet. Det är ju bra att Regeringskansliet läser vad Riksrevisionen skriver. När jag läser den skrivelse som nu ligger till behandling i näringsutskottet, som jag förvisso inte tillhör, måste jag säga att det finns ett uttryck som jag känner mycket för: Mycket skrik men lite ull sa bonden som klippte grisen. Det är nämligen så att det inte ens blev en proposition av detta. Det blev en skrivelse. Formellt sett behandlas de på samma sätt, men det präglar dock regeringens syn på hur företagen drabbas av administrativa åtgärder och regler, nämligen att man tror att det inte kostar någonting. Det stora problemet är ju att det kostar så mycket att göra saker. Det betyder inte att man inte ska ha mycket tydliga, bra och klara regler, men mängden regler, som Riksrevisionen just pekar på, är det stora problemet. Nu kan man säga att de 291 förenklingarna som föreslås genomföras naturligtvis är bra, men det finns egentligen inga skarpa förslag. Konsekvensen av det som regeringen föreslår i sin skrivelse blir att förslagen ska utvärderas under mandatperioden för att se om de gett någon effekt eller inte. Det är så att säga grundtanken. Jag tror för min del att man måste gå in på ett helt annat sätt, ungefär som Riksrevisionen har föreslagit, på de olika konsekvenserna av de beslut som inte bara regeringen utan också myndigheterna utfärdar. Det blir ju ofta ett dubbelarbete i företagen. Jag tror att om det ska bli någon effekt, herr statsråd, så måste det också finnas ett system för sanktion gentemot myndigheter. Statsrådet är ju expert på att angripa alliansen, men nu ska jag vända på det. Häromdagen var det en votering i riksdagen som handlade om hur man skulle se på dröjsmål hos myndigheter, om att man skulle kunna väcka så kallad dröjsmålstalan. Det röstade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet emot. Det var ett betänkande från konstitutionsutskottet. Detta var intressant att se. I en dröjsmålstalan är det fråga om sanktioner mot otillbörlig myndighetsutövning när enskilda företag eller enskilda människor blir lidande. Om man inte inser att detta är någonting som kan drabba kommer vi att få en ständigt växande regelflora trots de lovvärda ambitionerna i de 291 punkterna. Jag är inte mannen att säga exakt vad man ska göra. Regeringskansliet har bättre resurser än oppositionen. Det måste man ta hänsyn till. Men själva grundtanken måste vara att det ska finnas en restriktion på vilka åtgärder man tillåter sig vidta i administrativt hänseende.

Fru talman! Gunnar Andrén säger att han inte är mannen att föreslå åtgärder. Det är nog få män och kvinnor i alliansen som lyckas med det. Jag har ju läst alliansens förslag om regelförenklingar - de 14 förslagen - som ska jämföras med de 291 som regeringen har lämnat. Där finns förslag om att det till exempel borde vara möjligt att registrera företag på Internet. Det är en jättebra idé. Det är bara det att den redan är genomförd. För enskild firma är det i dag möjligt att registrera sig på Internet. Genom att gå till en gemensam hemsida för Skatteverket och Bolagsverket kan man på ett ställe registrera sitt företag utan att behöva vända sig på ett krångligt sätt till olika myndigheter. Vi vill gå vidare och göra detta möjligt också för aktiebolag, men alliansen har ännu inte noterat den möjlighet som i dag finns. Andrén är besviken över att jag nämner alliansen. Ni har ju numera gemensamma riksdagsgrupper. Ni måste ta ansvar för vad ni står för och inte känna er så obekväma när vi talar om alliansen! Det finns nu en allians för ett systemskifte i Sverige. Det kommer vi att debattera emot, för vi vill att det ska vara en socialdemokratisk regering också i fortsättningen, inte minst för att man ska kunna fortsätta arbetet med att stärka företagsamheten. Att minska den administrativa bördan är inte möjligt genom att bara svänga med ett trollspö. Det är ingen som tror att det går över en natt. Men jag har själv erfarenheter av att det går att göra stora förändringar. När jag var skatteminister och hade ansvar för tullen gjorde vi en ordentlig genomgång av tullens verksamhet. Vi genomlyste tullens verksamhet. När vi anställde en ny generaldirektör så använde vi den genomlysningen och gav generaldirektören budskapet att man skulle se till att tullen också blir en serviceorganisation gentemot företagen och inte bara en kontrollapparat. Det lyckades man väldigt väl med. Man förändrade arbetssätt, kultur och använde ny teknik, för man betyder så mycket för ett exporterande eller importerande företag. Om det är krångligt vid tullen är det besvärligt att driva företagsamhet över gränserna. Efter några år fick man pris från företagarna för att man hade lyckats så pass väl. Detta ger mig råg i ryggen. Jag tror inte att det är "flashigt" och handlar om något slags kortsiktiga vinster. Utan det handlar om att med metodiskt, tungt, grått vardagsarbete se till att hela tiden föra in serviceidén i våra myndigheter, inte minst service mot våra företag. Bolagsverket är ett annat exempel. För något år sedan hade man mycket långa handläggningstider, till förfång för företag som behövde få godkännande av verket. Med ett hårt arbete också där, stark press från Regeringskansliet och mycket fint arbete av de anställda och ledningen för verket har man nu fått mycket korta handläggningstider. Jordbruksverket är ett betydelsefullt verk för många företag i Sverige, för olika typer av jordbruksföretag. Där har man under senare tid arbetat med att gå igenom sin verksamhet för att ta bort onödiga regelverk och få in ett företagarperspektiv i sitt arbetssätt. Också det innebär att man lyckas förändra och förbättra sin service till företagen. Detta kommer jag att arbeta mycket engagerat med. Jag tror inte alls att det går över en natt, men jag är säker på att det går att få det mycket bättre. Och vi ska komma ihåg att vi tillhör de länder som har den bäst fungerande och minsta administrationen i världen. Men vi ska komma vidare utifrån det.

Fru talman! Det går inte över en natt, säger näringsministern. Ni har ju i senaste omgången haft åtminstone tio år på er. Nu är det ett och ett halvt år kvar till valet. Men näringsministern redovisar här sin effektivitet sedan tidigare, så det kanske kan gå riktigt bra. I sitt svar till mig sade näringsministern att regeringen har en hög ambitionsnivå i regelförenklingsarbetet. Ambitionsnivån har varit hög, men ni har haft många år på er. Vi från Moderaterna och från alliansen tillsammans har hela tiden arbetat med detta och lagt fram förslag, vi har haft Småföretagardelegationen och så vidare. Det har inte kommit så värst mycket från regeringen. Tydligen har Tullverket, Bolagsverket och Jordbruksverket gjort en del, och man säger att man har vidtagit en rad åtgärder som ska minska företagens administrativa bördor. Men det tycker faktiskt inte Riksrevisionen. Det har kommit skarp kritik i den aktuella granskningen av vad regeringen har gjort för att förenkla reglerna och minska kostnaderna. Riksrevisionen menar att det måste läggas mer kraft på att förenkla befintliga regler. Det är möjligt att det är med anledning av den rapporten som ni lade fram de 291 punkterna. Det är väl en bit på väg. Riksrevisionen menar att syftet med förenklingarna inte bara är att göra det enklare för företagen utan att de också vidtas av andra skäl. Man menar att regeringen inte riktigt förmår eller ens verkar vilja ge en samlad bild av förenklingsarbetet. Om jag har förstått det hela rätt vill regeringen nu stoppa två nya kritiska rapporter från Riksrevisionen. Stämmer det?

Fru talman! Jag vill be åhörarna notera att statsrådet inte med ett ord diskuterade frågan om dröjsmålstalan. Det fanns inte ett ord om detta. Jag förstår varför. Om man ska få någon rätsida på det hela är ju en huvudpunkt att det också ska finnas restriktioner för myndigheterna. Vi hade samma problem på elområdet. Jag stod i den här talarstolen och talade med Leif Pagrotsky om att man måste ha restriktioner och att det måste finnas skadeståndsansvar också för myndigheterna. I det fallet var det mot elbolagen. Har man inte några restriktioner så blir det ingenting. Det är intressant att höra att ni inte har några gemensamma sammanträden med riksdagsgrupperna. Jag förstår det, för då blir det så här. Regeringen är en minoritetsregering. Ni har inte ens riksdagen med er i ett förslag om dröjsmålstalan. Där är ni i minoritet. Ni kan inte fortsätta med det. Riksdagen har sagt något annat, och då får man finna sig i det. Låt mig ta upp det som är det viktigaste i frågan, nämligen Riksrevisionens rekommendationer. Där finns fem slutsatser: 1. För lite kraft läggs på att förenkla befintliga regler. 2. Det finns bristande kunskap om var regelbördan uppstår. 3. Det är oklar rollfördelning i kontrollen av konsekvensutredningar. 4. Mer av regelbördan kan mätas. 5. Det saknas en samlad bild av regelförenklingsarbetet. Fru talman! Jag har väldigt kort tid på mig, men jag skulle ändå vilja läsa upp några rader ur Riksrevisionens rapport: "I regeringens årliga skrivelse till riksdagen finns inget försök till en samlad bedömning över hur det totala flödet av förändrade lagar och förordningar påverkar företagen." Herr statsråd! Detta är ju det centrala. Det finns inte ens ett försök till beskrivning, säger Riksrevisionen.

Fru talman! Det är ett elegant retoriskt grepp att använda en gammal skrivelse från Riksrevisionen som kom innan regeringen lämnade sin skrivelse till riksdagen om förenklingar. Den går knappast att använda för att kritisera den skrivelse som ligger på riksdagens bord. Intrycket av debatten är snarare tvärtom. Alliansen är lite skakad över att man inte har någon riktig politik på regelförenklingsområdet. Man har lämnat en tandlös rapport med 14 förslag varav flera ingår i den skrivelse som riksdagen ska behandla. Därutöver är det några engagerade utrop. Men någon strategi eller politik finns inte att skönja. Vi ska samarbeta och lära oss av dem som är bäst på det här området. Holländarna har jobbat under flera år med att vara mycket tydliga i målsättningen i organisationen och därmed hela tiden arbeta konkret med att förbättra service och administration. Nu samarbetar vi tätt med holländarna och danskarna, och norrmännen är också på väg in, för att gemensamt hitta bra metoder för att hela tiden gå vidare i att förbättra service och minska regelbördan. Det kommer vi att göra även om det innebär en och annan uppstressad riksdagsdebatt. Jag tror att det är väldigt fruktbart att göra så. Det kommer inte ske över en natt. Men det går att göra väldigt mycket, och det går att förändra arbetssätt. Så till frågan om dröjsmålstalan. Inte var det dröjsmålstalan som har lett till att Bolagsverket mycket kraftigt förbättrat sin service under det senaste året. Det har handlat om tydlig styrning från Regeringskansliet och en ledning och en personal som bestämmer sig för: Vi måste se till att förbättra servicen till företagarna. Många av de konkreta exempel vi har visar att det gäller att ta sin an arbetsuppgiften, rensa i onödiga regelverk och föra in ett serviceperspektiv mot företagarna i verksamhet. Här kan vi komma riktigt långt. Riksrevisionen är en viktig röst i detta. Men det är inte den heliga skrift som den kommer fram till. Det handlar om att lära sig av dem som är bäst på området. Då vänder jag mig hellre till internationellt samarbete. Det är intressant när man där mäter sådant som är direkt mätbart mellan Nederländerna och Sverige. Det gör vi nu. Vi mäter kostnaden för regelbördan på de olika delarna och tittar på mervärdesskatten. Den är väldigt lik länderna emellan eftersom den är EU-reglerad. Det visar sig faktiskt att Sverige har en lägre kostnad för att ta upp mervärdesskatten än vad holländarna här. Vi ska inte bara klä oss i säck och aska. Vi ska också vara stolta över att vi har en bra förvaltningstradition i Sverige. Den kan också bli mer serviceinriktad. Det arbetar vi engagerat med. Jag ser fram emot fortsatta debatter på området och hoppas att också alliansen kommer i gång i den viktiga frågan om regelförenklingar. Jag tycker att det är en viktig företagarfråga.

Fru talman! Det kanske kommer ut en väldig mängd bra saker av de 291 punkterna, även om vi tycker att de är marginella. Det är viktiga områden som över huvud taget inte är med. Det gäller jordbruk, livsmedel, konsumentregler och finansmarknadsregler. De ingår inte i kartläggningen. De är också en viktig del av arbetet som företagarna har att hantera. Det som Nutek kommer fram till kommer inte att vara fullständigt. I debatten i dag har vi fått höra om alla de olika förslagen. Under tiden som arbetet med handlingsprogrammet har pågått har företagen fått ytterligare pålagor och administrationsuppgifter, och inte minst vad gäller sjukförsäkringen. På sista sidan i dagens Aftonbladet finns en stor annons från Företagarförbundet. Där står det med rött: "Vem vågar anställa? 97 % av Sveriges företag har färre än 20 anställda - företag som vill växa och skapa arbetstillfällen. Sverige behöver företag som 'vågar' expandera. Riv upp sjukförsäkringsreformen! Den svenska 'ohälsan' är ett samhällsproblem som ligger helt utanför en mindre arbetsgivares makt. Läs mer om sjukfrånvaroproblematiken på vår hemsida." Det säger Företagarförbundet. Det är ytterligare en svår fråga för regeringen. Hur ska nödropet kunna mötas av regeringen? Det är jag intresserad av. Jag fick ingen kommentar om de kritiska rapporterna från Riksrevisionen som regeringen försöker stoppa.

Fru talman! Det förvånar mig mycket att en riksdagsledamot säger att regeringen försöker att stoppa någonting som riksdagens organ, Riksrevisionen, beslutar om. Det har vi inget som helst inflytande över. Jag får nog snarare fråga riksdagen hur ni arbetar med Riksrevisionen. Det var väl själva poängen med Riksrevisionen. Det är tydligt av debatten att det finns många stolta proklamationer men väldigt lite av konkreta förslag från alliansen när det gäller att förbättra vardagen för företagare. Det är också så när det gäller näringspolitiken i stort för alliansen. Det är väldigt lite av konkreta åtgärder. Sverige har en av de starkaste tillväxtfaserna i Europa just nu. Förra året var det nästan 4 % i ekonomisk tillväxt. Detta år pekar allt på att det blir över 3 % i ekonomisk tillväxt. Vi börjar se investeringarna ta fart i Sverige. Vi börjar se sysselsättningen röra på sig inte minst i servicesektorn. Vi ser att småföretagarna i Sverige uttrycker en mer optimistisk framtidstro när företagarorganisationerna frågar dem hur de ser på framtiden. De planerar också att anställa. Småföretagarna var de som anställde förra året. Vi vill gå vidare med att stärka företagsamheten i Sverige. Vi är ett av Europas starkaste länder när det gäller ekonomin. Men vi har en jättepotential i att få fler företagare och fler entreprenörer som också sysselsätter fler. Det kommer jag att jobba med mycket aktivt.