Reformer för att öka drivkrafter till arbete

Fru talman! Niklas Wykman har frågat om jag kommer att vidta åtgärder för att öka drivkrafterna till arbete och förbättra integrationen genom sänkt skatt på arbete.

Regeringen jobbar självklart brett för att fler ska komma i arbete och för en förbättrad integration. Exempel på åtgärder som har detta ändamål är nystartsjobb, växa-stöd, extratjänster och introduktionsjobb liksom statliga bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen ytterligare satsningar i form av etableringsjobb och ingångsavdrag för personer som inte etablerat sig på arbetsmarknaden eller som länge stått utanför den. Dessutom föreslås en utökad samhällsorientering och ett intensivår för nyanlända.

Regeringen fortsätter även satsningarna på ett omfattande kunskapslyft som omfattar kommunal yrkesutbildning, yrkeshögskola, folkbildning och utbildning inom universitet och högskola.

Fru talman! Vi hade en gång i tiden en socialdemokratisk regering som byggde upp ett mycket stort utanförskap; 1-1 ½ miljon människor som kunde arbeta arbetade inte eller arbetade inte så mycket som de skulle vilja göra. För att dölja detta i statistiken bestämde sig den dåvarande socialdemokratiska regeringen för att hitta på en lång rad olika aktiviteter som man kunde utföra i stället för att arbeta. I statistiken räknades det som att man jobbade, men de arbetade timmarna, i riktig bemärkelse, blev inte fler i ekonomin.

Detta byggde upp det mycket stora utanförskap som delvis motverkades under åren 2006-2014 men som i stor utsträckning finns kvar i Sverige än i dag.

Denna typ av utanförskap är tärande för ett land, dels för att det tar pengar från skolan, sjukvården och polisen som i stället behöver gå till att betala bidrag, dels på grund av det stora personliga lidande det skapar för dem som drabbas av utanförskapet, som inte har något jobb att gå till, som inte har känslan av stolthet, egenförsörjning eller semester eller som inte har föräldrar som går i väg till arbetet och så vidare. Detta tenderar att drabba nästa generation - de barn som har föräldrar som lever i utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blir därför lite oroad. Jag frågade finansministern vilka åtgärder finansministern vidtar eller kan tänka sig att vidta för att öka drivkrafterna för att arbeta, och det kom tillbaka en lång lista med krångliga subventions- och stödsystem som på ett oklart sätt påverkar drivkrafterna att arbeta men som alldeles uppenbart är väldigt svåra för både företag och offentlig sektor att använda för att människor ska få jobb. Jag har givetvis all respekt för att de låter bra och att man kan prata om dem, skryta med dem och så vidare, men deras bevisade effekt får bedömas som låg. Den bevisade effekten av de åtgärder som Magdalena Andersson just beskrev är troligtvis så låg att finansministern själv därför inte redovisar den förväntade effekten av åtgärderna. Det är olika typer av namn på bidrag eller åtgärder som egentligen inte, åtminstone inte enligt bästa tillgängliga bedömning, ökar sysselsättningen varaktigt och långsiktigt i ekonomin.

Bakgrunden till min fråga till finansministern är delvis den rapport som EU-kommissionen har kommit med och som rekommenderar Sverige att bygga ut jobbskatteavdraget eller något som åtminstone liknar jobbskatteavdraget för människor som har det tufft att etablera sig på arbetsmarknaden. Frågan till finansministern består.

Det som tyvärr inte var med i svaret - det hade väl fallit bort - var hur finansministern ser på rekommendationen från EU om att bygga ut jobbskatteavdraget för de människor som har det svårast att få in en fot på arbetsmarknaden, så att drivkrafterna att arbeta och delta allmänt kan komma att öka. Är detta något som finansministern över huvud taget kan tänka sig att överväga?

Jobbskatteavdrag används i ungefär ett tjugotal länder med mycket god effekt. Det har utvärderats i hyllmeter av akademisk litteratur. När vi nu dessutom fått en internationell uppmaning att något öka drivkrafterna att arbeta för de grupper som kanske inte kan få de högsta inkomsterna kanske svenska folket är nyfiket på ett svar från finansministern om hon kan tänka sig något sådant.

Fru talman! Det är något oklart vilka rekommendationer från kommissionen som Niklas Wykman menar. Är det den rapport som jag håller i? Niklas Wykman har i sin interpellationsfråga inte varit tydlig med exakt vad han menar. Det närmaste vi har hittat är denna rapport, men jag vet inte om det är den som åsyftas. Det är inte en rapport från kommissionen utan en rapport som textförfattarna själva står bakom. Det som föreslås där är en arbetsgivaravgiftssänkning, och en sådan arbetsgivaravgiftssänkning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är ju precis vad regeringen föreslår i budgeten. Det föreslås också att sänkningen ska finansieras genom ett avskaffat ränteavdrag för dem som äger och har lånat till sina bostäder, men detta har regeringen däremot inte föreslagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man kan konstatera att finansministern väljer att vara väldigt kort i sitt svar. Finansministern kanske vill ta frågeställningen på lite större allvar, för finansministern själv kan ju knappast vara nöjd med utvecklingen så som den är i Sverige. Vi har stora integrationsproblem. Det är nog de flesta beredda att skriva under på. Vi har en långtidsarbetslöshet som har bitit sig fast på höga nivåer. Vi har en arbetslöshet som trots högkonjunktur har bitit sig fast på höga nivåer. Vi har en jämviktsarbetslöshet som är hög i Sverige.

När finansministern tog över ansvaret för den ekonomiska politiken var målsättningen att vi skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. I dag tillhör vi de absolut sämsta i hela Europeiska unionen när det kommer till att bekämpa arbetslöshet. Misslyckande är kanske ett svagt ord för att beskriva det som Magdalena Andersson har åstadkommit med jobben. Visst, självfallet har jobben blivit fler med en kraftigt ökande befolkning och en stark konjunktur, men vi har fortfarande hög arbetslöshet trots en lång period med högkonjunktur.

Detta är oroväckande för ett land som vill ha en stark, generell och gemensamt finansierad välfärd. Det riskerar nämligen att leda fram till precis den situation som vi befinner oss i, där vi inte har råd med de välfärdstjänster som vi har utlovat till svenska folket, där vi till exempel får långa köer i sjukvården men också där många människor hamnar i utanförskap därför att de inte har ett arbete att gå till. Utanförskapets pris är högt för den som drabbas personligen och gäller också de skatteintäkter till samhället som uteblir och den kriminalitet, oro och otrygghet som utanförskap göder, både för de människor som lever i den och för dem som drabbas av de brott som uppkommer när människor inte har egen försörjning eller trygghet i samhället.

Därför kvarstår frågan till Magdalena Andersson. Kan finansministern tänka sig att öka drivkrafterna för människor med låga inkomster att arbeta? Jag vet, fru talman, att det sitter oerhört långt inne för socialdemokrater att göra det mer lönsamt att arbeta. Magdalena Andersson har med frenesi motsatt sig vartenda steg i jobbskatteavdraget, och hon har till exempel beskrivit RUT-avdraget och använt det i diskussionen om pigdebatt och annat som inte alls beskriver reformens värde. Jobbskatteavdraget och RUT-avdraget har tillsammans skapat 150 000 arbetstillfällen i ekonomin som vi annars inte hade haft. Därför kan man fråga finansministern om hon på något sätt är beredd att använda skattepolitiken för att på ett vetenskapligt verifierat sätt eller utifrån praktiska erfarenheter verifierat sätt öka sysselsättningen i ekonomin och ge fler möjligheten att gå till jobbet.

Den lista som finansministern läste upp i början med extratjänster och så vidare kan med säkerhet göra stor skillnad för den enskilda person som får ett sådant jobb eller en sådan sysselsättning, men på totalen, långsiktigt och varaktigt ger det troligtvis inte fler jobb i ekonomin. Det är detta som är den stora frågan: Hur ska jobben varaktigt kunna bli fler i ekonomin, och hur ska vi varaktigt till exempel kunna få högre tillväxt?

Nu förutspår EU-kommissionen att vi ska få lägst tillväxt per capita i hela EU nästa år. Om man har lägst tillväxt per person, fru talman, och om ekonomin per person inte växer alls kan man ju bara omfördela resurser som redan finns och ta från någon för att ge till någon annan. Om man i stället har tillväxt kan ju alla få mer utan att någon behöver få det sämre.

Min fråga till finansministern kvarstår därför: Finns det någon möjlighet att hon vill se över den misslyckade politiken och i stället föra en politik som gör att arbetslösheten minskar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Niklas Wykman ställde i det förra inlägget en tydlig fråga: om jag är beredd att göra det som står i rapporten, om det nu är den rapport jag håller i som Niklas Wykman åsyftar. Jag svarade på frågan. Då är det lite konstigt att man sedan blir angripen för att man svarar på frågan och inte pratar om en massa annat. Det är en annorlunda debattstil. Annars brukar Niklas Wykman oftast klaga på att han inte tycker att jag svarar tillräckligt tydligt på frågan. Här gäller tydligen damned if you do, damned if you don't, men det är möjligt att det är en arbetsuppgift för riksdagsledamöter i opposition att agera på det sättet.

Om Niklas Wykman nu hävdar att det är kommissionen som har givit oss några rekommendationer som vi på Finansdepartementet inte kan hitta kanske han kan fråga om det är rapportens författare han avser snarare än kommissionen. Detta skulle vara klargörande för debatten.

Nu ser vi hur arbetslösheten ökar, inte minst bland utrikes födda kvinnor. Där ser vi att ökningen av antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen nästan direkt motsvarar minskningen av antalet subventionerade anställningar, vilken var en följd av den budgetreservation eller servettskiss som Niklas Wykman och hans vänner tryckte igenom här i riksdagen. Inte minst extratjänsterna användes av många utrikes födda kvinnor och kommuner och var ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor. Utvärderingar har också visat att många av dem som hade extratjänster sedan gick vidare antingen till studier, till exempel för att bli vårdbiträde eller undersköterska, eller till fortsatt arbete. Det var alltså en lyckad reform.

Jag kan konstatera att Moderaternas nedmontering av arbetsmarknadspolitiken just nu får stor effekt på arbetslösheten. Den slår också direkt på kommunernas ekonomi, eftersom försörjningsstöden ökar på grund av nedmonteringen av Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Finansminister Magdalena Andersson är alltså ansvarig för den ekonomiska politiken i ett land som nästa år förväntas ha lägst ekonomisk tillväxt i hela Europeiska unionen, ett land som har gått från att vara bättre än medel i Europeiska unionen på att bekämpa arbetslöshet till att nu, enligt de senaste siffrorna, vara femte sämst. Magdalena Andersson har uppburit detta ansvar sedan 2015, och hon har inget annat besked än att skylla på Moderaterna. Hela stadsdelar tyngs av utanförskap och våldsdåd på öppen gata, och det är kris i kommunernas ekonomier. Magdalena Andersson har varit finansminister i fem år och allt är Moderaternas fel. Det är nog därför som Socialdemokraterna är på väg ned mot 20-procentsstrecket i opinionen, eftersom det inte går att tro på detta. Det kan helt enkelt inte vara så.

Sverige har allvarliga problem, och ett av dem är att vi har en finansminister som bara skyller ifrån sig i stället för att nyfiket intressera sig för att genomföra reformer som kan få ekonomin att växa, få människor att komma i sysselsättning och få hela samhället att känna mer av framtidstro.

Fru talman! Det är klart att det finns för höga trösklar för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Inte minst kan det bevisas av att en person som i andra länder uppenbarligen kan bli utrikesminister i Sverige inte ens en gång betecknas ha arbetsförmåga utan ska vara sjukskriven. Det säger väl någonting om vart denna regering har tagit politiken. Här krävs rejäla skärpningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi moderater tycker alltid att det ska löna sig att arbeta. Vi vet att jobbskatteavdrag är effektiva. Därför vill vi bygga ut dem för att minska det utanförskap som nu har drabbat Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Alla vet att årets budget är ett resultat av vilken knapp som Niklas Wykman tryckte på i riksdagen i december förra året. Niklas Wykman, ta ansvar! Varför var det rätt att montera ned arbetsmarknadspolitiken i en nedåtgående konjunktur? Varför var det rätt att spara dessa pengar, så att utrikes födda kvinnor inte längre har möjlighet att hjälpa till i hemtjänsten och få in en fot på arbetsmarknaden för att sedan kunna ta ytterligare ett steg och utbilda sig? Niklas Wykman borde stå här och försvara vad han har gjort och vilken knapp han har tryckt på. Men han säger inte ett ord.

Jag kan däremot berätta vad jag har gjort som finansminister. Vi har ökat möjligheter och drivkrafter, inte minst för utrikes födda kvinnor, att komma in i arbete. Vi har avskaffat vårdnadsbidraget som Moderaterna införde. Vi har gjort om föräldraförsäkringen, så att nyanlända kvinnor snabbare kommer ut på arbetsmarknaden. Vi har ökat möjligheterna till utbildning. Vi har gett möjligheter för kvinnor att lära sig svenska samtidigt som de är föräldralediga. Det är en lång rad åtgärder, och de har haft effekt. Andelen utrikes födda kvinnor och män som har sysselsättning har nämligen ökat dramatiskt under mina år som finansminister. Av över 300 000 jobb är det 200 000 jobb som har gått till utrikes födda. Men arbetskraftsdeltagandet har också ökat. Det gör att arbetslösheten inte har fallit tillbaka på samma sätt som den annars skulle ha gjort. Men det är bra.

Vår politik har också lett till att fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Det är det som är resultatet av min politik. Men resultatet av Niklas Wykmans politik är att möjligheterna återigen minskar för utrikes födda kvinnor att få det där viktiga första steget ut på arbetsmarknaden. Niklas Wykman borde förklara varför han tycker att det är rätt och riktigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.