Produktiva skattereformer

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig hur regeringen resonerar kring den svaga produktivitetsutvecklingen i Sverige. Hon har också frågat mig om jag är enig med LO om att sänkt skatt på arbete och ett avskaffande av värnskatten skulle bidra till ökad produktivitet.

Den svenska produktivitetsutvecklingen har varit svag sedan 2006, i synnerhet om man jämför med den mycket starka produktivitetsutvecklingen under perioden 1995-2006. Visserligen har den varit bättre än i flera sydeuropeiska länder, men produktiviteten har samtidigt utvecklats svagare än i till exempel USA, Danmark och Japan.

Orsakerna till de senaste årens svaga produktivitetsutveckling behöver analyseras närmare. En bidragande faktor är dock att global efterfrågan har varit ovanligt svag de senaste åtta åren. Låg efterfrågan hämmar produktivitetsutvecklingen på kort sikt och kan även leda till minskande produktivitetshöjande investeringar, vilket påverkar produktivitetstillväxten på längre sikt.

I LO:s rapport, som handlar om en stor skattereform, framförs bland annat att det finns forskning som tyder på att höga marginalskatter på arbete har negativa effekter på så kallade superstar inventors. Med det menas internationell arbetskraft med hög innovationskraft. Men faktum är att enligt Global Innovation Index är Sverige ett av världens fem mest innovativa länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Analyser pekar dock på att låga produktivitetshöjande investeringar kan ha bidragit till den svagare produktivitetstillväxten i Sverige under senare år. Företagens möjligheter att investera försvåras om de inte hittar rätt kompetens eller om det saknas bostäder till de personer som har den rätta kompetensen.

Regeringens satsningar på utbildning, bostadsbyggande och infrastruktur skapar därför bättre förutsättningar för att öka produktiviteten på lång sikt.

Goda ramvillkor för företagare, i form av regleringar och lagstiftning på exempelvis skatteområdet, är också viktiga för att stimulera investeringar och framväxten av nya företag. Regeringen prioriterar arbetet med att ytterligare förbättra dessa villkor.

Produktivitetsutvecklingen är avgörande för bnp-tillväxten på längre sikt och därmed även för tillväxten i bnp per capita. Därför är det viktigt att vi investerar i forskning, innovation, utbildning och infrastruktur, som är grundläggande verktyg för att öka produktivitetstillväxten framöver.

Fru talman! Jag tar för givet att finansministern läser en hel del rapporter. Det går väl inte att hinna igenom alla, men jag förmodar att LO:s rapport om produktiva skattereformer är av stort intresse för finansminister Magdalena Andersson.

Finansministern är med all säkerhet betydligt mer bevandrad i rapportdjungeln än vad jag är, och jag vill bara känna mig säker på att jag förstår rapporten rätt. Därför vore det bra om finansministern kunde ge sin syn på vissa av de påståenden som görs i rapporten och säga om hon drar samma slutsatser som LO gör.

På s. 3 skriver man följande: "Idag används skattesubventioner för att flytta arbetskraft från sektorer med högre produktivitet till sektorer med lägre produktivitet."

Om jag översätter det korrekt tror jag att man pekar på framför allt ROT-avdraget - att högproduktiva byggnadsarbetare skulle gå från exempelvis ett företag som håller på med nyproduktion av bostäder till att renovera altaner eller annat i våra hem.

Mina egna erfarenheter säger något helt annat. För ett tag sedan besökte jag ett företag i Västerås som håller på med nyproduktion av bostäder. Jag frågade om ROT-avdraget lett till att de har svårare att få tag på kvalificerad arbetskraft. De var tydliga med att det inte var den sortens arbetskraft de behövde. De sökte välutbildad arbetskraft med olika specialistkompetenser inom flera olika områden. De konkurrerade helt enkelt inte om samma personer.

Det bekräftades också förra veckan när jag träffade ett antal ROT-företag i mitt hemlän. Där är det inte CNC-operatören som står på avlöningslistan utan en hel del äldre som fram till nu har sett det som ganska lönsamt att arbeta längre upp i åldrarna. Det har också varit lönsamt att anställa dessa. Det är Ashram som är beredd att arbeta väldigt många timmar på sitt nystartade företag för att få ett liv som han kanske aldrig skulle ha fått i Albanien. Det är Per-Åke som inte har gått ut gymnasiet men som är otroligt duktig med sina händer och på smarta lösningar i våra hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar om finansministern delar LO:s uppfattning att ROT-avdraget inte har lett till ökad sysselsättning. Anser finansministern att antalet jobb är givet, att en nyanställning sker på en redan anställds bekostnad?

Fru talman! Eventuella frågor om hur man ska tolka LO:s rapport tror jag man bäst ställer till LO, inte till mig.

Det är inte min uppfattning att antalet jobb i ekonomin är givet. Tvärtom ser jag på ekonomin som dynamisk och att vi med politik för hur vi tar ut skatter och hur vi använder skattepengar och skatteutgifter kan påverka ekonomin och ekonomins funktionssätt.

ROT-avdraget är en stor skattesubvention för ombyggnad av befintliga hem. Regeringen har valt att ha kvar denna subvention, men vi gör den något mindre och lägger en del av pengarna som i dag går till rabatt för att bygga om kök på att göra något åt bostadssituationen så att våra unga och nyanlända får möjlighet till ett eget boende. En del av de subventioner som i dag går till privatpersoner som bygger om sina kök kommer i stället att gå till att få fram fler nya kök.

Fru talman! Om jag förstår det hela rätt anser finansministern inte att ROT-avdraget har lett till några undanträngningseffekter. Men samtidigt som hon säger att regeringen nu lägger ett antal pengar på infrastruktur med mera säger hon att det inte är samma människor som anställs för att genomföra det. Det blir lite konstigt för mig, inte minst i den situation vi är i när många nya människor ska in på vår arbetsmarknad.

Lite längre fram i rapporten konstaterar man under rubriken Sju förlorade år att bnp beräknat per person utvecklades med strax under noll procent under åren 2008-2014. Men enligt Världsbankens databas för samma period låg Sveriges procentuella utveckling per sysselsatt långt över Danmarks, Österrikes, Tysklands, Storbritanniens med fleras. Att då som LO kalla det sju förlorade år borde innebära att LO inte tycker om att det föds fler barn, att Sverige har fått nya medborgare och att vi lever längre. Jag tror inte att Magdalena Andersson tycker att detta är dåligt, och det gör inte jag heller.

Det är förvånande att man skjuter in sig på att fler arbetade timmar är begränsade av ett lands befolkningsstorlek när en stor del av vår befolkning befinner sig i utanförskap, det vill säga står utanför arbetsmarknaden.

Om att produktivitetstillväxten är avgörande för ett lands ekonomiska tillväxt är vi helt överens. Men ser man enbart till det skulle det innebära att det är bättre att producera noll i utanförskap än att producera något i innanförskap och att arbeten inom RUT-sektorn är ett problem för att det minskar bnp per capita även om det faktiskt förbättrar statens ekonomi.

Stämmer inte detta bara om vi tror att vi lever i en statisk miljö? Finansministern sa att hon inte tror att vi lever i en statisk miljö. Hon vill likt mig se att Sveriges ekonomi är både föränderlig och växande när alla jobb efterfrågas och nya branscher, exempelvis hushållsnära tjänster, utvecklas och förfinas och gör det möjligt för lågutbildade att gå vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar hur finansministern ser på LO:s fokus på produktiviteten per arbetad timme. Är det därför finansministern vill halvera RUT-avdraget? Är det viktigare för finansministern att ha en god produktivitetsutveckling än att erbjuda människor som flyr från krig ett arbete för att det till en början leder till lägre bnp per capita? Delar finansministern min åsikt att ett första jobb ger en möjlighet att senare gå vidare till ett nytt jobb?

Fru talman! Låt mig upplysa Helena Bouveng om att vi inte halverar RUT-avdraget utan taket för RUT-avdraget. Det drabbar en mycket liten andel av dem som använder RUT-avdrag, närmare bestämt 1 procent.

Jag har inte sagt att ROT-avdraget inte kan ge undanträngningseffekter. Självklart är det så att en del av dem som i dag utför tjänster som används i privata hem i stället hade kunnat arbeta inom exempelvis nybyggnation.

Nu när antalet nybyggda lägenheter och hyresrätter kommer att öka under de kommande åren tänker jag mig att en del av de personer som under de senaste åren har arbetat med att bygga om kök i stället kommer att arbeta med att bygga nya kök. Sedan finns det säkert en del personer som bara jobbar med ROT-tjänster i hemmet och som inte kommer att arbeta på nya arbetsplatser.

Vad gäller produktiviteten är jag kanske något mer oroad än Helena Bouveng. Det är ett faktum att vi inte har haft någon ökning av bnp per capita sedan finanskrisen, och det är inte en utveckling som jag anser är långsiktigt hållbar om vi ska kunna finansiera vårt välfärdssystem.

Jag tycker att det är viktigt att vi på olika sätt försöker få upp bnp per capita. Ett sätt att göra detta är att öka produktiviteten. Jag är till skillnad från Helena Bouveng bekymrad över att produktivitetsutvecklingen inte har varit särskilt stark i Sverige efter krisen.

Jag tycker att det är viktigt att sätta in politiska åtgärder för att försöka komma till rätta med det problemet. Det kan bland annat handla om möjlighet för företag att hitta rätt kompetens hos personal. Det stora kunskapslyft som regeringen har föreslagit kan vara en sådan viktig åtgärd.

Fru talman! Jag delar absolut finansministerns uppfattning att bnp per capita är otroligt viktigt på lång sikt. Men nu står vi inför en extraordinär situation där vi kanske behöver ta till extraordinära åtgärder som inte leder till en produktivitetsutveckling direkt men väl till att våra nya människor får sitt första jobb och sedan kan komma vidare och bidra till högre bnp per capita.

Rapporten tar upp vikten av att sänka skatten på arbete. Sverige har med 57 procent i marginalskatt världens högsta marginalskatt på arbete. Det är bara Aruba som slår oss. Det ska jämföras med ett EU-snitt på 37,8 procent, ett OECD-snitt på 41,4 procent och ett globalt snitt på 31,2 procent. Vi sticker ut ganska ordentligt.

I rapporten tar man upp höga marginalskatter på arbete, som kan ha negativa effekter på internationell arbetskraft med hög innovationskraft, så kallade superstar inventors. Detta fick jag bekräftat häromveckan när jag träffade företagare som vittnar om att dessa talanger väljer att inte komma till Sverige på grund av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer en del nybakade studenter, men de besöker Sverige under en kort tid. Det är ett trevligt och exotiskt land som kan vara bra att ha i sitt cv. Men de stannar inte kvar en längre tid för att utveckla och hitta på nya innovationer, som definitivt leder till ökad produktivitet - där har vi samma uppfattning.

Därför undrar jag: Delar finansministern LO:s uppfattning att höga marginalskatter leder till lägre produktivitet, inte bara för superstar inventors? Ser Magdalena Andersson en fara med att den rödgröna regeringen gör precis tvärtom och höjer marginalskatterna ytterligare? Detta slår direkt mot viljan att arbeta mer, utbilda sig mer och ta mer ansvar, vilket vi vill se mer av. Får vi det ännu svårare att vara attraktiva för innovationstalanger utanför Sverige?

Fru talman! Jag tror inte att den ganska marginella förändring vi gör av marginalskatten kommer att ha stora effekter på möjligheten att attrahera superstar inventors till Sverige. Där finns bland annat möjligheten till expertskatt.

Jag noterar att den tidigare borgerliga regeringen, trots att den sänkte skatten med 130 miljarder, valde att inte sänka den högsta marginalskatten utan valde andra skatter i stället.

I den situation vi nu befinner oss i, med ett exceptionellt läge där vårt land kommer att få många nya medborgare, är det precis som Helena Bouveng säger viktigt att vi försöker jobba pragmatiskt för att hitta olika vägar så att människor kan komma i jobb.

Det handlar om att vända på alla stenar, att vara kreativa och pragmatiska och att samarbeta i politiken och med näringslivet och civilsamhället för att tillsammans försöka hitta bra, nya och innovativa lösningar så att fler människor kommer i arbete och så att de som nu får asyl i Sverige får en bra start och kan påbörja sina nya liv här.

Jag tror däremot inte att sänkta löner är en bra väg framåt där. Det har visat sig i andra länder att om man skapar låglönesektorer är det stor risk att människor fastnar där, och resultatet blir att man på olika sätt i stället får finansiera uppehället via det offentliga.

I Storbritannien görs detta bland annat via skattekrediter, som de facto blir en subvention till de företag som betalar väldigt låga löner. Jag tror inte att det är en bra väg framåt. Jag tycker att det är viktigt att man kan leva på sin lön.

Jag hoppas dock att vi kan hitta viktiga vägar så att fler människor kan komma i arbete.

Överläggningen var härmed avslutad.