Polisutbildningens framtid

Interpellationsdebatt 14 november 2006
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 31 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Lena Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta vad gäller polisutbildningens längd och innehåll. Den nya regeringen har sjösatt den mest ambitiösa satsningen någonsin på rättsväsendet. Vi har bland annat annonserat en kraftig ökning av antalet poliser med målet att vi ska ha 20 000 poliser senast 2010. Det är en kraftfull åtgärd som ska ge tydliga resultat i form av ökad polisiär närvaro och synlighet. En fråga som på sikt är minst lika viktig som antalet poliser är naturligtvis vilken kompetens framtidens poliser ska ha. Utvecklingen av brottsligheten och samhället i stort leder till förändrade krav på polisväsendet och därmed också på kompetensen hos enskilda poliser. I samband med utformningen av den framtida polisutbildningen är det viktigt att identifiera och ta hänsyn till sådana förändringar. Regeringen överväger därför om inriktningen på den utredning som nu pågår om polisens grundutbildning ska förändras eller utvidgas. Jag kommer inom kort att återkomma med resultatet av våra överväganden. Redan nu kan jag försäkra Lena Olsson om att jag ser polisens utbildning och kompetens som en nyckelfråga både för rättssäkerheten och för polisens effektivitet.

Anf. 32 Lena Olsson (V)

Herr talman! Jag ska be att få tacka justitieministern för svaret, men jag tycker väl inte att det är så mycket till svar. Regeringen skriver ju i budgetpropositionen att det bör övervägas om den grundläggande utbildningen kan kortas och kompletteras med obligatorisk vidareutbildning. Man får väl då anta att sådana skrivningar i budgetpropositionen är genomtänkta, men interpellationssvaret tyder inte på det, anser jag. Du säger att utvecklingen av brottsligheten och samhället i stort leder till förändrade krav på polisväsendet och därmed också på kompetensen hos enskilda poliser, och visst är det så. Det var ju därför vi i Vänsterpartiet tryckte på för att den socialdemokratiska regeringen skulle tillsätta utredningen om en förändring av polisutbildningen, där en akademisering är en mycket viktig del. Men det är ju inget svar alls på frågan om varför ni vill ge tilläggsdirektiv till utredningen om att polisutbildningen bör kortas. Från Polisförbundets sida är man mycket kritisk och bekymrad över det här. Ordföranden Jan Karlsen har sagt att brottsligheten har blivit mer komplex samtidigt som det ställs allt högre krav på poliser i verksamheten. Att korta ned utbildningen vore därför förödande. Vänsterpartiet kan tänka sig en längre polisutbildning än i dag just för att det krävs en väldigt bred kompetens av poliser i dag. Mer teori ska varvas med praktiska moment men i samma utbildning. Därutöver är vidareutbildning en självklarhet. Jag tycker som sagt inte att det här är så mycket till svar. Det bekymrar mig, eftersom jag också i min närmaste krets av anhöriga har poliser som jag diskuterar med. Jag träffar många unga poliser i mitt engagemang i Småkoms styrelse. När det gäller dem som går på polisutbildningen i dag kan jag bara hänvisa till det sista som står i Polistidningen. Det är ordföranden i studentföreningen på Polishögskolan i Solna som också är bekymrad över detta svar. Jag kan också litegrann tolka in följande i svaret: Är man inte nöjd med den utredning som pågår utan tycker att den ska förändras redan innan den har lagt fram sitt förslag? Jag tycker att det låter lite konstigt. När det gäller svaret vill jag också säga att det inte är någon nyhet för mig vilken ambition regeringen har till 2010. Jag vill bara passa på att säga en sak. Alliansen lovar ju 700 miljoner utöver det som den förra majoriteten slog fast. Jag kan då bara konstatera att det ju faktiskt fattas 569 miljoner.

Anf. 33 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Vi kan börja med budgetpropositionen. Det finns skrivningar där i vilka vi säger att man ska se om den grundläggande utbildningen kan kortas till förmån för specialisering och annan påbyggnad på utbildningen. Det är nästan exakt samma formuleringar som finns i de direktiv till den nuvarande utredningen som Lena Olssons partikamrater har varit med om att utforma. Där står det till exempel ungefär så här: Den framtida polisutbildningen bör därför vara utformad så att den främjar en höjning av specialkompetens för poliser på olika områden. I det sammanhanget bör också övervägas om det i något skede av utbildningen bör vara möjligt att till exempel välja inriktning. Det är precis samma tanke som finns i budgetpropositionen. Det är inget märkvärdigt alls. Problemet med den nuvarande utredningen är att den har fått ett mycket begränsat direktiv för vad man ska titta på. Uppgiften för den utredningen är enbart att se på för- och nackdelar och konsekvenser av en polisutbildning inom ramen för högskolan. Men om den nya utbildningen ska utbilda poliser som ska verka 2020-2025 så pratar vi om polisverksamhet ganska långt fram i tiden. Och då anser vi från alliansen att man i alla fall måste ställa sig några frågor om nuvarande utbildning: vad som är bra i den, naturligtvis, men framför allt vad det är för poliser vi kommer att behöva då. Vad ska de kunna? Hur ska det se ut? Hur ska vi kunna rekrytera de människor som behövs till den verksamheten? Det finns en rad frågor som den nu sittande utredningen inte har i uppgift att analysera. Vi tror att när man lägger fram förslag om en ny utbildning ovanpå eller i stället för den som vi har i dag, som i många stycken är bra, så är det ändå bra att ha en del svar på de innehållsmässiga frågorna. Det är den typen av tankar som ligger till grund för mitt svar till interpellanten. Vi överväger om man behöver vidga direktiven eller göra förändringar. Det finns ingenting i den ambitionen som handlar om att korta någon utbildning eller göra det enklare. Jag vet inte om det finns någon här som tror att polisverksamheten om 10-15 år kommer att vara enklare och mer rudimentär än i dag - tvärtom. Däremot är det väl en erfarenhet som vi har att polisarbete i dag är väldigt mångfasetterat. Det kräver många typer av specialistkompetenser. Det var ju det som fanns med i det utredningsdirektiv som gäller nu och det som vi uttryckte på ett annat sätt i budgetpropositionen, så jag tycker inte att det är så märkvärdigt. Mitt svar på frågan är alltså att vi nu tittar på den utredning som finns och de direktiv man har, och vi överväger om de behöver vidgas eller förändras till någon del - det gör vi för övrigt med alla utredningar - och kommer så snart vi har bestämt oss i sakfrågan naturligtvis att redovisa det. Det hade också varit enklare om den utredning som nu sitter hade haft en lång tid framför sig, men den är nästan klar med sitt uppdrag. Det är bara det att vi kommer att stå där i januari med svar på fördelar och nackdelar med att lägga in utbildningen i högskolan, men utan svar på hur vi ska hantera den framtida rekryteringen, hur innehållet är utformat, vad vi tror om de långsiktiga kompetensbehoven och så vidare. Då står man där, ganska fattig, när man ska fatta beslut om en framtida utbildning. Det är skälen till att vi har kommit fram till att man ändå måste ställa frågor om framtiden, eftersom vi har ett långt perspektiv. Jag som har arbetat mycket med utbildningsfrågor vet att det är alldeles nödvändigt för att få bra kvalitet i utbildningen.

Anf. 34 Lena Olsson (V)

Herr talman! Jag vill inledningsvis säga att det måste vara väldigt olyckligt att det står så här i budgeten så att texten helt enkelt misstolkas. Jag tycker mig också höra en grundton i ministerns anförande av att det här med en utbildning som läggs på högskolorna där man kan skaffa sig akademiska poäng kanske inte är så tilltalande för justitieministern. Jag om någon vet väl vilken breddad kompetens som behövs inom polisen. Jag tycker att det behövs en integrering av andra typer av ämnen såsom psykologi, sociologi, språk och mycket annat, och jag tycker också att en eftersatt bit redan i dag är alla de miljöfrågor som också ska in under det här taket. Jag lyssnade på en tv-debatt om bemötande, om hur man bemöter människor. Hur bemöter man människor i kris, för det är vad en polis oftast gör? Han möter våldtagna kvinnor, han möter missbrukare, som också är människor, och han möter barn som misshandlats. Det handlar om en räcka olika människor. Det måste alltså vara ett misstag att det sägs att utbildningen ska kortas. Jag kan inte läsa det på något annat vis, och jag reagerar över det, precis som Polisförbundet och även andra reagerat över det. Jag har full respekt för att det är ett mycket komplicerat och svårt yrke, och jag tycker verkligen att det behöver breddas. Jag har läst direktiven till utredningen och tycker att man där tar upp ganska mycket. Jag har dem inte med mig nu och har heller inte lusläst dem minuterna innan den här debatten, men det tas upp en hel del. Jag vet också att utredningen ska vara klar den sista januari. Men visst är det olyckligt, justitieministern, att det står som det står i budgeten? Det är inte bra, eftersom det är upplagt för att misstolkas.

Anf. 35 Beatrice Ask (M)

Herr talman! En del läser även budgetpropositioner som en viss potentat läser Bibeln. Man vill missförstå. Vi har använt ungefär samma formuleringar som finns i kommittédirektiven. Det finns en myt som man gärna driver om att kanske inte alliansen som helhet men i vart fall Moderaterna skulle vara för en kortare polisutbildning. Det är inte sant. Det jag sagt hela tiden, och det vi varit noga med att poängtera, är att man mot bakgrund av behovet av specialisering bör fundera över om de obligatoriska delarna i polisutbildningen kan bli något färre till förmån för en specialisering i övrigt. Jag delar den uppfattning som Lena Olsson framför, nämligen att det är ett komplicerat arbete och det finns många moment som behöver tas upp, men låt mig också nämna skälet till att man även måste diskutera innehållet. Det gäller kopplingen mellan utbildningen och verksamheten. Vi har fortfarande för få kopplingar mellan polismyndigheterna och polisutbildningarna. Vi måste fortfarande ställa frågor om den praktik som man i dag har i slutet av sin utbildning, alltså hur den bör vara utformad för att fungera i framtiden. Jag har inte några problem vad gäller akademiska poäng eller akademiska studier. Jag har varit ordförande för ett stort och fint universitet, och jag vet också att polisutbildningarna i både Umeå och Växjö håller mycket hög kvalitet. Jag har stor respekt för det. Likväl är det så att man fått lägga ned lite extra arbete på att fundera över hur kopplingen och innehållet ska se ut mellan den teoretiskt akademiska delen och den praktiska träningen. Det har man fått göra när det gäller sjuksköterskeutbildningen och andra vårdutbildningar inom högskolan, till exempel den utbildning man måste få om man ska bli läkare. Det fordrar att man bryr sig om innehållet, och det utredningsdirektiv som föreligger i dag gör inte det, tyvärr. Det krävs en vidgning. Jag tror att det är viktigt att vi får stöd för en framtida polisutbildning ute i verkligheten, att vi känner att vi utbildar för den verksamhet som ska bedrivas och att det finns en nära koppling. Också det talar för att vi måste fundera över om det finns utbildningsdirektiv som borde komma med. Låt mig även nämna att jag är bekymrad över rekryteringen till polisutbildningen. Jag är förstås överlycklig över att så många ungdomar vill bli poliser, och kraven är ju ganska tuffa. Jag tror dock att det finns ytterligare ungdomar som skulle kunna bli riktigt bra poliser, men de kommer aldrig i fråga. Frågan är inte lätt att hantera eftersom vi vill ha likvärdiga regler och annat. Likväl står och faller trovärdigheten hos polisen med att man har en bra förankring i folkhavet, och därför måste vi ställa frågor om antagningen och rekryteringen och hur den ska se ut i framtiden så att vi inte får en alltför snäv rekryteringsbas. Dessutom ska poliser verka i hela Sverige och under olika förutsättningar. Vi har problem i dag. Vi vet att vi har problem när det gäller att få unga, nyutbildade poliser att vilja arbeta i till exempel Sveg - jag tar det som exempel eftersom det är den enda ort jag törs hänga ut utan att någon blir ledsen. De står inte i kö för att få tjänstgöra där, och då måste vi utifrån det fundera på vad som kan göras beträffande utbildning och rekrytering just för att kunna tillse att vi har tillräckligt många väl utbildade poliser som kan verka i landet. Det finns alltså många innehållsmässiga frågor där jag inte tycker att vi i dag har ett tillräckligt bra beslutsunderlag utan anser att mer uppgifter behöver tas fram. Jag har inga konspiratoriska avsikter med det. Min enda ambition är att vi ska få ett riktigt bra underlag för att kunna ta fram en ny polisutbildning - den kommer inte att föreligga förrän om kanske något år - som fungerar och ger oss den kompetens och den personal som vi behöver och som håller måttet under ganska lång tid framåt. Det är bakgrunden och skälen till att vi kommer att överväga hur det hela ska se ut framöver.

Anf. 36 Lena Olsson (V)

Herr talman! När vi talar om polisutbildningen har ju Vänsterpartiet jobbat hårt för att få en akademisk yrkesutbildning för polisen. När det gäller att se över möjligheterna till en sådan utbildning vid olika högskolor, liksom rekryteringen, är det en fråga för justitieministern. Jag kommer från glesbygden, från en landsbygdskommun där vi har det svårt. Senast i morse satt jag i tv och diskuterade polisbristen i Västerdalarna. De kontakter vi har, och som även Småkom har, talar för att om utbildningen läggs på olika högskolor i landet blir det lättare att rekrytera också till landsbygden. Jag har full respekt för och tror att justitieministern är mycket seriös när det gäller dessa frågor. Det tvivlar jag inte alls på. Jag vill fortfarande hävda att jag inte haft några bekymmer med att läsa budgetpropositionen, och där står faktiskt att polisutbildningen bör kortas. Det står svart på vitt, och jag vet inte hur man annars ska tolka det. Det är nog fler än jag som har bekymmer med det. Men det är väl bra att Beatrice Ask nu får förklara detta. Min andra fråga gäller innehållet. Ministern säger att man ska återkomma inom en snar framtid. Jag hoppas att det blir så för nu finns det en stor oro. Jag har träffat många som kan tänka sig att utbilda sig till polis även i landsbygden, men de tycker att det finns en fördel med att få akademiska poäng.

Anf. 37 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Jag förstår att Vänsterpartiets skäl för att förorda en akademisk polisutbildning är att man då kan lägga utbildningen på olika högskolor runtom i landet. Ja, det är ju ett intressant skäl. För mig är drivkraften kvaliteten i utbildningen som sådan, och då kan den mycket väl vara akademisk. Jag tror dock inte att man ska sprida utbildningen till hur många utbildningsenheter som helst. Det finns en gräns för det, men det är klart att man inte behöver bedriva den på bara två eller tre ställen. Jag vill också nämna att vi sedan tidigare har en väl fungerande distansutbildning. Den har fungerat mycket bra och gett goda resultat. Det finns en del att lära av just den utbildningen, vilket inte heller tas till vara i det utredningsdirektiv som finns i dag. Jag tror att man av den kan lära sig en del både vad gäller rekryteringen och hur utbildningen kan läggas upp. Man får inte vara så fyrkantig att man inte tar in den typen av erfarenheter i arbetet med en framtida utbildning. Det finns aspekter på detta som man kan väga in, men regeringens ambition handlar, som sagt, om utbildning, om att vi ska kunna lägga fram ett genomtänkt förslag vad gäller helheten. Ambitionen är att skapa en polisutbildning som håller över tid, och då tror vi inte, eller är i vart fall tveksamma till, att det räcker med det som den nu arbetande utredningen kan leverera med de direktiv den har i dag. Det är skälet till att vi ser över direktiven, alltså i syfte att eventuellt vidga dem. Vi återkommer inom kort, för självklart vill vi inte dra ut på tiden i onödan vad gäller det arbetet. Tvärtom, ju fortare vi får fram ett bra underlag desto bättre. Då får både riksdag och andra intressenter möjlighet att diskutera underlaget. Låt mig också säga att de högskolor och andra som är intresserade av att bedriva polisutbildning själva tagit fram en hel del intressanta koncept, om jag kallar dem så. Även de kan studeras i ett arbete som har en något vidare ram än vad direktiven för den nuvarande utredningen har.

den 20 oktober

Interpellation

2006/07:26 Polisutbildningens framtid

av Lena Olsson (v)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

I regeringens budgetproposition står att läsa om polisutbildningen att det bör övervägas om den grundläggande utbildningen kan kortas och kompletteras med obligatorisk vidareutbildning. Man skriver också att man överväger att utfärda tilläggsdirektiv till den utredning som sitter och som senast den 31 januari ska lägga förslag om förändringar av polisutbildningen.

Vänsterpartiet har länge drivit frågan om en polisutbildning som får akademisk status och som breddar polisens kunskaper på exempelvis det sociala och det psykologiska området. Vi ser också akademiseringen som en möjlighet att sprida polisutbildningen över landet och bidra till en bättre landsbygdsrekrytering.

Dessa krav har vi drivit i dialog med Polisförbundet, som efter att budgeten offentliggjorts reagerade skarpt mot regeringens skrivningar. Brottsligheten har blivit mer komplex samtidigt som det ställs allt högre krav på poliserna i verksamheten. Att korta ner utbildningen vore därför förödande, säger förbundets ordförande.

Obligatorisk vidareutbildning bör vara en självklarhet, utan att grundutbildningen kortas.

Det finns alltså all anledning att vara bekymrad över en möjligt kortad polisutbildning när en modern poliskår kräver allt bredare kunskaper.

Mina frågor till justitieministern är:

1.   Vilka åtgärder avser ministern att vidta vad gäller polisutbildningens längd?

2.   Vilka åtgärder avser ministern att vidta vad gäller innehållet i polisutbildningen?